| 1. |
- Andersson, Peter, 1957-, et al.
(författare)
-
Varaktig vård
- 2020
-
Ingår i: Partnerships for sustainable health care systems. - Linköping : Region Östergötland. - 9789151953120 - 9789151953137 ; , s. 25-29
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
-
Assessing Command and Control Effectiveness : Dealing with a changing world
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Assessing Command and Control Effectiveness: Dealing with a Changing World offers a description of the current state of Command and Control (C2) research in imperfect settings, showing how a research process should assess, analyse and communicate results to the development cycle of methods, work, manning and C2-technology. Special attention is given to the development of C2 research methods to meet the current and coming needs. The authors also look forward towards a future where effective assessment of C2 abilities are even more crucial, for instance in agile organisations.The purpose of the C2 research is to improve the process and make it more effective while still saving time and money. Research methods have to be chosen carefully to be effective and simple, yet provide results of high quality. The methodological concerns are a major consideration when working under such circumstances. Furthermore, there is often a need for a swift iterative development cycle, and thus a demand to quickly deliver results from the research process. This book explains how field research experimentation can be quick, simple and effective, being able to draw valid conclusions even when sample sizes are small and resources are limited, collecting empirical data using measures and procedures that are minimally intrusive.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fornander, Liselott, 1981-
(författare)
-
How we talk : aspects of communication and team cognition of trauma resuscitation teams
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A trauma team consists of professionals assembling in an ad hoc manner to resuscitate a patient with life-threatening injuries. In such a team, how the team manages to use non-technical skills, such as communication is important to achieve task management and decision making. Communication is practised in simulations, and the simulation environment has also been used in research to understand teamwork processes. This thesis is based on video observations of trauma teams working in real life (IRL) and in situ simulations of trauma resuscitations. The aim was to assess the creation of team cognition IRL and in simulation, to analyse verbal communication in the teams and the effects of real-time communication on team structure. In Study I, a grounded theory analysis was undertaken to understand how verbal and non-verbal interactions create team cognition. The analysis resulted in a theory pointing to “split vision” as a team’s ability to alter process modes between team positioning and sensitivity to the patient that was dependent on patient and situational values absorbed from team members’ implicit actions. In Study II, the verbal response modes taxonomy was applied to analyse both the grammatical and pragmatic meaning of verbal interactions that were compared between team roles. In the six most communicative team roles in the context of IRL trauma teamwork, pure mode communication dominated the way of delivering messages. In Study III, the structures of four IRL and four simulated trauma teams were analysed using a social network analysis of real-time communication. Overall, the teams were highly centralised, with the examining physician functioning as an information hub. In Study IV, communication from the same teams was categorised according to information and task management, as well as different coordination behaviours. We compared the IRL and simulation domains based on the proportions of utterances of each category/code, and found that “Give information after request” and closed-loop communication were more prevalent in simulation. Observing real-time communications using different methodologies gave a perspective on the conditions and possibilities for adaptation in terms of work prescriptions and team training, such as room for more communication and possible congestions of nodes in terms of occupancy and tacit communications and working modes thus far unnoticed by us and unreported. Such understanding complements established knowledge about coordination behaviours and interactive team cognition and should be taken into consideration in the practise and training of trauma teams.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera en allvarlig händelse med många skadade : erfarenheter och lärdomar av Övning TYKO
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 3 mars 2016 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att öva hälsooch sjukvårdens förmåga att hantera en allvarlig händelse med många skadade. Myndigheten beslutade att genomföra övningen som en funktionell simuleringsövning med motspel. De övade utvärderades med hjälp av mätbara kvalitetsindikatorer som tidigare identifierats inom ramen för Socialstyrelsens arbete med att ta fram en gemensam modell för särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse. Inför övningen skapades ett scenario som var utmanande för hälso- och sjukvården men, för att möjliggöra genomförandet inte innefattade alla potentiella komplexa faktorer. En kritisk observation är att analysen utifrån en övning bör vara restriktiv med slutsatser ifall dessa inte samtidigt kan styrkas utifrån tidigare övningar eller verkliga händelser. Övningens scenario samt patienternas skadepanorama och utfall visualiserades med hjälp av simuleringsverktyget Emergo Train System® och dess instruktörer vid Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping. Ett väsentligt mål med övningen var att den ska utgöra ett underlag för att stärka förmågan inom hälso- och sjukvården genom att identifiera utvecklingsområden. I rapporten redovisas under övningen identifierade förmågor och utvecklingsområden som myndigheten bedömer som viktiga för att upprätthålla, säkra och förbättra förmågan att hantera allvarliga händelser: • Dokumentation och lägesbild • Kommunikation och terminologi • Mobilisering och dirigering av resurser • Fördelningsstrategi och gränssättande kapacitet • Nationell samordning • Övningsteknisk utveckling En gemensam lägesbild är viktig efter som det stödjer de involverade aktörerna i arbetet med att värdera behovet av stöd under pågående händelse. Därför var en viktig del i övningens utvärdering huruvida påverkade landsting hade förmågan att snabbt skapa sig en uppfattning om aktuellt behov, tillgängliga resurser och hur ytterligare pre- hospitala samt hospitala resurser skulle kunna mobiliseras. Dessa kritiska faktorer skapar förutsättningar för att korrekta fördelningsstrategier för de skadande patienterna ska kunna utarbetas. Övning Tyko visade att staber med hög upplevd arbetsbelastning och låg upplevd situationsmedvetenhet hade svårt att värdera sitt eget behov av stöd från andra aktörer. Att i förväg ha kännedom om vilken typ av stöd man behöver och kan förvänta sig i olika situationer kräver ett arbete för att identifiera detta redan i före-perspektivet. Det går inte att utesluta att en annan överblick av tillgängliga resurser och en annan förutsägbarhet i vad som kan förväntas av andra hade föranlett en annan fördelningsstrategi som hade förbättrat patientfallet i övningen. För att avgöra effektiviteten av fattade beslut i enlighet med framtagna strategier behövs även en förmåga till 8 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS FÖRMÅGA ATT HANTERA EN ALLVARLIG HÄNDELSE MED MÅNGA SKADADE SOCIALSTYRELSEN uppföljning huruvida tagna beslut får förväntad effekt inom rimlig tid, under övningen observerades kommunikationsproblem gällande kvittens, förfrågan och bekräftelse. En viktig sammanfattande slutsats som Socialstyrelsen drar inför fortsatt arbete är att myndigheten ska verka för att etablera en funktion för nationell samordning med syfte att ge förutsättningar till en bättre behovs- och resursmatchning vid stora skadeutfall. Inom ramen för en sådan samordning bör gemensamma triage och larmkriterier, medicinska bedömningskriterier och skadeklassificeringar, gemensamma rapportmallar och system för distribution av diagnostiskt material samt gemensam terminologi m.m. inkluderas. Metoder och teknik för framtagandet och kommunikationen av fördelningsnycklar och aktuella kapacitetsbedömningar över tid behöver tas fram för att skapa förutsättningar för en aktuell bild av resurstillgången. Socialstyrelsen vill skapa förutsättningar för ett nationellt kompetenscentrum med inriktning på ökad förmåga och samordning i hela traumavårskedjan. I detta arbete kan även arbetet med Socialstyrelsens förmåga till nationell samordning under pågående händelse utarbetas, definieras och implementeras. Myndigheten vill slutligen lyfta fram att en samlad nationell plan för både trauma- och katastrofmedicinsk utbildning och övning ger ytterligare förutsättningar att upprätthålla och öka förmågan att hantera allvarliga händelser. Dessa viktiga slutsatser avser myndigheten ta med sig in i sitt fortsatta arbete med att stärka hälso-och sjukvårdens förmåga vid allvarlig händelse.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Thunholm, Peter, 1959-, et al.
(författare)
-
Evaluating the effectiveness of an armoured brigade staff
- 2014
-
Ingår i: Assessing command and control effectiveness. - London : Ashgate. - 9781472436948 ; , s. 141-160
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The purpose with this chapter is to present a study of the effectiveness of an Armoured Brigade Headquarters (HQ) in some specific respects. Important issues were (1) how is the HQ Staff dimensioned in relation to its tasks, (2) how does the three staff processes work (Planning, Execution and Coordination / Decision) and (3) how well does the HQ’s Standard Operating Procedure (SOP) and Battle Rhythm function in the light of the HQ’s organization and work processes? The study was designed as a survey study and was based on the following four instruments: (1) Military Command Team Effectiveness Instrument (CTEF 2.0; Essence, Vogelaar, Baranski, Berggren, Van Buskirk, Goodwin & Myller, 2008); (2) Measurement of workload according to the Borg scale (Borg, 1998); (3) Subjective assessments of quality of the Brigade HQ’s orders and reports, and (4) verification that the Brigade HQ followed it’s Standard Operating Procedure. Fifty-four staff members of an Armoured Brigade HQ volunteered as participants. In the study, the HQ was challenged with a peace support / peace keeping operation exercise.The overall result regarding the CTEF and quality measurements on orders and reports indicate that the HQ worked well during the entire exercise and that the SOP and Battle Rhythm worked rather well. However, through the CTEF, four problem areas were identified. These areas regarded (1) the level of uncertainty in the mission, (2) the high complexity of the task, (3) the perceived instability of the objectives that were supposed to be attained in the mission environment, and (4) a high level of workload in some staff sections. Three of these areas are not under the control of the Brigade HQ (high level of uncertainty, high task complexity and unstable objectives of the operation). However, the fourth area, workload, could be influenced. Some staff sections seem to be undermanned in the current organization and that problem needs to be handled, by increasing some staff sections or by moving some duties to other sections.
|
|
