| 1. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Age Related Work Load – a Work Environment Intervention With a Life Course Perspective i Costa Giovanni
- 2005
-
Ingår i: Assessment and Promotion of Work Ability, Health and Wellbeing of Ageing Workers, Elsevier, Amsterdam. - 9780444519894
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A research project with a work environment intervention was carried out during one year in three hospital wards at a local hospital. The aim of the project was to increase the work ability of ageing employees by increasing the competence of all employees. The specific objectives of the project were: • to develop working organisations in order to increase their flexibility and thereby developing the work environment as well as reducing the costs; • to prepare for the forthcoming generational change by decreasing the risk of exclusion as well as making it possible to successively recruit younger persons; The methods used were: – education to increase the knowledge on how the life course influences the work capacity; – this new knowledge was to function as a catalysator for development in the working organisations; – the wards were to present a development programme concerning the working organisation; – after presenting the development programme the wards were given funding in relation to the existing age structure, to carry out the suggested changes and to recruit younger persons; The effects of the work environment intervention were analyzed in three parts. – the staff of the wards had to answer a work environment questionnaire before and towards the end of the intervention and the results of the questionnaire were analyzed. – the HR costs as well as the working time and sick leaves during the year before the project, the year of the project and the year after the project were analyzed. – the development programmes presented by the participating wards were analyzed. The analysis of the questionnaires showed that the experience of workload, the experience of ergonomic and psychosocial trouble and the experience of work stress had decreased at the same time as the experience of stimulation in the working situation and the experience of joy at work had increased during the project. It was however not possible to see any reduction in the HR costs or change in the working time and sick leaves during that could be connected to the project. The development programmes presented showed, with few exceptions, limited suggestions of changes to the working organizations. Work environment interventions to improve work environment and work health are complicated and work environment problems and work health problems are complex and influenced by many factors. One year is a very short time for an intervention, which aims at improving the work environment and work health. The importance of the experience of the staff of an improved work environment is however not to be diminished. The project shows that even if the directly measurable results of a work environment intervention are limited, you can gain further knowledge about the work environment in health care and the institutional arrangements that have contributed to the work environment problems in today’s health care and why it is so hard to improve the work environment.
|
|
| 2. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Hur många direkt underställda kan en chef ha? Om kontrollspann i vård och omsorg
- 2003
-
Ingår i: Socialstyrelsen Artikel nr 2003-131-23.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- I de svenska kommunerna finns cirka 35 000 chefer. 40 procent av alla kvinnliga chefer hade år 2000 det direkta ansvaret för över 30 underställda, medan 15 procent av de manliga cheferna hade det. Bland kvinnliga chefer inom vård och omsorg, vilka utgör en fjärdedel av alla kommunala chefer, hade mer än var fjärde chef fler än 50 underställda. Denna rapport handlar om vad forskningen säger, om hur många direkt underställda en chef med personalansvar kan ha, framförallt inom vård och omsorg. Tyngdpunkten i rapporten ligger på frågor om en rimlig arbetsbelastning för chefen och möjligheterna för de underställda att bli synliga för chefen. Bilden av chefen har förändrats. Chefens betydelse för organisationen och organisationens utveckling framhålls idag. Ledarskapet, i dagens magra och platta vård- och omsorgsorganisationer, är en social inflytandeprocess. Ledarskap och effektivt chefskap bygger på ett beroende mellan ledaren och gruppen av medarbetare. Chefens uppgift är att underlätta för medarbetarna att uppnå de mål, som fastställts för organisationen, genom att skapa goda förutsättningar för arbetet. Hur chefen utövar sitt ledarskap beror på de möjligheter som ges inom organisationen, de överordnades förväntningar, personalgruppens förväntningar och den enskilda chefens resurser. Kontrollspannet är det antal underordnade som leds av en och samma chef. Kontrollspannet sägs vara brett när en chef ansvarar för många underst ällda, medan det däremot är smalt när chefen har färre underställda. Smala kontrollspann anses ge större möjligheter till stöd från chefen, men kan ocks å innebära en noggrannare övervaktning av de underställda. Breda kontrollspann anses ge större möjligheter till självständigt arbete för de underställda samtidigt som de minskar chefens möjligheter att stödja de underställda. I dagens vård och omsorg förespråkas platta organisationer och med platta organisationer följer breda kontrollspann, där personalgrupperna själva i allt högre grad förväntas ta ansvar för sitt arbete. Detta innebär emellertid inte att chefens ansvar för personalen minskar. Dagens chefskap inom vård och omsorg ställer krav på andra kompetenser hos chefen, än vad som krävdes i den gamla hierarkiska organisationen, bland annat betydligt större krav på social kompetens. Frågan, hur många underställda en chef kan leda och ändå behålla den nödvändiga kontrollen över verksamheten, är egentligen lika omöjlig, som den är enkel att besvara! En organisation ska ha tillräckligt många chefer, för att dessa ska kunna se sina underställda, men inte så många chefer att de enskilda underställdas behov av krav och kontroll, ansvar och utvecklingsm öjligheter inte kan tillgodoses. Beräkningar visar, att med de arbetsuppgifter som åvilar en chef med personalansvar inom vård och omsorg, har den tillgängliga arbetstiden överskridits vid strax under trettio underställda.
|
|
| 3. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Kontrollspannet och verksamhetens kvalitet
- 2007
-
Ingår i: Demokratisk och effektiv styrning. En antologi om forskning i offentlig förvaltning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144048000
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
När gamla vårdar ännu äldre …
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När primärkommunerna övertog betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade patienter i samband med 1990-talets omstruktureringar av den svenska sjukvården förändrades patientstrukturen inom landstingens slutna sjukvård. Patienternas vårdtider förkortades och de patienter som vårdas på sjukhus är numera sjukare och äldre än tidigare. Omstruktureringarna medförde också uppsägningar av yngre personal inom landstingen. Detta, tillsammans med det faktum att en stor del av personalen rekryterats i samband med sjukvårdens expansion under 1970-talet, medförde att sjukvårdspersonalens medelålder steg markant. Denna rapport handlar om ett aktionsforskningsprojekt, där en personalstödjande arbetsmiljöintervention, baserad på personalens åldersstruktur, prövats för att genom internt förändringsarbete förbättra arbetsmiljön på försöksarbetsplatserna. Sjukvårdens organisationsstruktur, professionalisering och institutionella arrangemang begränsar emellertid möjligheterna till internt förändringsarbete och därmed också möjlighterna att ta tillvara kunskap och erfarenhet i organisationen.
|
|
| 6. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Påverkar chefens personalansvar kvaliteten i vården och omsorgen?
- 2005
-
Ingår i: Socialstyrelsen, Stockholm, artikelnr 2006-123-14. ; :Socialstyrelsen Artikelnr 2006-123-14
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Chefer inom vård och omsorg har kommit att ställas inför allt mer uttalade krav på effektivitet och kvalitet. Uppdraget från den politiska nivån är att genomföra de förelagda uppgifterna på ett kostnadseffektivt sätt. Det är även chefernas ansvar att verksamheten bedrivs så att patienters, vårdtagares och anhörigas behov och förväntningar tillfredsställs eller helst överträffas. Cheferna har också ett långtgående ansvar för medarbetarnas/de underställdas arbetsmiljö. Om cheferna lyckas väl med uppdraget blir den offentliga servicen effektiv såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Ett antal studier av vård och omsorg framhåller emellertid brister i chefernas arbetsorganisatoriska förutsättningar. Syftet med föreliggande studie är att försöka hitta forskning som påvisar en förbättrad kvalitet, inom vård- och omsorg, om personalansvariga chefer har färre underställda och därmed ges mer tid att leda sina organisationer. Den primära frågeställningen är: Vad säger forskningen om hur kontrollspannets bredd påverkar den inre kvaliteten i organisationer? Ett antal empiriska studier har identifierats. Forskare har i dessa studier funnit belägg för att kontrollspannets bredd har betydelse för de anställdas upplevelse av förtroende för arbetsgivaren, arbetstillfredsställelse och engagemang i arbetet. Kontrollspannets bredd kan därmed antas påverka den inre kvaliteten i organisationen. I empiriska studier har man också funnit belägg för att kontrollspannets bredd kan ha en mätbar effekt på personalrörligheten, vilket direkt påverkar kostnaderna i organisationen. Forskare har även kunnat påvisa att kontrollspannets bredd har betydelse, såväl för den externa kvaliteten som för effektiviteten i verksamheten. De empiriska studierna ger emellertid inget stöd för hur många underställda en personalansvarig chef skall ha för att kunna leda på ett bra sätt. Däremot ger de empiriska studierna, utan tvekan, stöd för att det antal underställda en personalansvarig chef kan ansvara för beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs, vilka mål som ska uppfyllas, i vilken omgivning organisationen verkar och vilken kompetens medarbetarna innehar. Vad som även stöds av de empiriska studier, som här refererats, är att det antal underställda en personalansvarig chef ansvarar för kan påverka såväl produktivitet och effektivitet som yttre och inre kvalitet i organisationen. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan organisationens ekonomiska lönsamhet och effektivitet och de anställdas arbetslivskvalitet. Detta innebär att om cheferna och deras underställda upplever en hög grad av arbetstillfredsställelse och en god psykosocial arbetsmiljö är detta bra även för organisationen. De enskilda individernas potentiella resurser kan inte utvecklas och leda till ett positivt arbetsengagemang om inte arbetsorganisationen står i samklang med individernas behov. På längre sikt torde därför en god arbetsmiljö, för såväl personalansvariga chefer som deras underställda, alltid vara lönsam och leda till hög effektivitet, produktivitet och kvalitet.
|
|
| 7. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Time to Revive Luther Gulick, on Span of Control and Organisation Quality, SPA Working Paper 2006:15
- 2006
-
Ingår i: SPA Working Paper 2006:15. - 1651-5242.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- For the last few decades health care services as well as other parts of the public sector have gone through comprehensive rationalisation and financial cut-backs. Rationalisation means, almost by definition, increased demands on managers and their subordinates, since the intention is to retain an unaltered production or produce more with fewer employees. In association with rationalisation the public sector has also used many of the working and managing methods that have developed from and seen to be successful within the private sector. Flat organisations with few management levels and lean production, without essential support resources, have been sought for. This paper is about organisational prerequisites for managers at an operational level within the health care industry. These managers, with direct responsibility for personnel, are usually called supervisors, foremen, middle-managers or first line managers: They work closest to the personnel, the subordinates, and have direct responsibility for personnel, finance and the organisation on a daily basis. The main focus in this paper is on the relationship between the number of employees a manager is responsible for – the span of control - and primarily the quality of the working environment and performance – the internal quality. The purpose of this paper is to show both how the theories around the span of control have developed and also which empirical studies that have been carried out with respect to the span of control’s effect on the quality of the organisation. The paper begins with legislative demands on efficiency and quality in Swedish health care. This is followed by a section on the consequences of a more streamlined organisation, different levels of management, theories on the span of control and a review of empirical studies. The paper ends with a discussion around the importance of the span of control on work environment and performance.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Demokratisk och effektiv styrning. En antologi om forskning i offentlig förvaltning
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den offentliga förvaltningens huvuduppgift är att tillhandahålla tjänster för medborgarna i enlighet med politiskt fattade beslut. I detta arbete står förvaltningen återkommande inför svåra målkonflikter, där många önskemål skall tillfredställas inom ramen för begränsade ekonomiska resurser. Förvaltningens mångfald av organisationsformer speglar därför en ambition från makthavarna att vilja styra den offentliga verksamheten på ett både demokratiskt och effektivt sätt. Hur förvaltningen arbetar för att nå dessa mål är kärnan i den akademiska disciplinen offentlig förvaltning (public administration). Demokratisk och effektiv styrning - En antologi om forskning i offentlig förvaltning samlar en rad bidrag som alla speglar forskningsfronten inom ämnet offentlig förvaltning i Sverige. Läsaren möter intressanta tankar, observationer och teorier kring allt från borgmästare och vargar till marknadsmässiga löner och jämställdhet. I grunden ligger målkonflikten mellan ekonomi och politik, men boken sätter också fokus på ledarskapets betydelse i de offentliga organisationerna och hur styrning går till när omständigheterna är särskilt problematiska. Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet är den enda av sitt slag i Sverige. Här bedrivs grundutbildning, forskarutbildning och forskning i universitetsdisciplinen offentlig förvaltning. Ingen annan institution i landet har offentlig förvaltning som huvudämne.
|
|
