| 1. |
- Ek, Mikael, 1987-, et al.
(författare)
-
Mervärdesskattefordrans status i konkurs
- 2021
-
Ingår i: Skattenytt. - : Skattenytt Förlags AB. - 0809-4187. ; :Akademisk årsskrift, s. 51-94, s. 51-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Emblad, Patrik, 1990, et al.
(författare)
-
Funktionalism och beskattning av obehörig vinst
- 2019
-
Ingår i: Skattenytt Akademisk Årsskrift 2019. - 2000-9801. ; , s. 16-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel illustrerar vi vissa problem med att bygga skatterättsliga bedömningar på civilrättsliga. Vi gör det med hjälp av konkreta exempel på rättshandlingar som i den civilrättsliga vardagspraktiken hanterats med begreppet ”obehörig vinst”, trots att detta begrepp av metodologiska skäl är främmande i det skandinaviska rättstänkandet. Detta begrepp inbjuder nämligen i hög grad till något annat än den problemorientering och den funktionsinriktning som är karaktäristisk för det skandinaviska funktionalistiska angreppssättet. Skatterätten står inför motsvarande svårigheter när den bygger skatterättsliga bedömningar på civilrättsliga bedömningar och begrepp. Vi kan därför genom våra analyser av frågan om beskattning av ”obehörig vinst” illustrera varför det kan vara problematiskt att bygga skatterättsliga bedömningar på civilrättsliga.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Karlsson, Olle, 1994-, et al.
(författare)
-
Funktionsförsäljning och beskattning
- 2019
-
Ingår i: Skattenytt. - Uppsala : Skattenytt Förlags AB. - 2000-9801. ; , s. 45-147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med funktionsförsäljning avses den sortens försäljning som bäst kan beskrivas som tillhandahållandet av en funktion, snarare än av en vara eller en isolerad tjänst. Det kan t.ex. vara fråga om att kunden ska ha tillgång till en viss nivå av ljuskvalitet i sina lokaler istället för till ett antal lampor, kunna disponera en viss lyft- och transportkapacitet istället för ett antal truckar1, få en lösning som ger lastbilen bra väggrepp, lite vibrationer och lågt rullmotstånd istället för ett visst antal däck2 – utan att det är närmare specificerat hur, t.ex. med vilken utrustning, detta ska åstadkommas. Kunden betalar i princip för den funktion som erhålls. Inom ramen för funktionsförsäljning placerar funktionssäljaren ofta ut av denne ägd utrustning hos funktionsköparen. Funktionsförsäljning är en affärsmodell med betydande förtjänster och potential, inte minst med avseende på miljöeffekter och en mer cirkulär ekonomi3, men den ger upphov till ett flertal svårbesvarade frågor och det saknas i Sverige både all form av särskild rättslig reglering av, och rättsvetenskaplig forskning och rättspraxis om, funktionsförsäljning. Därför får rättsläget för affärer av detta slag, så gott det går, uttolkas ur generella regler. P.g.a. modellens olika särdrag är detta ibland, men långtifrån alltid, svårt att göra. I denna artikel kartläggs rättsläget för affärsmodellen funktionsförsäljning med avseende på skatterätt och därmed sammanhängande redovisningsrätt. Internationellt kallas funktionsförsäljning ibland ”Product as a Service”, (Paas) och man talar ibland om ”servitization”.
|
|
| 5. |
- Kellgren, Jan, 1967-
(författare)
-
IAS 10 Events after the Reporting Period Problematized : Some Questions Regarding the Standard’s (Read by its Letter) Understandability
- 2018
-
Ingår i: Skattenytt. - Visby, Sweden : Skattenytts förlag AB. - 0346-1254. ; , s. 3-35, s. 3-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Events after the reporting period is an interesting phenomenon, as they are both very common and can be tricky to address correctly. Yet, quite surprisingly, not much research has been carried out on how to interpret the rules regarding events after the reporting period. This article is written from a legal perspective, with the purpose of looking closely at the wording of the IAS 10, in order to discuss if, or to what extent, it is clear enough to (as far as possible) give the management of a business (or auditors, courts etc.) sufficient clarity on how to handle events after the reporting period – or if, and if so how, the rules are unclear. Some hints de lege ferenda (what improvements could be made inthe standard?) are also given, with the purpose of making the IAS 10 clearer.
|
|
| 6. |
- Kleist, David, 1974
(författare)
-
Beskattning av trustinkomster – några internationella utblickar
- 2018
-
Ingår i: Skattenytt. - 2000-9801. ; 2018:Akademisk årsskrift, s. 36-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trust-institutet, som har utvecklats i anglosaxisk rätt, är mycket flexibelt och används i en rad olika syften. Sverige saknar i stort sett lagregler om truster, och det finns inte heller någon skattelagstiftning som uttryckligen anger hur beskattningen ska gå till. Det innebär dock inte att man kommer undan rättsfrågor med koppling till truster. Även i Sverige kan man behöva ta ställning till de rättsliga – inte minst skatterättsliga – konsekvenserna av att tillgångar placerats i en trust. Att det förhåller sig på det sättet framgår bland annat av att svenska förvaltningsdomstolar i ett antal fall varit tvungna att avgöra hur inkomster med koppling till truster ska beskattas. Syftet med denna artikel är att bygga vidare på en tidigare artikel om beskattning av trustinkomster genom att, dels komplettera de skatterättsliga bedömningar som presenterades i artikeln med utgångspunkt i händelser som inträffat därefter, dels göra utblickar mot några andra stater som infört lagregler om beskattning av trustinkomster. I artikeln presenteras också några tankar om utgångspunkter för hur regler om beskattning av trustinkomster i Sverige skulle kunna utformas.
|
|
| 7. |
- Kleist, David, 1974
(författare)
-
En skatterättslig analys av trust-institutet
- 2014
-
Ingår i: Skattenytt: Akademisk årsskrift. - 2000-9801. ; 4, s. 3-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den anglosaxiska delen av världen är truster ett minst lika välkänt rättsligt begrepp som stiftelser är i vår del av världen. Som framgår av artikeln utgör truster dock ett främmande inslag i den svenska rättsordningen, vilket medför att det uppkommer svårigheter när det gäller att bedöma olika skatterättsliga aspekter i Sverige av trustinstitutet. Denna artikel syftar till att identifiera och utreda några av de mest grundläggande skatterättsliga frågorna i samband med truster.
|
|
| 8. |
- Kristoffersson, Eleonor, 1972-
(författare)
-
Skatteflykt – vad görs på momsområdet?
- 2018
-
Ingår i: Skattenytt. - Uppsala : Skattenytt Förlags AB. - 2000-9801.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel anknyter till mitt föredrag vid TOR/Skattenytts forskarkonferens 2018 i Varberg på temat ”Skatteflykt – vad görs på momsområdet”. Redan under mitt föredrag kunde jag konstatera att det inte görs så mycket på mervärdesskatteområdet, i synnerhet inte i jämförelse med på inkomst-skatteområdet. Det finns ingen lagstiftning och inget EU-direktiv som reglerar skatteflykt på mervärdesskatteområdet, och rättspraxis har lyst med sin frånvaro den senaste tiden. I denna artikel analyseras i stället ett intressant förslag till avgörande från generaladvokaten till C-251/15 Cussens, som var den senaste domen om förfarandemissbruk som kom från EU-domstolen i slutet av år 2017. Vidare diskuteras Skatteverkets ställningstagande om förfarandemissbruk som kom i december 2018. Artikeln lyfter fram generaladvokatens diskussion avseende terminologin, om det är en eller flera missbruksprinciper i EU-rätten och EU-domstolens domars sammanhängande retroaktivitet. Artikeln utmynnar också i slutsatsen att det skulle ha varit till mer hjälp till de skattskyldiga och Skatteverkets handläggare och processförare om Skatteverkets ställningstagande hade varit utförligare.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
