| 1. |
- Ahlgren, Benjamin, et al.
(författare)
-
A simplified model for linear correlation between annual yield and DNI for parabolic trough collectors
- 2018
-
Ingår i: Energy Conversion and Management. - : Elsevier. - 0196-8904 .- 1879-2227. ; 174, s. 295-308
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper proposes a simple method for estimating annual thermal performance of parabolic trough collectors (PTCs) based on a linear relation with annual DNI for a certain latitude. A case study with simulations for a novel concentrating solar collector in 316 locations for three operating temperature scenarios worldwide was carried out and showed promising results for the latitudes and continents investigated. For a certain latitude and mean operating temperature, the annual yield of a PTC was found to be linearly proportional to yearly DNI. The proposed method will serve as a simplified alternative to the steady-state and quasi-dynamic methods already used. Estimating performance based on yearly DNI can be used by design engineers to do quick preliminary planning of solar plants. Customers can also use this method to evaluate existing solar collector installations. A TRNSYS/TRNSED tool that uses a steady-state model has been developed to carry out the simulations and it has been validated against a PTC array at Technical University of Denmark (DTU). The results show that the simplified method can give reliable estimates of long-term performance of parabolic trough collectors.
|
|
| 2. |
- Ahlgren, Johan, et al.
(författare)
-
Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag : En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.
|
|
| 3. |
- Ahlgren, Johan, et al.
(författare)
-
The influence of predator regime on the behaviour and mortality of a freshwater amphipod, Gammarus pulex
- 2011
-
Ingår i: Hydrobiologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 671:1, s. 39-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In species with restricted dispersal, traits may become genetically fixed leading to local adaptations. Therefore, predator avoidance in a prey species may differ between populations experiencing different predator regimes, but also between sexes within a population due to different vulnerability to predators. In this study we used male and female Gammarus pulex from two different predator regimes: fishless ponds, where invertebrates are the dominant predators and ponds with predatory fish. In the laboratory we examined refuge use, mortality, leaf decomposition rate and pair-formation in G. pulex when exposed to predator cues from either invertebrate predators or fish. Individuals from fish ponds spent more time in refuge and had a higher mortality than those from fishless ponds independent of predator cues. There was no effect of pond predator regime or predator cues on leaf decomposition rates. Further, fewer individuals formed pairs in G. pulex from fish ponds than from fishless ponds. Male G. pulex had a higher mortality and a higher decomposition rate than females independent of predator cues. However, there was no difference in refuge use between sexes. Our study shows that there are general differences in behaviour traits, both between predator regimes and sexes in G. pulex.
|
|
| 4. |
- Ahlgren, Kajsa, 1996, et al.
(författare)
-
New insights into the protein stabilizing effects of trehalose by comparing with sucrose
- 2023
-
Ingår i: Physical Chemistry Chemical Physics. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1463-9084 .- 1463-9076. ; 25:32, s. 21215-21226
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Disaccharides are well known to be efficient stabilizers of proteins, for example in the case of lyophilization or cryopreservation. However, although all disaccharides seem to exhibit bioprotective and stabilizing properties, it is clear that trehalose is generally superior compared to other disaccharides. The aim of this study was to understand this by comparing how the structural and dynamical properties of aqueous trehalose and sucrose solutions influence the protein myoglobin (Mb). The structural studies were based on neutron and X-ray diffraction in combination with empirical potential structure refinement (EPSR) modeling, whereas the dynamical studies were based on quasielastic neutron scattering (QENS) and molecular dynamics (MD) simulations. The results show that the overall differences in the structure and dynamics of the two systems are small, but nevertheless there are some important differences which may explain the superior stabilizing effects of trehalose. It was found that in both systems the protein is preferentially hydrated by water, but that this effect is more pronounced for trehalose, i.e. trehalose forms less hydrogen bonds to the protein surface than sucrose. Furthermore, the rotational motion around dihedrals between the two glucose rings of trehalose is slower than in the case of the dihedrals between the glucose and fructose rings of sucrose. This leads to a less perturbed protein structure in the case of trehalose. The observations indicate that an aqueous environment closest to the protein molecules is beneficial for an efficient bioprotective solution.
|
|
| 5. |
- Ahlgren, Kajsa, 1996
(författare)
-
Sweet stability
- 2024
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The disaccharide trehalose is known for its ability to stabilise proteins by preventing aggregation and elevating their denaturation temperature, consequently avoiding unfolding. The folding and function of proteins are vital for many biological processes. However, the underlying mechanisms of the stabilising effect of trehalose are not yet fully elucidated. A group of diseases known as amyloidosis is associated with the formation of amyloid fibrils, highly structured protein aggregates that can form in various tissues in the body. Enhancing our understanding of protein misfolding and the role of sugars in preventing amyloid fibril formation is therefore of great importance. In this thesis, the stabilising effect of trehalose is compared with that of sucrose, a structurally similar disaccharide. This comparison aims to solve unanswered questions regarding their interactions with proteins and surrounding water molecules. X-ray and neutron scattering confirmed that myoglobin is preferentially hydrated by water and revealed that trehalose slows down the dynamics of the protein to a greater extent than sucrose, with minimal direct interaction. Differential scanning calorimetry showed that both disaccharides increase the denaturation temperature of the protein lysozyme, sucrose slightly more than trehalose. Additionally, the glass transition temperature of trehalose is marginally higher. Small and wide-angle x-ray scattering demonstrated that both sugars inhibit amyloid fibril formation. The findings suggest that the effectiveness of both disaccharides in stabilising proteins varies with temperature; trehalose is more effective at lower temperatures around the glass transition, whereas sucrose may be slightly more efficient at higher temperatures around protein denaturation.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahlgren Ode, Kajsa, et al.
(författare)
-
A business model pattern arrives … and then? A translation perspective on business model innovation in established firms
- 2024
-
Ingår i: Strategic Organization. - : SAGE Publications. - 1476-1270 .- 1741-315X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines business model innovation in an established firm. We investigate the case of a Swedish utility company that adopted and implemented a business model pattern originating from outside the firm. We draw upon Scandinavian translation theory to understand the micro-level dynamics of how business model innovation unfolds. Our findings show that the business model pattern is disassembled into its constituent parts, that these are translated separately and, little by little, (re)assembled into a whole to form a new business model. This process involves several loops of translation activated by the interplay between five practices: formulating, engaging, resisting, anchoring, and energizing. On the basis of our findings, we develop a business model translation framework. We thereby contribute to a better understanding of the micro-level perspective on business model innovation initiated by the adoption of a business model pattern. We also reveal that business model innovation processes triggered by business model patterns from outside differ from those taking place when a new business model is entirely developed within a firm.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ahlgren Ode, Kajsa, et al.
(författare)
-
Business model translation—The case of spreading a business model for solar energy
- 2019
-
Ingår i: Renewable Energy. - : Elsevier BV. - 0960-1481. ; 133, s. 23-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Distributed solar photovoltaic systems are considered an important renewable energy source for meeting renewable energy targets and mitigating climate change. In several markets, emerging firms have established new business models to offer residential customers solar panel systems. In California, the third-party ownership business model has been successfully established during the last decade, and is currently spreading to other markets. Through a longitudinal case study, this paper explores how a startup firm in the Netherlands set up the third-party ownership business model on the Dutch market. The case shows that the process of bringing a business model to a new market is not sufficiently understood as a process of diffusion. Alternatively, it is a process of business model translation, in which the actors involved play a central role in adapting and successfully establishing the business model in a new market. The results have implications for both practitioners and policy makers, as well as the emerging literature on business models for sustainability.
|
|
| 10. |
|
|
