| 1. |
- Ahlstrand, Pernilla
(författare)
-
"Inte ett öga torrt" - en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning
- 2015
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 3:15, s. 38-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln lyfts resultat från ett pågående arbete fram, där en ny metod prövas. Syftet är att visa hur studier av lärarens didaktiska val kan bidra med kunskap om hur ett kroppsligt kunnande inom skolämnet teater på gymnasienivå utvecklas. Metoden om används är ett exempel på hur man kan studera lärarens didaktiska val och därigenom utveckla kunskap om innehållsliga aspekter av ämnet. Resultatet från studien, där interaktionsanalys har använts, pekar på hur lärares professionella omdöme delvis är inbegripet som del av en praxis. De slutsatser som dras avser att visa hur kunskap i ett estetiskt ämne kan visualiseras och artikuleras. Artikeln syftar till att problematisera och diskutera hur man kan prata om och i undervisningen hantera utvecklandet av ämnesspecifika förmågor.
|
|
| 2. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
Överlämningar från förskola till förskoleklass
- 2014
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen och Lärarförbundets vetenskapliga råd. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 13, s. 30-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan 4 förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden.
|
|
| 3. |
- Aldrin, Emilia, 1982-
(författare)
-
Textbedömning i svenskämnet : attityder, erfarenheter och variation
- 2015
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - Stockholm : Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; :14, s. 62-83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln undersöker praktiserande svensklärares attityder och erfarenheter kring textbedömning, samt betydelsen av sociokulturella faktorer för bedömarvariation. Materialet består av en webbenkät som besvarats av 135 svensklärare i Västsverige verksamma i årskurs 7–9. Frågorna behandlade textbedömning generellt, det nya betygssystemet, samt bedömning och beskrivning av en autentisk elevtext. Resultaten visar flera goda exempel och erfarenheter, men också behov av ökad information från Skolverket på flera punkter. Vidare framkommer en påfallande bedömarvariation, som föreslås hänga samman med en stor variation i synen på textkvalitet bland deltagarna. Bedömarvariationens samspel med den sociala kontexten (läraren, dennes erfarenhet samt skolmiljön) är begränsad men visar ett intressant mönster som efterfrågar fortsatt forskning.
|
|
| 4. |
- Alerby, Eva, et al.
(författare)
-
”Det ska vara kul att lära!” : Skolan som den bästa platsen för lärande
- 2012
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 8, s. 41-49
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inom ramen för denna artikel diskuterar vi såväl den psykosociala som den fysiska miljön i skolan. Vidare argumenterar vi för att skolans miljö är av betydelse för elevernas möjligheter att lära sig, likväl som för deras upplevelser av lärandesituationerna. Särskilt intressant blir då att lyssna till eleverna. Syftet med denna artikel är därför att synliggöra och diskutera elevers röster i förhållande till hur skolan kan bli den bästa platsen för lärande. Detta görs med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Skolan suger” eller?, där drygt 200 elever i åldrarna 11–15 år deltog. Eleverna fick skriftligen reflektera över hur skolan ska bli en riktigt bra lärandemiljö. För att utveckla skolan till den bästa platsen för lärande uttryckte eleverna en önskan att kunna påverka sin lärandemiljö, att uppnå ömsesidighet och samspel, att kunna hantera tidsregleringen i skolan, samt att uppfylla behov för välbefinnande.
|
|
| 5. |
- Andersson, Birgit, 1953-
(författare)
-
Bedömning av barn på fritidshem
- 2012
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - Stockholm : Stiftelsen SAF. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 1:9, s. 49-55
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 26-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skolans slöjdundervisning erbjuder ett lärande som skiljer sig i förhållande till flera skolämnen då kunskaperna utvecklas och synliggörs genom att tillverka ett fysiskt föremål. I läroplanstexter beskrivs slöjdämnet och vad eleverna förväntas utveckla, men det finns få praktiknära forskningsstudier om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Innebörden av begreppet slöjd är mångfasetterad och det kan vara problematiskt att uppfatta skillnader i slöjdens lärprocesser. Att bli mer händig, skicklig och konstfärdig i att forma slöjdföremål kan uppfattas som ’praktiskt arbete’ i allmänhet, kunnandet kan förbli dolt i oreflekterat görande. I föreliggande studie har en workshop i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning studerats. Syftet är att undersöka slöjdkunnighet och beskriva hur slöjdkunnande konstitueras i interaktion med andra och med de situationer som skapas i den fysiska miljön för slöjdverksamheten. De videofilmade situationerna har analyserats utifrån några av slöjdbegreppens betydelser; händig, skicklig och konstfärdig. Utöver hantverkskunnande synliggör studien pedagogiska aspekter om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Analyserna visar att slöjdarbete inte bara handlar om att arbeta på ett eget slöjdföremål. Studenterna intar olika roller när de, med hjälp av flera multimodala resurser, arbetar på både egna och varandras arbeten.
|
|
| 7. |
- Andersson, Nicklas, et al.
(författare)
-
Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? – en komparativ undersökning av två läroböcker
- 2022
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 10:2, s. 5-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen. I analysen används begreppen modelläsare och litterär kompentens. Undersökningen visar att även om den grundläggande litteratursynen i de två böckerna delvis är densamma skiljer sig modelläsaren åt så till vida att i läroboken för högskoleförberedande program förväntas denna vara analytisk och strukturerad, medan modelläsaren i boken för yrkesförberedande program är kreativ och nyskapande. Det finns skilda förväntningar på vilken litterär kompetens modelläsaren besitter, men också på vilken kompetens som ska utvecklas, vilket riskerar att missgynna elever ur båda kategorier.
|
|
| 8. |
- Arnqvist, Anders, 1953-, et al.
(författare)
-
Skolutveckling på vetenskaplig grund
- 2012
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - Stockholm : Stiftelsen SAF. ; , s. 19-:8, s. 19-28
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Axelsson, Jan, 1969-, et al.
(författare)
-
”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” : Transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll
- 2023
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 1:11, s. 29-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Transformation av yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll behandlas i denna studie. I fokus är hur svetslärare synliggör ljud och hörselintryck i förhållande till lärandeobjektet ’inställningar av strömkällan i svetsmetoden MIG/MAG’, samt hur elevers förståelse kan uppvisas i undervisningen. Det saknas både praktiknära studier och ämnesdidaktisk forskning i det forskningsfält som behandlar yrkesutbildning. Syftet är därför att bidra med kunskap om vad som händer när svetslärare i en learning study systematiskt transformerar yrkesämneskunskap i undervisning av ett lärandeobjekt i svetsmetoden MIG/MAG.Empirin består av dokumenterade lärarlagssamtal och filmade undervisningspass. Resultaten påvisar yrkesämnesdidaktikens komplexitet och däri görs kopplingar till ett yrkeskunnandes transformation till ett undervisningsinnehåll.
|
|
| 10. |
- Balan, Andreia, et al.
(författare)
-
Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen
- 2019
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 7:3, s. 6-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur fysisk aktivitet kan användas i skolan för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för elevernas lärande i matematik. I studien har det undersökts om det finns en effekt av fysisk aktivitet på lång sikt på elevernas koncentration, arbetsminne och kunskaper i matematik av ett återkommande kort pass med fysisk aktivitet. Studien genomfördes med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor. Ett inledande pass på sju minuter med pulshöjande övningar introducerades i fem av tio grupper i början på matematiklektionen. Resultaten visar en förbättring av elevernas koncentration och arbetsminne i interventionsgruppen i förhållande till kontrollgruppen. Elever med olika kön och prestationsnivå påverkas på samma sätt av den fysiska aktiviteten. Det finns inte heller någon skillnad i hur elever som kommer från olika skolkontext påverkas av den fysiska aktiviteten.
|
|
