| 1. |
- Andersson, Gerhard, et al.
(författare)
-
Randomised controlled non-inferiority trial with 3-year follow-up of internet-delivered versus face-to-face group cognitive behavioural therapy for depression
- 2013
-
Ingår i: Journal of Affective Disorders. - : Elsevier. - 0165-0327 .- 1573-2517. ; 151:3, s. 986-994
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Guided internet-delivered cognitive behaviour therapy (ICBT) has been found to be effective in the treatment of mild to moderate depression, but there have been no direct comparisons with the more established group-based CBT with a long-term follow-up. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethod: Participants with mild to moderate depression were recruited from the general population and randomized to either guided ICBT (n =33) or to live group treatment (n=36). Measures were completed before and after the intervention to assess depression, anxiety, and quality of life. Follow-ups were conducted at one-year and three-year after the treatment had ended. Results: Data were analysed on an intention-to-treat basis using linear mixed-effects regression analysis. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults on the self-rated version of the Montgomery-Asberg Depression Scale showed significant improvements in both groups across time indicating non-inferiority of guided ICBT, and there was even a tendency for the guided ICBT group to be superior to group-based CBT at three year follow-up. Within-group effect sizes for the ICBT condition at post treatment showed a Cohens d=1.46, with a similar large effect at 3-year follow-up, d=1.78. For the group CBT the corresponding within group effects were d =0.99 and d=1.34, respectively. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanLimitations: The study was small with two active treatments and there was no placebo or credible control condition. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusions: Guided ICBT is at least as effective as group based CBT and long-term effects can be sustained up to 3 years after treatment.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bodlund, Owe, et al.
(författare)
-
Effects of consulting psychiatrist in primary care. 1-year follow-up of diagnosing and treating anxiety and depression.
- 1999
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care. - 0281-3432 .- 1502-7724. ; 17:3, s. 153-7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Epidemiological screening of anxiety and depressive disorders in primary care and evaluation of how these patients are identified and treated. Follow-up after 1 year of psychiatric consultation/liaison (C/L) and educational activities. SUBJECTS AND DESIGN: In the baseline study 374 unselected and consecutive patients, and in the follow-up study 254 patients (response rate 94.5% and 90.3%, respectively) answered the screening instrument HAD scale (Hospital Anxiety and Depression scale). The HAD results were compared to clinical diagnosis and treatment according to the medical records. Differences after 1 year were analysed. RESULTS: At follow-up the prevalence of anxiety had increased from 11.8% to 16.5% (p < 0.05), and of depression from 3.7% to 4.7% (NS) according to HAD. Also, at the follow-up more cases of anxiety disorders were clinically diagnosed--13% vs 8%--as well as an increased number of cases of depressive disorders--7.9% vs 4.0%. The agreement between HAD diagnosis and clinical judgement had increased significantly (p < 0.001) for anxiety disorders from 37% to 70%, and for depression from 20% to 45%. Treatment prevalence had also improved (p < 0.001) at the follow-up for anxiety disorders from 33% to 55% and for depression from 47% to 80%. In total, 4.0% of the baseline and 11.4% of the follow-up population were treated for anxiety and/or depression. CONCLUSIONS: Anxiety and depressive disorders are prevalent in primary care. However, only a minority of these patients are identified and treated. Psychiatric consultant support seems to be effective in improving GP's diagnostic and therapeutic skills thus enabling these widespread disorders to be identified at an early stage and properly treated.
|
|
| 8. |
- Fahlström, Per Göran, et al.
(författare)
-
Att testa för idrottslig framgång
- 2023
-
Ingår i: Program: Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning, (SVEBI) årliga Idrottsvetenskapliga konferens 23-24:e november 2023. - : Göteborgs universitet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- IntroduktionEtt av syftena med svenska idrottsgymnasier är att stödja ”…talanger med bäst förutsättningar att somseniorer nå nationell eller internationell elit” (Riksidrottsförbundet, RF, 2012, s. 1). De elever somansöker om att studera vid ett idrottsgymnasium blir bedömda utifrån olika områden, bland annatidrottsspecifika färdigheter och förutsättningar. I detta område ingår mätbara fysiska kvaliteter, såsomsyreupptagningsförmåga (RF, 2012). Följaktligen genomförs tester i flera idrotter, däribland friidrottoch längdskidåkning, där elevers fysiska kvaliteter prövas/mäts (Andersson & Fahlström, underpublicering). I friidrott har analyser visat att det finns svaga samband mellan tester och idrottsligframgång som senior (Hafsteinsson Östenberg et al. 2011). Kvarstår gör om de förekommandetesterna kan användas för att förutsäga framtida idrottslig framgång i exempelvis längdskidåkning,dvs. går det att identifiera vilka elever som kan nå nationell/internationell elit? Mot denna bakgrund haranalyser genomförts av resultaten på fysiska tester genomförda av sökande och därefter antagnaelever till skidgymnasier mellan år 2002–2006.SyfteSyftet med studien är att med olika bakgrundsvariabler beskriva fysiska testers möjlighet att prediceraidrottslig framgång. Studien har följande frågeställningar:•Kan fysiska tester vid antagning till idrottsgymnasier användas för identifiering av blivandeframgångsrika skidåkare på seniornivå?•Hur påverkas resultaten på testerna av olika bakgrundsvariabler såsom kön och relativ ålderseffekt?•Finns det samband mellan resultaten på testerna och framtida idrottslig framgång (FIS-poäng)?Idrottslig framgång och således framgångsrik skidåkare definieras i denna studie utifrån erhållna FIS-poäng. FIS-poäng är det ranking- och poängsystem som tillämpas av internationella skidförbundet. Genom systemet räknas en poäng ut för varje sanktionerad tävlings vinnare beroende påvinstmarginalens storlek och hur starkt tävlingsfältet är. FIS-poängen för övriga deltagare avgörs av hur nära deras tid var vinnartiden. Ju lägre FIS-poäng en åkare har, desto mer framgångsrik ärskidåkaren.MetodFör att besvara syftet genomfördes en kohortstudie med en retrospektiv ansats. Kohorten består av engrupp elever (n = 193) vilka inom en viss tidsperiod (2002–2006) genomfört fysiska tester vidantagning till idrottsgymnasier. Dessa fysiska tester har analyserats retrospektivt för att kunnarelateras till senare idrottsprestationer. Datamaterialet som analyserats är förmedlat av Svenska skidförbundet. Materialet består av 193skidåkare och variabler som födelsedata, kön, FIS-poäng samt resultat på fysiska tester genomfördavid antagning till skidgymnasier (Vo2-max, counter movement jump, squat jump, dips, chins,brutalbänk, 10-hopp). Med hjälp av statistiska tester har förhållanden mellan variabler analyserats ochom det finns starka korrelationer mellan olika variabler.ResultatResultaten visar att majoriteten (ca 70 %) av de 193 skidåkarna som utförde tester inför antagning tillskidgymnasier år 2002–2006 var födda mellan januari och juni, således framträder RAE. Däremotframkom ingen RAE inom gruppen i relation till testresultat. Vidare visar resultaten enbart på svagasamband mellan resultaten både för de fysiska testerna sinsemellan och senare tävlingsframgångar,vare sig på junior- eller seniornivå. Det innebär att de syreupptagnings- och styrkeförmågor somuppmätts vid testtillfället inte kan förutsäga elevers framtida idrottsliga framgång.DiskussionResultaten av denna studie visar att de tester som används vid antagning till skidgymnasier inte kanförutsäga framtida idrottslig framgång. De bör därför inte tillskrivas en avgörande betydelse vidantagning av elever till skidgymnasierna. Denna studie handlar enbart om en idrott och har därför sinabegränsningar men analyserna, likt tidigare liknande analyser (Hafsteinsson Östenberg et al. 2011),visar att specialidrottsförbund som använder fysiska tester vid antagning till idrottsgymnasier böröverväga vilka fysiska tester som används och hur resultaten på dessa tester värderas. Nuvarandetester kan möjligen visa på vilken fysisk nivå en elev uppnått vid testtillfället, dvs. ett resultat avträningsbakgrund och tidig fysisk mognad (relativ ålderseffekt), men är inte avgörande för vilkentävlingsnivå som kan uppnås som senior. Den uppnådda fysiska nivån vid testtillfället bör därför intesammanblandas med "talang".
|
|
| 9. |
- Fägerstam, Emilia
(författare)
-
Space and Place : Perspectives on outdoor teaching and learning
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis aims to explore teachers’ and students’ experience and perception of outdoor teaching and learning. Further, it aims to explore influences of outdoor teaching on academic performance in biology and mathematics. The contexts for the thesis are a Swedish high school and Australian environmental education centres. The empirical material comprises student and teacher interviews, and questionnaires and tests answered by students. Theoretical frames of reference are theory of place and three dimensions of learning: content, social and emotional dimensions of learning. The results reveal that the extended physical space had the potential to improve social relations and increase participation, collaboration and on-task communication. However, teachers witnessed a period of up to three months before the students adjusted to outdoor teaching. During that time disciplinary issues were a concern. Teaches’ perceptions were that experience of specific places such as local natural environment was fundamental to forming a sense of belonging and environmental concern. However, teachers described children and students as unfamiliar with local natural environments. Teacher’s perceptions were that media provides knowledge about nature rather than direct experience and children and students were often uncomfortable or afraid in nature. Mathematics followed by language education were the subjects most regularly taught outdoors. Two studies compared classroom education with partly outdoor education in biology and mathematics. Results reveal that students’ performance was equally good, or more developed as a consequence of outdoor teaching. An overarching conclusion is that the possibility to appeal to cognitive, social and emotional dimensions of learning all at the same time has the potential to concretize and broaden the often theoretical approach of high school education, and to contribute to long term episodic memories and a desire to learn.
|
|
| 10. |
- Kuckertz, Jennie M., et al.
(författare)
-
Moderation and mediation of the effect of attention training in social anxiety disorder
- 2014
-
Ingår i: Behaviour Research and Therapy. - : Elsevier BV. - 0005-7967 .- 1873-622X. ; 53, s. 30-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While attention modification programs (AMP) have shown promise as laboratory-based treatments for social anxiety disorder, trials of internet-delivered AMP have not yielded significant differences between active and control conditions. To address these inconsistencies, we examined the moderational and mediational role of attention bias in the efficacy of attention training. We compared data reported by Carlbring et al. (2012) to an identical AMP condition, with the exception that participants were instructed to activate social anxiety fears prior to each attention training session (AMP + FACT; n = 39). We also compared all attention training groups to an internet-delivered cognitive-behavioral therapy (iCBT) condition (n = 40). Participants in the AMP + FACT group experienced greater reductions in social anxiety symptoms than both active (n = 40) and control (n = 39) groups reported by Carlbring et al., and did not differ in symptom reductions from the iCBT group. Higher attention bias predicted greater symptom reductions for participants who completed AMP, but not for the control group. Moreover, change in attention bias mediated the relationship between AMP group (active condition reported by Carlbring et al. versus AMP + FACT) and change in social anxiety symptoms. These results suggest the importance of interpreting findings related to symptom change in attention training studies in the context of bias effects.
|
|
