| 1. |
- Alexius, Katarina, et al.
(författare)
-
Forskare: Ge socialtjänsten rätt verktyg
- 2015
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - Stockholm. - 1101-2412. ; :2015-12-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att socialtjänstens personal kan hantera och tolka nyckelbegrepp som ”barnets bästa” och ”god vård” är helt avgörande för förstärkningar av barns reella rättigheter, skriver forskare vid Stockholms universitet och Ersta Sköndal högskola.
|
|
| 2. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 3. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
”Utvecklingen går i en annan riktning än vad forskningen visar krävs för att stödja ensamkommande barn och unga.”
- 2018
-
Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X. ; :26 november 2018
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Som sakkunniga är vi bekymrade över att utvecklingen i stor utsträckning går i en annan riktning än vad forskningen visar krävs för att stödja ensamkommande barn och unga. Den går också i en annan riktning än FN:s konvention om barnets rättigheter som blir svensk lag om drygt ett år. Den 21 december ska riksdagen besluta om den tillfälliga utlänningslagen ska upphöra, förlängas eller permanentas. Det är viktigt att det är grundat i den forskning, de fakta och de analyser av de etiska utmaningarna som finns om de ensamkommandes fysiska och psykiska hälsa, funktionsförmåga och integration inte ska påverkas negativt. Det skulle också få negativa effekter för hela Sverige.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Backlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2024. - 2
-
Ingår i: Skolsocialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151110516 ; , s. 227-236
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Backlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Barnets bästa? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Asylsökande barn som är placerade i samhällsvård enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan samtidigt komma att utvisas enligt utlänningslagen (UtlL). Detta innebär att barnen kan komma att utvisas med sin familj under pågående vårdinsats, även om barnet omhändertagits med tvång. I dagsläget saknas kunskap om hur vanligt det är att asylsökande barn, som kommit till Sverige tillsammans med familj eller vårdnadshavare, får vårdinsatser av detta slag via socialtjänsten. Vi vet inte heller hur de som arbetar inom socialtjänstens barnavård förhåller sig till att barnen kan komma att utvisas eller hur samverkan med Migrationsverket fungerar vid denna typ av ärenden. Detta är bakgrunden till den här studien som syftar till att undersöka hur vanligt det är att asylsökande barn som kommit med sina familjer, placeras i samhällsvård, samt att få kunskap om socialtjänstens erfarenheter av och förhållningssätt i sådana fall. En kvantitativ kartläggning, baserad på telefonintervjuer med företrädare för socialtjänsten, har genomförts i Stockholms och Skåne län. Sammanlagt har representanter för 81 kommuner/stadsdelar kontaktats, varav 78 svarande. Erfarenhet och förhållningssätt inom socialtjänsten har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare. I studien undersöks vilken betydelse det får för socialtjänstens arbete att barnen är asylsökande.
|
|
| 7. |
- Backlund, Åsa, 1970-
(författare)
-
"De är som en handbok i kommunikation" : Utvärdering av Skol- och Familjeteamet i Sollentuna
- 2008
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det övergripande syftet med utvärderingen har varit att undersöka effekterna av Skol- och Familjeteamets arbete utifrån de idéer och långsiktiga målsättningar som var bakgrunden till att verksamheten startade för sju år sedan. Utvärderingen har därmed syftat till att undersöka huruvida Skol- och Familjeteamet (SFT) har bidragit till att elever med psykosocial problematik i högre utsträckning kan ges adekvat stöd inom ordinarie skola och klass, om de har bidragit till ett minskat tryck på socialtjänstens myndighetsutövning, samt om de samverkar med skolan utan att ta över elevvårdens ansvar. För att besvara utvärderingens frågor har en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder använts. Utvärderingens resultat tyder på att SFT bidrar till att elever med psykosociala och/eller beteenderelaterade problem i större utsträckning kan ges ett bättre stöd inom ramen för ordinarie skola och klass. Föräldrar och skolpersonal som har intervjuats om sina erfarenheter av insatser från SFT anser att insatserna minskat barnets problem i skolan och att de lett till ett bättre samarbete mellan hem och skola. Resultat tyder dock inte på att SFT hittills har haft någon betydelse för i vilken omfattning skolor anmäler oro för barn till socialtjänsten eller för hur stor andel elever som beviljas placering i särskilda resursskolor. Då vi inte kan veta hur det skulle ha sett ut om inte SFT funnits, kan vi dock inte med säkerhet uttala oss om effekterna i detta avseende. SFT tycks däremot i olika avseenden ha bidragit till att ’smörja’ samarbetet mellan skola och socialtjänst och avlasta dessa parter på andra sätt. SFT utgör ett mellanled där en anmälan till socialtjänsten inte anses befogad men det ändå finns en oro kring en elev/familj. Genom sin position och inriktning blir SFT ett alternativt och ”ofarligt” stöd att erbjuda föräldrar, samtidigt som skolan får del av insatsen. Det framkommer dock behov av mer tydlighet och kontakt beträffande relationen och kommunikationen mellan SFT och socialtjänstens Barn- och ungdomsenhet. Utvärderingen tyder överlag på att det råder en relativ konsensus mellan skola och SFT kring deras överlappande verksamhetsdomäner och att detta kan förstås som resultatet av ett lyckat integrationsarbete mellan skola och socialtjänst. SFT uppfattas som en neutral part i samarbetet mellan skola och hem och bistår även med en slags teknologi för detta samarbete.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Backlund, Åsa, 1970-
(författare)
-
Elevvård i grundskolan : Resurser, organisering och praktik
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis is to describe and analyse the organization, resources and practice of pupil welfare work in municipal compulsory schools. In one study, telephone interviews with head masters from a random sample of 100 municipal compulsory schools have been carried out. A second study is based on material from two case studies, where the work of the pupil welfare team members and the everyday organizing of pupil welfare, are scrutinized.The distribution of special pupil welfare resources varied considerably. Almost one-third of the variation could be explained by organizational and structural variables included in a regression analysis. Practically all schools in the sample had a school nurse, while school social workers and in particular school psychologists, were available to a lesser extent. Regarding the latter two professions, the results indicate that these resources are allocated to pupils of different age groups. The involvement of different kinds of municipal service in pupil welfare work is becoming a common form of organization. The case studies show that these service units can become influential actors in the organizing of local pupil welfare work.School nurses appear to be an institutionalized resource, with regard to their presence in schools and the content of their work. The school social worker lacks a specific technology of her own that distinguishes her work from other professions. School social work is performed by several professions and for some tasks domain conflicts can arouse. These conflicts can to a certain degree be rooted in the enhanced consultative role of the pupil welfare specialists, which affects the division of labour between the actors. The pupil welfare meetings studied in the case studies where characterized by asymmetrical relationships, where little space were given for pupils and their parents to be actively involved in the decision-making process.
|
|
| 10. |
- Backlund, Åsa
(författare)
-
En skola för alla? Förutsättningar och utmaningar i det skolsociala arbetet
- 2013
-
Ingår i: Utsatthet, marginalisering och utanförskap. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144077178 ; , s. 97-129
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan vi förstå den pågående samhällsdiskussionen om fattigdom? Varför betonas enskilda människors ansvar framför kollektivets eller samhällets? Hur kan utsatthet inte bara förstås, utan åtgärdas? Boken berör ovanstående frågor utifrån teoretiska presentationer i relation till empiriska exempel, med ambitionen att reda ut de olika begreppen främst i förhållande till socialt arbete.Utsatthet, marginalisering och utanförskap presenterar teoretiska begrepp med avstamp i konkreta analyser. Författarna söker svar på frågor om olika begrepps innebörd och hur de förhåller sig till varandra. Här beskrivs hur utanförskapet kan uppkomma i många olika sammanhang och av skilda orsaker. Författarna beskriver utsatthet och marginalisering i skolan, genom arbetslöshet, sjukdom eller funktionsnedsättning, fattigdom och etnisk diskriminering, missbruk och misshandel, men ger även förslag på tänkbara åtgärder för att minska marginalisering och utanförskap.Antologin riktar sig till blivande socionomer och andra samhälls- och beteendevetare.
|
|
