| 1. |
- Loeb, Carina, 1967-, et al.
(författare)
-
Att som vuxen leva med hjälp från en ställföreträdare : En förstudie om huvudmännens förväntningar och upplevelser i Eskilstuna och Strängnäs
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De som har en ställföreträdare, vilka kallas för huvudmän, är en sårbar grupp eftersom de i många fall är beroende av andra för att kunna klara sig i sin vardag. Människor som av fysiska eller psykiska orsaker inte kan föra sin egen talan i rättsliga frågor kan få hjälp i form av en ställföreträdare enligt föräldrabalken. En ställföreträdare träder in i huvudmannens ställe i en rad situationer där huvudmannen behöver hjälp. Huvudmännens relationer till ställföreträdare har stor betydelse för huvudmännens levnadsvillkor i vardagen.Syftet med denna förstudie har varit att undersöka huvudmännens förväntningar på och erfarenheter av att leva med hjälp från god man eller förvaltare för att kunna klara sig i sin vardag. Förstudiens frågeställningar är följande: Vilka förväntningar har huvudmännen på sin ställföreträdare? Vilka erfarenheter har huvudmännen av hjälp från ställföreträdare i sin vardag? Hur upplever huvudmännen tilltron till sin egen förmåga att kunna klara sig på egen hand i sin vardag? Hur upplever huvudmännen tilltron till sin egen förmåga att kunna påverka vilken hjälp de kan få av sin ställföreträdare? Vilka utvecklingsområden finns avseende hjälp genom ställföreträdarskap och huvudmännens tilltro till sin egen förmåga?Ett praktiskt och erfarenhetsbaserat lärande och utveckling har stått i centrum i förstudiens design redan från början genom ett praktiknära och deltagarbaserat forskningsperspektiv. Både tematiskt öppna frågor och slutna frågor användes vid datainsamling. Beroende på deltagarnas behov och kognitiva funktionsnedsättning gavs kompletterande förklaringar av frågorna.Huvudmännens förväntningar på och erfarenheter av att leva med hjälp från god man eller förvaltare för att kunna klara sig i sin vardag visar intressanta resultat. Likheter och skillnader om hjälp från ställföreträdare ger en bra grund för vidare utvecklingsarbeten. En generell slutsats är att det görs en del goda arbeten för huvudmännen, men det behövs en del förbättringar också. Följande rekommendationer vill vi särskilt uppmärksamma:- Goda exempel och framgångsfaktorer i ställföreträdarskap bör tas tillvara och synliggöras- Vad som ingår i ställföreträdarskap enligt bestämmelser bör tydliggöras mer både för huvudmännen och ställföreträdare- Utbildningsinsatser för ställföreträdare bör ses över och kunskaper om olika typer av funktionsnedsättning som huvudmännen har ges tillräckligt- En heterogen grupp framträder där tilltron till förmågan och förväntningar och erfarenheter varierar till en viss del, vilket är ett tecken på att dialog, samråd och lyhördhet bör prioriteras i fortsatt utvecklingsarbeten
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Aytar, Osman, 1960-, et al.
(författare)
-
Empowering Unaccompanied Children in Everyday Life in a New Country : A Resilience Support Centre in Sweden Evaluated from the Perspective of Program Theory
- 2016
-
Ingår i: Revista de Asistenta Sociala. - Bucharest. - 1583-0608. ; 15:2, s. 35-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unaccompanied asylum-seeking children coming to Sweden are almost all fleeing from violent or threatening situations in their home country and have been sent abroad for their protection. They form a specific growing group of children looked after by local authorities in kinship foster families, network foster families or traditional foster families, as well as in small institutions (HVB-hem) or interim accommodation (Mellanbo) as preparation for independent living. This study explores success factors and impeding factors in a social work intervention for empowering unaccompanied children at a support centre for daily activities in a Swedish municipality from a program-theory perspective. The unaccompanied children in this study are staying in foster families. The data was collected at the centre and with a mixed method design. The results show that unaccompanied children’s relationships with other children improved; they developed their ability to plan and adapt; some of them started to attend regular schools; and traumatic experiences were processed to some extent. All of these can be interpreted as increased empowerment in unaccompanied children’s everyday life. However, there were still significant gaps in participation in clubs and associations and leisure activities, and some children were mentally unwell. Success factors, challenges and risks coexist in a transnational life situation in which most unaccompanied asylum-seeking children continue to interact with their parents and other family members in their home country or another country using modern technology (online parenting).
|
|
| 5. |
- Aytar, Osman, 1960-, et al.
(författare)
-
Health Care Provider’s Perceptions about and Experiences of Achieving Equitable Health Care : An Evaluation Study
- 2017
-
Ingår i: Quality in Primary Care. - London. - 1479-1072 .- 1479-1064. ; 25:5, s. 289-296
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In June 2011 the Swedish government signed an agreement with The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), for a three year project to develop and implement “Health care on equal terms.” The project, which involved seven Primary Health Care Units (PHCU) from five county councils in different parts in Sweden, was completed in early 2014. The aim of the project was to develop methods and activities that could promote more equal health care provision in socio-economically disadvantaged areas.Aim: To assess and compare health care providers’ experiences of and perceptions about equitable health care at the beginning and end of the national project “Health care on equal terms”.Methods: A web survey was sent to all staff at the seven participating Primary Health Care Units (PHCU) at the beginning (2012) and the end (2013) of the project. Data were analyzed with descriptive statistics and the open issues with content analysis.Results: In 2013, the percentage of health care providers who reported thinking patients’ ethnicity had no or very little impact on access to care increased, but the proportion of those who reported that they had “no idea” that patients’ gender, age, mental health and physical functioning were significant for access to care was lower in 2013 than in 2012. The results from analysis of the open-ended questions did not show meaningful changes in the respondents’ perceptions of the issues addressed in 2012-2013, but the analysis contributes to a deeper explanation of the answers.Conclusion: The main conclusion is that it was possible to implement changes aiming for more equitable care through projects with a focus on learning.
|
|
| 6. |
- Aytar, Osman, 1960-, et al.
(författare)
-
Hur fungerar det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet? : En processutvärdering av arbetet med lägesrapporter och medborgarlöften i Fagersta och Ludvika kommun
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna processutvärdering har varit att kartlägga och analysera arbetet med lägesrapportering och medborgarlöften i Fagersta och Ludvika kommun. I linje med utvärderingssyftet ovan har frågeställningar som undersökts i processutvärderingen för respektive insats i båda kommunerna varit följande: Den första har handlat om vilka framgångsfaktorer, risker och hinder var som funnits utifrån de uppsatta målen och den andra om vilka förbättringsförslagen har varit för respektive insats.Det empiriska materialet består av intervjumaterial och dokumentation av insatserna i Fagersta och Ludvika. Utvärderargruppen närvarade vid möten i EST-gruppen och lokala Brå i Fagersta, samt FAS-gruppen och lokala Brå Ludvika. Vid dessa tillfällen presenterades utvärderingens upplägg och planeringen för intervjuer. Därefter planerades intervjuerna. Åtta fokusgruppsintervjuer (med sammanlagt 34 deltagare) och tre individuella intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer genomfördes via Teams på grund av rådande omständigheter med Covid-19. Intervjuerna utfördes utifrån en anpassad intervjuguide bestående av semistrukturerade frågor.Resultaten från processutvärderingen visar att likheterna mellan kommunerna överväger, men det finns också skillnader. I såväl Fagersta som Ludvika kommun utförs ett målinriktat brottsförebyggande arbete och det finns goda förutsättningar att stärka detta arbete. Utifrån resultat och analys av intervjuer kan ett antal slutsatser dras om framgångsfaktorer, risker och hinder, liksom möjliga förbättringsförslag identifierats avseende arbetet med lägesrapporter och medborgarlöften i berörda kommuner. De centrala slutsatserna för det pågående brottsförebyggande arbetet utifrån analysen av intervjumaterialet är följande:* Arbetet med lägesrapportering har stärkt kommunernas kunskap om sina respektive lokala utmaningar* Kommunernas brottsförebyggande arbete skulle stärkas ytterligare av en mer tydlig och sammanhållen process* Återkopplingen till lägesrapporteringsgrupp och rapportörer behöver utvecklas* Kommunernas kan ytterligare stärka sitt förebyggande arbete genom att tydligare kommunicera de åtgärder som genomförs
|
|
| 7. |
- Aytar, Osman, 1960-
(författare)
-
Hur är interkulturell myndighetsutövning om våldsutsatta barn och unga möjlig? : En kunskapsöversikt och praktiska implikationer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund och syfte: Under hösten 2015 startades tre delprojekt under benämningen ”KÖP-projekt – KunskapsÖversikter för Praktiker” av Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV) med uppföljningar under 2017 och 2018. Detta paper handlar om delprojektet med koppling till Individ- och familjeomsorg (IFO) inom socialtjänsten. Personer med utländsk bakgrund utgör en betydande del av IFO:s nästan alla verksamhetsområden, främst inom ekonomiskt bistånd, dygnsvård för barn och unga och bland hemlösa. Syftet med denna kunskapsöversikt var att göra en genomgång av forskning om myndighetsutövning inom området barn och unga med utländsk bakgrund som utsätts för psykiskt och fysiskt våld inom familjen. Fokusområden för kunskapsöversikten är följande: Utrednings- och bedömningsmetoder, samverkansmetoder och tjänstemännens hantering av maktbefogenheter.Metod och material: Kunskapsöversikten är i linje med det som kallas ”scoping study” som handlar om en ”snabb översyn” över ämnesområdet. Huvudfokus ligger på referee-granskade artiklar i relevanta internationella och nationella databaser, men även andra forskningsrapporter och publikationer som har relevans för ämnet har tagits med som komplement till vetenskapliga artiklar.Resultat och analys: Resultatet visar att det inte finns specifika bedömningsinstrument, utredningsmetoder eller samverkansmetoder enbart för våldsutsatta barn och unga med utländsk bakgrund, men det finns instrument och metoder som används i utredningar där även barn och unga med utländsk bakgrund ingår.Slutsatser och implikationer: Eftersom det inte finns specifika bedömningsinstrument, utredningsmetoder eller samverkansmetoder om myndighetsutövning inom området barn och unga med utländsk bakgrund som utsätts för psykiskt och fysiskt våld inom familjen kan tillgängliga instrument och metoder användas genom lämplig kompatibilitet och överförbarhet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
