| 1. |
- Beery, Thomas, et al.
(författare)
-
Perceptions of the ecosystem services concept: Opportunities and challenges in the Swedish municipal context
- 2016
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416. ; 17, s. 123-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A current focus of ecosystem services (ES) implementation is on the municipal level of government where international and national legislation and policies have to be translated into practice. Given this focus, an understanding of perceptions within municipalities of the ES concept is crucial to support the implementation process. Against this background, this paper examines the perceptions of Swedish municipal stakeholders for the ES concept. A 2013 Swedish federal mandate that states that the values of ecosystem services should be considered in relevant decision-making processes, provides a timely context. Current perceptions, preconditions and awareness are explored via interviews and analyses. The results show that the views on the ecosystem services concept and its usefulness are generally very positive. Conceptual knowledge use is perceived as important as is the recognition of monetary valuation of ES. However, clarification of the distinction between implicit and explicit use of the concept by stakeholders is needed. Finally, results indicate that a deeper understanding of monetary valuation of ecosystem services by municipal staff members is connected with a more critical view on monetary valuation. It is concluded that detailed and clear definitions and guidelines are needed in order to support the process of implementing ES in municipalities.
|
|
| 2. |
- Brink, Ebba, et al.
(författare)
-
On the road to research municipalities : Analysing transdisciplinarity in municipal ecosystem services and adaptation planning
- 2018
-
Ingår i: Sustainability Science. - : Springer. - 1862-4065 .- 1862-4057. ; 13:3, s. 765-784
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Transdisciplinary research and collaboration is widely acknowledged as a critical success factor for solution- oriented approaches that can tackle complex sustainability challenges, such as biodiversity loss, pollution, and climate-related hazards. In this context, city governments’ engagement in transdisciplinarity is generally seen as a key condition for societal transformation towards sustainability. However, empirical evidence is rare. This paper presents a self-assessment of a joint research project on ecosystem services and climate adaptation planning (ECOSIMP) undertaken by four universities and seven Swedish municipalities. We apply a set of design principles and guiding questions for transdisciplinary sustainability projects and, on this basis, identify key aspects for supporting university–municipality collaboration. We show that: (1) selecting the number and type of project stakeholders requires more explicit consideration of the purpose of societal actors’ participation; (2) concrete, interim benefits for participating practitioners and organisations need to be continuously discussed; (3) promoting the ‘inter’, i.e., interdisciplinary and inter-city learning, can support transdisciplinarity and, ultimately, urban sustainability and long-term change. In this context, we found that design principles for transdisciplinarity have the potential to (4) mitigate project shortcomings, even when transdisciplinarity is not an explicit aim, and (5) address differences and allow new voices to be heard. We propose additional guiding questions to address shortcomings and inspire reflexivity in transdisciplinary projects.
|
|
| 3. |
- Ekelund, Nils, et al.
(författare)
-
Trends in municipal and comprehensive planning (1980-2012) from an Ecosystem Services Perspective in Southern Sweden
- 2015
-
Ingår i: Book abstracts Eight International Ecosystem Services Partnership Conference 2015, Ecosystem Services for Nature, People, and Prosperity, 9-13 November 2015 Stellenbosch, South Africa. ; , s. 103-103
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Sweden a unique project supported by the Swedish Environmental Protection Agency is developed in close collaboration with seven coastal municipalities in Skåne. These municipalities face a range of different environmental challenges, from municipalities along the eastern coast line to municipalities in the western Öresund region. Research questions and approaches are built on case studies and scenarios to assess local municipality planning processes. The objective is to study the premises of implementing the use of the Ecosystem Service (ES) approach in municipal planning and decision making. This study presents a project component that focuses on the analysis of the comprehensive plans in the city of Malmö from 1980 to 2012. Interviews with staff from municipal departments were done as a complement to the collection of data from the comprehensive plans. The results show current trends in municipal and comprehensive planning from an ES perspective, i.e., the use of ES as a tool for sustainable development. The results further show that the ES concept was explicitly first found in the comprehensive plan from 2012. Implicitly, approaches for ecosystem services management and related planning changed from “land use”, “green areas” and “green space” (1980) towards “recreation” (1990) and “biological life cycle” and “biodiversity” (2000). This change indicates that the process in local municipality planning has shifted towards a more holistic view of the importance of ecosystems for a sustainable society and healthy life, which is currently further advanced via the ES concept.
|
|
| 4. |
- Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänst-begreppet i kommunal verksamhet : slutrapport
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politikeri de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner ochutvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänsteri kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den såkallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 5. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 6. |
- Palo, Thomas, et al.
(författare)
-
Priority areas in municipality planning : Ecosystem services, environmental impact assessments and research areas
- 2016
-
Ingår i: One Ecosystem. - : Pensoft Publishers. - 2367-8194. ; 1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Several pressing issues face municipal planners including increased land use and climate change. Managing these issues requires a balance between different actions to accommodate citizen’s demands of ecosystem services (ES) and development projects. The implementation of ES as a new tool for assessments needs to be contrasted by research considering existing tools such as Environmental Impact Assessment (EIA). ES has been introduced as a policy tool at the governmental level but implementation at the local and regional scale is still needed; municipalities could benefit from collaboration with the research community for state of the art methods. One obstacle for implementation of ES is that it is not always easy for laymen to understand and additionally, the ES concept may be weakly supported by science. The municipalities realize that a society on its way towards sustainability takes advantage of new knowledge and that interactions with research will put them in the forefront of new scientific questions. The municipalities ask for research that takes a citizen perspective and research that prioritizes questions other than pure environmental considerations. Priorities in municipality planning are based on local conditions and rely on EIA. Many ecological indicators are already covered in EIA and this is reflected in Swedish Comprehensive Plans (SCP) documents, yet need further analysis is needed to be a part of ES. The SCPs present concepts at a policy level and rarely provide a more detailed plan of action compatible with the ES approach. New information We found that the use of ES concepts in Swedish Comprehensive Plans and in EIA is still not common and in need of further support from research and in practice. The EIA is decisive for comprehensive planning documents in the Swedish municipalities and follows standard format over time and between municipalities. ES is focused on human needs while the EIA describes place based assessments on environmental impact rather than feedback to the society by the intervention. Municipalities of south Sweden ask for research support in many different areas, for instance how to set up proper organization for implementation of ES and environmental issues, but priorities are based on their local conditions. The results shows that collaboration between stakeholders and researchers is needed which can create incentives, so that the decisions made by individuals, communities, corporations, and governments may be able to promote widely shared values compatible with ES. Researchers and municipalities who work on an operational level face many challenges in promoting greater use of the ES approach, with some of them yet to be defined. We conclude that implementation of ES could draw from lessons learned in the use of EIA. Further, it is presented that ES has the potential for greater public and stakeholder feedback into decisions as compared to EIA.
|
|
| 7. |
- Schubert, Per, et al.
(författare)
-
Content analysis of ecosystem service concepts in comprehensive plans for Malmö municipality in southern Sweden
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Supported by the Swedish Environmental Protection Agency a research project is developed in close collaboration with seven coastal municipalities in the county of Skåne in southern Sweden. Since the municipalities along the coastline face a range of environmental challenges, several case studies are aimed at understanding local municipality planning processes. The overall research objective is to understand the premises of implementing the Ecosystem Service (ES) approach in municipal planning and decision making. This case study examines to what extent ES concepts are accounted for in Malmö municipality comprehensive plans through a content analysis of ES concepts in the 1980, 1990, 2000, and 2012 plans. The ES concepts were categorized according to the 2005 Millennium Ecosystem Assessment into supporting, provisioning, regulating and cultural services. Preliminary results show that the “ecosystem service” concept itself is not used before the 2012 comprehensive plan. Quantitative analysis of the total number of different ES concepts used in the comprehensive plans shows a large increase from 1980 to 1990 and thereafter a gradual decrease to 2000 and 2012, where 2012 is lower than 1980. The introduction of the Swedish natural resources law in 1987 could explain the peaking number in 1990. If latter comprehensive plans build upon former, the concept usage can be interpreted as increasing from 1980 and forward. These results indicate a shift into using the ES approach in municipality planning processes. Qualitative analysis shows that there is a change in the ES concepts used, e.g. “land use” and “green areas” in 1980 and “biological life cycle” and “biodiversity” in 2000 indicates a shift in municipality planning processes towards a more holistic view of the importance of ecosystems for a sustainable society and healthy life. Although somewhat uncertain, these results could indicate an introduction of the ES approach in the Malmö municipality planning processes.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Schubert, Per, et al.
(författare)
-
Implementation of the ecosystem services approach in Swedish municipal planning
- 2018
-
Ingår i: Journal of Environmental Policy and Planning. - : Routledge. - 1523-908X .- 1522-7200. ; 20:3, s. 298-312
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While ecosystem-based planning approaches are increasingly promoted through international and national policies, municipalities are still struggling with translating them into practice. Against this background, this paper aims to increase the knowledge of current advances and possible ways to support the implementation of the ecosystem services (ES) approach at the municipal level. More specifically, we analyze how ES have been integrated into comprehensive planning within the municipality of Malmö in Sweden over the last 60 years, a declared forerunner in local environmental governance. Based on a content analysis of comprehensive plans over the period 1956–2014 and interviews with municipal stakeholders, this paper demonstrates how planning has shifted over time toward a more holistic view of ES and their significance for human well-being and urban sustainability. Both explicit and implicit applications of the ES concept were found in the analyzed comprehensive plans and associated programs and projects. Our study shows how these applications reflect international, national, and local policy changes, and indicates how municipalities can gradually integrate the ES approach into comprehensive planning and facilitate the transition from implicit to more explicit knowledge use.
|
|
