| 1. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(författare)
-
Att möta den högre utbildningens utmaningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(författare)
-
Högskolepedagogiska meriter : En valuta med svag kurs?
- 2017
-
Ingår i: Universitet AB : Om kommodifiering, marknad och akademi. - Göteborg : Daidalos. - 9789171735232 ; , s. 137-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Brommesson, Douglas, 1976-, et al.
(författare)
-
“Teach more, but do not expect any applause” : Are Women Doubly Discriminated Against in Universities’ Recruitment Processes?
- 2022
-
Ingår i: Journal of Academic Ethics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1570-1727 .- 1572-8544. ; 20:3, s. 437-450
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studies repeatedly find that women and men experience life in academia differently. Importantly, the typical female academic portfolio contains less research but more teaching and administrative duties. The typical male portfolio, on the other hand, contains more research but less teaching and administration. Since previous research has suggested that research is a more valued assignment than teaching in academia, we hypothesise that men will be ranked higher in the peer-evaluations that precede hirings to tenured positions in Swedish academia. We analyze 861 peer review assessments of applicants in 111 recruitment processes in Economics, Political Science, and Sociology at the six largest Swedish universities. Our findings confirm that the premises established in previous research are valid in Sweden too: Women have relatively stronger teaching merits and men relatively stronger research merits, and also that, on balance, research is rewarded more when applicants are ranked by reviewers. Accordingly, male applicants are ranked higher compared to female applicants.
|
|
| 6. |
- Erlingsson, Gissur, et al.
(författare)
-
How Should Local Government Be Organised? Reflections from a Swedish Perspective
- 2013
-
Ingår i: Local Government Studies. - Abingdon : Taylor and Francis (Routledge). - 0300-3930 .- 1743-9388. ; 39:1, s. 22-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Two main arguments are presented in this article. First, when alternatives for the future design of local government are debated, a government needs to address two basic issues simultaneously: (a) how big (and hence how many) municipalities ought the political system have?, and (b) how strong and well secured ought the principle of local self-government be in the constitution? Second, by using these two questions as guides for our analysis, we argue that there are instrumental as well as substantial reasons to guarantee a strong local self-government in the constitution. However, such a reform needs to be complemented by a politically neutral body of regulations that, under given conditions, secures geographically concentrated minorities a right to secede. Although we use the Swedish case as the empirical base for the discussion, our analysis has a bearing on recent developments in, for example, the other Nordic countries and England, where amalgamations at the local level have been on the agenda throughout the past decade.
|
|
| 7. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
A Normative Theory of Local Government : Connecting Individual Autonomy and Local Self-Determination with Democracy
- 2017
-
Ingår i: Lex Localis. - : Institut za Lokalno Samoupravo in Javna Narocila Maribor. - 1581-5374 .- 1855-363X. ; 15:2, s. 329-342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The issue of local government reform is high on the agenda in many developed democracies. The discussion is often framed in narrow terms, focusing on functional efficiency. In this article, we construct a normative argument for local government that values local government because it fulfills morally desirable purposes in itself, regardless of its functional efficiency. The argument is that the same foundational value – individual autonomy – constitutes the normative underpinning of both democracy and the right to local self-government. The implication is that if we value democracy, we must defend a strong and constitutionally protected local government.
|
|
| 8. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Den kommunala självstyrelsen
- 2017
-
Ingår i: Att äga framtiden. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176854204 ; , s. 65-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regeringsformens portalparagraf kan vi läsa att den svenska demokratin förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Forskare som fördjupat sig i frågan menar dock att den kommunala självstyrelsen i praktiken saknar starkt grundlagsskydd (Petersson 2005: 170; jfr Nergelius 2006: 89f ). Regeringsformen anger nämligen att självstyrelsens utformning ska fastställas av riksdagen genom vanlig lag. Därför får självstyrelsen karaktären av en ”gummibandsprincip” (Petersson 2005); regelverket ger riksdagsmajoriteterna makt att utvidga eller inskränka kommunernas befogenhetssfär efter rådande behov (t.ex. Nergelius 2006; Petersson 2001/2002). Dahlkvist & Strandberg (1999: 290) går härvid så långt som att säga att de svenska kommunerna nog aldrig varit mycket mer än ”lokala verkställare av statlig reformpolitik” (jfr. Nergelius 2006: 288), det som Montin (2004: 36) gett etiketten ”välfärdsstatens förlängda arm”. Med facit i hand hävdar många att denna ordning historiskt sett tjänat Sverige väl. Men från ett principiellt perspektiv kan man fråga sig om detta sätt att reglera den kommunala självstyrelsen är det mest önskvärda. Det är i sammanhanget värt att påminna om att relationen mellan stat och kommun tidvis varit tämligen infekterad. Missnöjet med statens starka grepp över kommunsektorn fick på 1990-talet sitt uttryck genom kommunernas kritik mot förslaget om skattestopp, den mellankommunala skatteutjämningen, att staten inte följde finansieringsprincipen, samt att för mycket detaljreglering förekom. Dessutom visade en studie från 2003 att ledande kommunpolitiker upplevde att det över tid skett en förskjutning av makt från lokal till statlig nivå (Karlsson 2004: 13). Mot denna bakgrund vill vi problematisera den rådande ordningen, samt lyfta fram vad som i sentida debatt beskrivits som hot mot idén om självstyrande kommuner.
|
|
| 9. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Den politiska basorganisationens framtid: Fyra realistiska vägval
- 2009
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 111:2, s. 115-133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Future of Local Government: Four Realistic Pathways. Two main arguments are presented in this article. First, when alternatives for the future of local government is debated, two questions need to be addressed simultaneously: (a) how many and how big municipalities ought we have?, and (b) how strong and well secured ought the principle of local self government be in the constitution?. Second, by using these questions as guides for the analysis, we argue that there are instrumental reasons to guarantee a strong local self government in the constitution. However, such a reform needs to be complemented by a politically neutral body of regulations that, under given conditions, secures geographically concentrated minorities a right to secede.
|
|
| 10. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
How Coerced Municipal Amalgamations Thwart the Values of Local Self-Government
- 2021
-
Ingår i: Urban Affairs Review. - : Sage Publications. - 1078-0874 .- 1552-8332. ; 57:5, s. 1226-1251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arguments invoking increased functional efficiency have had a profound impact on local government reforms in advanced democracies during the past 60 years. Consequently, most mature democracies have implemented municipal amalgamation reforms, often through top-down coercion. In this article, we demonstrate how far central governments have been willing to go, in terms of coercion, by providing an in-depth historical account of Swedish municipal amalgamations between 1952 and 1974. Debates on amalgamation reforms have typically revolved around pros and cons of mergers. But very few discussions have addressed the more fundamental moral problem of enforcing amalgamations through coercion. Often, large-scale mergers are carried through against the expressed will of municipalities who wish to remain self-governing. In this article, we present a normative defense of strong local self-government, based partly on values of individual autonomy, and partly on group-based human rights, and we show how coerced amalgamations are at odds with these values.
|
|
