| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Determining the effects of duration and recency of exposure to environmental enrichment
- 2016
-
Ingår i: Applied Animal Behaviour Science. - : Elsevier BV. - 0168-1591 .- 1872-9045. ; 176, s. 163-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Experience can help animals adapt their behaviour to fit the environment or conditions that they find themselves in. Understanding how and when experience affects behaviour is important for the animals we rear in captivity. This is particularly true when we rear animals with the intent of releasing them into the wild as part of population rehabilitation and conservation efforts. We investigated how exposure to a changing, more complex environment promotes behavioural development in juvenile trout. Four groups of fish were compared; (i) fish that were maintained without enrichment, (ii) fish that were exposed to an early period of enrichment, but were then returned to a plain environment, (iii) fish that were maintained in plain conditions, but were then exposed to enrichment towards the end of the rearing phase, (iv) a group that were kept in enriched conditions throughout the 12 week rearing period. We then assessed fish anxiety levels, their spatial learning ability, and the capacity of the fish to find their way through a barrier where different routes were presented across 4 different trials. Fish that experienced enriched conditions for the longest duration had superior spatial learning abilities, and they were better at finding the correct route to get past the barrier than fish from the remaining three treatments. Positive effects on behaviour were, however, also found in the fish that only experienced enrichment in the last part of the rearing period, compared to the control, or fish exposed to early enrichment. No effect of enrichment was found on levels of anxiety in any of the groups.
|
|
| 2. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 5. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Älgöfjorden (Västerhavet) 2002-2015
- 2015
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 7. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag för hållbar förvaltning av svenska laxbestånd
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska under 2023 revidera den nationella förvaltningsstrategi för landets lax- och öringbestånd som ursprungligen togs fram 2015 inom ramen för ett regeringsuppdrag (HaV 2015). I strategin från 2015 inkluderades endast havsvandrande lax och öring i svenska vattendrag upp till första vandringshindret. I den reviderade versionen ska även lax i Vänern ingå, samt öring i samtliga inlandsvatten. HaV har inför revideringen av förvaltningsstrategin beställt två separata kunskapsunderlag från SLU Aqua - ett som behandlar landets laxbestånd och ett med fokus på öring. I detta underlag beskrivs kunskapsläget för landets laxbestånd, som kan delas in i tre geografiska grupper – lax i Östersjön, lax på svenska västkusten och lax i Vänern. Nedan benämns dessa grupper som östersjölax, atlantlax respektive vänerlax. Sammanställningen fokuserar i första hand på hur kunskapsläget och situationen för svenska laxbestånd förändrats sedan den förra förvaltningsstrategin presenterades 2015. I avsnitt 2 beskrivs olika typer av förvaltningsmål, från produktionsmål till mer bevarandeinriktade mål. Avsnitt 3 innehåller resultat från de senaste analyserna av beståndens status och utveckling. Avsnitt 4 sammanfattar dagens laxförvaltning på internationell och nationell nivå. Avsnitt 5 fokuserar på nyvunnen biologisk kunskap av relevans för vidareutveckling av en bestånds- och ekosystembaserad förvaltning, medan tänkbara framtida förvaltningsmodeller för både yrkes- och fritidsfiske efter lax diskuteras i avsnitt 6. Avsnitt 7 behandlar kunskaps- och datainsamlingsbehov, dels i relation till dagens förvaltningssystem och dels med fokus på den framtida förvaltningens förväntade krav på biologisk rådgivning. Vi har i underlaget främst fokuserat på biologisk kunskap och hur denna kan användas för att utveckla laxförvaltningen, men går inte in på andra relevanta aspekter (samhällsekonomi, juridik mm) som ligger utanför vårt kompetensområde.
|
|
| 8. |
- Holmgren, Kerstin, et al.
(författare)
-
Havsvandrande fiskar övervakas i indexälvar
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Miljöövervakning i enskilda vattenförekomster ger ingen heltäckande bild av tillstånd och trender för fiskar som under sitt liv rör sig mellan sötvatten och hav – havsvandrande fiskar. Därför följs mängden vandrande lax och ål i olika livsstadier särskilt i så kallade indexälvar. På många ställen har åtgärder satts in för att förbättra livsutrymmet för havsvandrande fisk och för att underlätta deras vandring.
|
|
| 9. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 : Resursöversikt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter.Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren.Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.
|
|
| 10. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fiskfångster och utsättningar av fisk
- 2016
-
Ingår i: Årsskrift 2016 : Värnens vattenvårdförbund. ; :2016:96, s. 79-86
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Totalfångsten i yrkesfisket i Vänern har planat ut runt 600 ton per år. Den viktigaste arten för yrkesfisket var gös, vilken stod för cirka 43 procent av totala fångstens värde. Den näst viktigaste arten är siklöja (27 procent av värdet). Fångsterna av gös, lake och sik ökade från 2014 till 2015, medan abborre, ål, gädda och siklöja minskade och lax- och öringfångsterna i stort sett var oförändrade. De registrerade fritidsfiskarna fångade under 2015 totalt 44 ton, vilket är den lägsta fångsten sedan statistiken infördes. Totalt 240 400 lax- och öringsmolt sattes ut våren 2016 vilket är något under medelvärdet för den föregående femårsperioden. Även utsättningen av ål har minskatpå senare år, 150 000 karantäniserade ålyngel sattes ut under 2015 att jämföra med 600 000 stycken under 2014.
|
|
