| 1. |
- Bergsten, Christer, 1949-, et al.
(författare)
-
Övergången från skolans till högskolans matematik : en integrerad studie av en kulturkrock
- 2015
-
Ingår i: Resultatdialog 2015. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073059 ; , s. 29-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets syfte var att utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och sociala dimensioner av matematikutbildning i samband med övergången gymnasium-högskola. Civilingenjörsstudenter intervjuades om sina matematikstudier i jämförelse med gymnasiets. Resultaten visar att de ser skillnader i matematiken på universitetet när det gäller kunskapskriterier, studietakt, undervisning och egna studievanor. Studenter medvetna om dessa skillnader lyckas bäst resultatmässigt. Matematikstudier upplevs annorlunda jämfört med andra ämnen vad gäller den tid och kraft som måste investeras. Intervjuade universitetslärare i matematik menar att övergångsproblemen främst rör studentens eget arbete och naturliga utveckling – dagens studenter måste "kämpa mer på vägen". Bland studenter som nämner eget studieansvar tycks ett fåtal ha haft "övergångsproblem": universitetsstudier beskrivs som en värdefull erfarenhet. De flesta anpassar sitt sätt att studera till de nya kraven men det behövs en ökad tydlighet gentemot de studerande vad dessa exakt innebär.
|
|
| 2. |
- Bernhard, Jonte, 1953-, et al.
(författare)
-
Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science" som en materiell diskursiv praktik
- 2015
-
Ingår i: Resultatdialog 2015. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073059 ; , s. 42-55
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom såväl ingenjörs- som naturvetenskap är experimentell verksamhet central och olika instrumentella tekniker såsom oscilloskop, mikroskop, röntgenapparater och andra sensorer används som medierande verktyg för att erfara världen med. Laborationer är ett centralt inslag i undervisningen i dessa ämnen. Vi visar i våra studier att instrumentering och andra teknologier som används i samband med laborationer inte är neutrala tekniker. Sådana teknologier kan ha kognitivt värde genom att de erbjuder möjligheter till urskiljande och fokusering, det vill säga ger möjligheter att utforma laborationer där kritiska aspekter i ämnesinnehållet kan urskiljas vilket ger goda läranderesultat. Lärandet under en laboration måste därmed analyseras med hänsyn till såväl de fysiska verktyg (artefakter) såsom olika mätinstrument, mätsystem och system för bearbetning och visualisering av experimentella data som de symboliska verktyg i form av modeller, begrepp och representationer som studenter använder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ideland, Malin, et al.
(författare)
-
Det KRAV-märkta barnet : Om subjektskonstruktioner i lärande för hållbar utveckling
- 2015
-
Ingår i: Vetenskapsrådets Resultatdialog 2015. - : Vetenskapsrådet. - 9789173073059 ; , s. 85-95
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Det KRAV-märkta barnet syftar till att normkritiskt problematisera lärande för hållbar utveckling. Hur bidrar denna praktik till att skapa normer för vem som är ”den goda” respektive ”den icke-önskvärda” människan? Studien, som analyserat läromedel och policydokument, visar hur skillnader mellan Vi och De Andra (re)produceras. Utifrån en idé om svensk exceptionalism konstrueras Vi som förnuftiga, altruistiska och utvecklade medan De Andra som okunniga och i behov av Vår hjälp. Det KRAV-märkta barnet är också handlingskraftigt och optimistiskt, medan uppgivenhet och ilska inte passar in i diskursen. Skyddet mot ”improduktiva” känslor blir att “göra saker” i termer av symbolhandlingar. Idén om “nödvändiga kunskaper” gör det KRAV-märkta barnet objektivt, teknologiskt lösningsinriktat och till en medveten konsument. Detta post-politiska förhållningssätt döljer strukturella orättvisor bakom individuella handlingsmöjligheter och det enskilda ”barnet” blir ansvarigt för hållbarhetsfrågorna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lundahl, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Osäkra övergångar
- 2015
-
Ingår i: Resultatdialog 2015. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073059 ; , s. 107-116
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Var fjärde ung svensk (20-24 år) har saknar hel gymnasieutbildning. Projektet Osäkra övergångar handlar om karriärer i och efter ungdomsskolan för denna grupp unga och om lokala strategier och åtgärder för att förebygga skolmisslyckanden och underlätta övergångar till arbete och fortsatt utbildning. Det bygger på intervjuer med 100 unga vuxna och 45 kommunföreträdare i 20 kommuner, på enkäter och databasmaterial. Några slutsatser: Skolmisslyckandet är oftast en långvarig process där många faktorer bidrar. Skolan brister i att tidigt upptäcka och ge stöd för den unges inlärning, och att hantera mobbning och skolk, även om enskilda vuxna kan ha stöttat. På kommunnivå ses specialpedagogik och vägledning som prioriterade insatser, men man vet föga om deras omfattning och kvalitet. Lokala åtgärder för att underlätta ungas etablering uppvisar alltför stora skillnader. Särskilt i mindre kommuner är styrningen svag och resurserna små, även om ungdomsrelaterade problem kan vara betydande,
|
|
| 7. |
- Löfdahl Hultman, Annica, et al.
(författare)
-
Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan
- 2015
-
Ingår i: Resultatdialog 2015. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073059 ; , s. 129-137
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med vårt projekt har varit att – via det systematiskt dokumenterade kvalitetsarbetet – studera förskollärarprofessionen i den förskola som synliggörs och formas genom kombinationen av marknadsanpassning och ökad statlig kontroll. Våra specifika frågeställningar har varit: Hur hanterar förskollärarna kraven på synliggörande? Hur framställs och framställer sig lärarna i den synliggjorda förskolan? Vilka sidor av förskollärarprofessionen lyfts fram och vilka tystas ner? Vilka förskoleideal visas upp och vilka visas inte upp i förskolans dokumentation?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nyroos, Mikaela, 1973-, et al.
(författare)
-
Kognitiva implikationer för matematiklärande hos yngre elever
- 2015
-
Ingår i: Resultatdialog 2015. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073059 ; , s. 160-171
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vårt projekt visar att kognition och emotion har stor betydelse for åk 3 elevers matematikprestation. Det var 13 gånger högre risk att prestera lågt i matematik för elever identifierade med en risk-kognitiv profil. Det fanns inget samband mellan kronologisk ålder och matematikprestation. Låg arbetsminneskapacitet i samverkan med hög provångest bidrog negativt till matematikprestation. Skolklass bidrog till skillnader i elevers rapporterade provångest.Q1) Provångest och arbetsminne predicerade enskilt elevs matematikprestation; hög provångest respektive låg arbetsminneskapacitet bidrog till låg matematikprestation, och låg provångest respektive god arbetsminneskapacitet bidrog till god matematikprestation. Därtill fanns en samverkanseffekt vilken var ogynnsam för elever med låg arbetsminneskapacitet, jämfört med elever med medel och hög arbetsminneskapacitet.Q2) Elever identifierade med en risk-kognitiv profil hade 13 gånger högre risk att prestera lågt i matematik. Elever som presterade lågt i matematik hade dock inte uteslutande en risk-kognitiv profil. Likaväl fanns andra profiler än den stödjande-kognitiva profilen i gruppen med bra matematikprestation. Lika lovande som att 75 % av elever med en risk-profil inte presterade lågt i matematik, lika nedslående är det att endast 16 % av elever med en stödjande-kognitiv profil presterade bra i matematik.Q3) Grad av matematikprestation ar en funktion av arbetsminneskapacitet, men olika subkomponenter i arbetsminnet karaktariserar olika nivaer av matematikprestation. Lågpresterande elever påvisade framförallt betydande sämre visuospatial förmåga (bearbeta visuell och spatial information), medan god fonologisk förmåga (auditivt material) var karaktaristiskt för den högpresterande elevgruppen. I ett didaktiskt perspektiv pekar dessa resultat på vikten av anpassade pedagogiska insatser i relation till kognitiva förmågor.Q4) Skolklass har en betydande inverkan på elevers skattade provångest. För skolklasser med ett högt medelvärde på provångest verkade självregleringsförmåga ytterligare bidra till rapporterad provångest.Q5) Resultatet visar inte på någon relativ ålderseffekt och modereras inte heller av arbetsminneskapacitet. Resultatet tyder på att biologisk mognad i termer av arbetsminnet är viktigare än relativa åldereffekter.
|
|
| 10. |
- Quennerstedt, Mikael, 1966-, et al.
(författare)
-
TV-spel som hälsofostran?
- 2015
-
Ingår i: Resultatdialog 2015. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073059 ; , s. 183-194
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
