| 1. |
- Axelsson, Karin, 1969-
(författare)
-
Entrepreneurship in a School Setting : Introducing a Business Concept in a Public Context
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Entrepreneurship has during the last decades gained an immense interest in academia, politics and practice. It is argued from politics that more entrepreneurs are necessary for the economic development. In addition, nowadays entrepreneurship is also perceived as a solution to social and societal challenges. This drives a need for entrepreneurial people everywhere in society who can cope with the inconstant and uncertain world of today. As a consequence, there are around the world numerous educational initiatives trying to inspire and fuel an entrepreneurial mind-set. Here, educations of all kind become relevant contexts since they provide an opportunity to affect children, youth’s and adult’s interest and attitudes towards entrepreneurship, and as such give a possibility to reach a vast number of people.Sweden is no exception, and in 2009 the Swedish Government launched a ‘Strategy for entrepreneurship in the field of education’ in which entrepreneurship is said to run like a common thread throughout education. The main focus is that self-employment is to become as natural as being an employee. As such the Government took an active stand for implementing entrepreneurship in the school setting on a broad front, from preschool to adult education.This development can be seen as part of New Public Management; a development where concepts from the private sector are lent and transferred to the public sector. Thus, when introducing entrepreneurship in the Swedish educational system, this at the same time means introducing a traditional business concept in a public setting. Therefore, the overall aim of this thesis is to increase knowledge of and insights on how a business concept – entrepreneurship – is operationalised and constructed in a public setting.When placing entrepreneurship in new societal contexts other questions arise and complexity intensifies. In this qualitative research, the empirical context in focus are schools. It investigates how entrepreneurship is constructed among teachers in their work. But also how this business concept is included in a non-business setting by studying how the entrepreneurship strategy is operationalised in educational practice.As such the thesis and its findings contribute to the scientific discussions on societal entrepreneurship and entrepreneurship education, as well as on strategy and strategising in a public context. The research also aspire to serve inspiration, insights and food for thoughts on discussions and reflections on entrepreneurship within the school practice. This compilation thesis include five papers. To be able to fulfil the aim this research use a broad theoretical base and multiple qualitative research methods. The combination of methods include semi-structured interviews, in-depth interview using the stimulated recall method, focus group interviews, participative meetings, observations, document studies, digital questionnaires, written inquiries, analysing texts and critical incidents questionnaires.
|
|
| 2. |
- Berglund, Gunilla, et al.
(författare)
-
"Between Men" : A psychosocial rehabilitation programme for men with prostate cancer
- 2007
-
Ingår i: Acta Oncologica. - : Informa UK Limited. - 0284-186X .- 1651-226X. ; 46:1, s. 83-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to evaluate the effect of psychosocial rehabilitation on newly diagnosed prostate cancer patients. The “Between Men” programme consisted of seven weekly sessions of physical training (Phys) alone, information (Info) alone or physical training plus information (PhysInfo). After diagnoses, patients (n =211) were consecutively included, stratified and randomised to one of four groups: Phys, Info, PhysInfo or standard care control (C). A nurse specialised in urology, an urologist and a physiotherapist performed the interventions. Patients were followed up during one year with mailed standardised questionnaires. It could not be assumed that the “Between Men” programme had any effect on patients’ anxiety and depression (HADS). Health-related quality of life (HRQOL) was associated with stage of disease but not with psychosocial intervention. Thus, Physical Function (PF), Role Function (RF) and Fatigue (FA) were inferior among patients with, than without, metastases of prostate cancer both at baseline and at the 12-month follow-up. This randomized study did not demonstrate any significant effect of psychosocial rehabilitation among prostate cancer patients. Considering the low rate (1/2), of included/eligible patients a less complicated design (intervention versus control) would have been preferred in order to increase power.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Berglund, Karin, et al.
(författare)
-
Practicing ’intellectus’ in rural entrepreneurship
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we turn to recent philosophical investigations to analyse stories from entrepreneurial women in rural areas. They describe a variety of social activities they are engaged in to develop their companies, products and services, but also the local community, and society. These engagements are often described in passing, and not directly connected to the company according to conventional goal-oriented logic. Rather, they are seen as taken for granted– they are just done, and someone needs to do them. They concern care for others – for the children in the community, the elderly, the infrastructure, the sustainability of the industry etc. They are neither described as sacrifice, nor as benevolence, as is often emphasized in social entrepreneurship stories. Rather, these engagements signal something else. We argue that they illustrate a reflective practice of entrepreneurship, normally suppressed by an economic logic and described as play, passion and creativity in the sociologically inspired entrepreneurship literature.To better understand the role of reflexive practices in rural entrepreneurship, we turn to philosopher Jonna Bornemark who describes how humans in modern societies have become ‘prisoners’ of the measurable economic rationality (‘ratio’). With inspiration from the pre-renaissance philosopher, Nicholas Cusanus (1401-1464), she describes how the calculating ‘ratio’ has taken precedence over ‘intellectus’. Economic rationality (ratio) describes how we turn to rules of abstractions and generalization. Bornemark’s argument is that too much of ratio makes us loose contact with ourselves, others and the specific situation in a way that disables us to develop judgment. Instead we rely on external parameters to objectively guide our action. Practices built on intellectus, on the contrary, emphasize the subjective, emotional, temporary and our ability to ‘not know’, but to learn to cope with insecurity, instability, anxiety and find ways to act in such terrains. Bornemark’s point is that ratio and intellectus practices are interdependent – both are needed. But, in modern societies intellectus has been suppressed, overlooked and seen as state of lack of better knowledge.But, what if intellectus is a practice that is nurtured in rural contexts? A practice that not only makes it possible for rural areas to survive and thrive, but which we can learn from in the contemporary calls to change global society in a more thoughtful direction. By analyzing stories from 35 women pursuing different businesses and social activities, we set eyes at the question of if, and how, intellectus is practiced by rural entrepreneurial women.
|
|
| 5. |
- Dijken, Jan W.V. van, 1947-, et al.
(författare)
-
Samarbete breddar forskning : Oral Biomaterialgruppen, Umeå
- 2008
-
Ingår i: Tandläkartidningen. - : Sveriges Tandläkarförbund. ; 100:5, s. 74-79
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vid institutionen för odontologi vid Umeå Universitet finns en lång tradition av biomaterialforskning. För drygt två år sedan samlades större delen av den forskningen i ett vetenskapligt nätverk. Här beskrivs ett axplock av det breda forskningsarbetet.
|
|
| 6. |
- Fröbom, Robin, et al.
(författare)
-
Phase I trial evaluating safety and efficacy of intratumorally administered inflammatory allogeneic dendritic cells (ilixadencel) in advanced gastrointestinal stromal tumors
- 2020
-
Ingår i: Cancer Immunology and Immunotherapy. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0340-7004 .- 1432-0851. ; 69:11, s. 2393-2401
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundThe majority of patients with advanced gastrointestinal stromal tumor (GIST) develop resistance to imatinib, and subsequent treatments have limited efficacy. Ilixadencel (allogeneic inflammatory dendritic cells) is a cell-based immune primer injected intratumorally that previously has been clinically investigated in metastatic renal cell carcinoma and hepatocellular carcinoma.MethodsThe trial was a single arm phase I trial assessing safety and efficacy of ilixadencel in subjects with progressing advanced/metastatic GIST despite ongoing treatment with second or later lines of tyrosine kinase inhibitors (TKI). Three patients were progressing while on sunitinib (second line), one on regorafenib (third line), and two on pazopanib (fourth line). TKI treatment was maintained throughout, while two intratumoral injections of ilixadencel (10 × 106 viable and HLA-DR expressing cells per dose) were administered.ResultsNo severe adverse events were found to be related to ilixadencel administration. Four patients showed continued tumor progression at 3 months per RECIST 1.1 and Choi criteria. One patient (on third line regorafenib) had stable disease for 9 months and another patient (on second line sunitinib) had stable disease at end of study (12 months) as per RECIST 1.1. These two patients developed a partial response as per Choi criteria with a duration of 3 and 6 months, respectively. The median progression-free survival (PFS) was 4.0 months.ConclusionIlixadencel treatment presented an acceptable safety profile among advanced GIST patients who developed resistance to TKI. Encouraging radiological tumor responses were detected in 33% of treated patients, supporting further investigation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hjerpe, Karin, et al.
(författare)
-
Utsläpp av växthusgaser från torvmark
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dikad torvmark i Sverige avgav sammanlagt drygt 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, enligt den senaste klimatrapporteringen. Denna mängd kan jämföras med de totala svenska utsläppen av växthusgaser, som beräknades uppgå till 57,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter samma år. En åtgärd som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark är att återställa marken till våtmark, vilket minskar avgången av koldioxid och lustgas från marken. Samtidigt ökar avgången av metan, men minskningen av koldioxid- och lustgasutsläppen är större, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser från marken totalt sett minskar. Om de ekonomiska resurserna för att återställa dikad torvmark till våtmark är begränsade bör man i första hand återställa dikade torvmarker som är stora källor för växthusgaser till våtmark. Studier av växthusgasutsläpp från dikade torvmarker som används för skogsproduktion visar att näringsrika och väldränerade marker är större källor för växthusgaser än näringsfattigare, fuktigare marker. Vi bedömer därför att det ur ett klimatperspektiv är viktigast att återställa dikad skogsmark med en kol:kväve-kvot under 25 som är frisk-fuktig eller torrare. Dikad torvmark som används för naturbete avger mindre växthusgaser än åkermark på dikad torvmark och därför är det viktigare att återställa åkermark till våtmark. Avgången av växthusgaser varierar mycket mellan olika åkrar på dikad torvmark. Det är dock inte möjligt att identifiera åkrar på dikad torvmark som är stora källor för växthusgaser utifrån markfuktighet eller kol:kväve-kvot, och inte heller utifrån några andra faktorer som är enkla att mäta. Detta beror sannolikt på att åkermarken generellt är så pass väldränerad och näringsrik att varken syreeller kvävetillgången är begränsande för avgången av koldioxid och lustgas. I ett längre tidsperspektiv kommer dikad torvmark att avge koldioxid och lustgas så länge det finns ett syresatt torvlager. Därför bedömer vi att det är viktigast att återställa dikad åkermark med tjockt torvlager till våtmark. Därtill bör mark som inte längre aktivt brukas prioriteras framför mark som fortfarande är i bruk. Utsläppen av växthusgaser verkar inte automatiskt minska när brukandet upphör och även om marken sannolikt kommer att försumpas på sikt, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser minskar, kan det ta väldigt lång tid. Dessutom borde kostnaderna för att återställa marken till våtmark i genomsnitt bli lägre om marken inte längre används. Hur mycket avgången av växthusgaser minskar när dikad torvmark återställs till våtmark beror inte bara på hur stor avgången av växthusgaser från den dikade marken var utan också på hur stor avgången från den anlagda våtmarken blir. Utsläppen från våtmarken påverkas av hur den anläggs och sköts. För att våtmarken ska avge så lite växthusgaser som möjligt bör grundvattennivån höjas så mycket att förhållandena före dikningen återskapas. Om våtmarken anläggs på mark som använts för jordbruksproduktion bör dessutom vegetationen tas bort före återställandet. Anläggning av våtmarker kan också ge andra nyttor – våtmarkerna kan bland annat gynna biologisk mångfald och minska näringsläckaget till våra sjöar och vattendrag. När en våtmark ska anläggas och skötas behöver man ta hänsyn till alla dessa aspekter så att våtmarken ger så stor nytta som möjligt.
|
|
| 9. |
- Nordin, Karin, et al.
(författare)
-
Predicting anxiety and depression among cancer patients : a clinical model.
- 2001
-
Ingår i: European Journal of Cancer. - : Elsevier BV. - 0959-8049 .- 1879-0852. ; 37:3, s. 376-384
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate the possibility of predicting anxiety and depression 6 months after the cancer diagnosis on the basis of measures of anxiety, depression (Hospital Anxiety and Depression, HAD scale), subjective distress (Impact of Event, IES scale) and some aspects of social support in connection with the diagnosis. A further purpose was to attempt identification of individual patients at risk of prolonged psychological distress, and to develop an easily applicable clinical tool for such detection. A consecutive population-based series of 522 newly diagnosed patients with breast, colorectal, gastric and prostate cancer were interviewed in connection with the diagnosis and 6 months later. Anxiety and depression close to the diagnosis explained 39% of the variance in anxiety and depression 6 months later. Patients scoring as doubtful cases/cases for HAD anxiety and/or depression were more than 11 times more likely than non-cases to score as doubtful cases/cases at 6 months. Addition:ll risk factors were having an advanced disease and nobody in addition to the family to rely on in case of difficulties. Levels of anxiety and depression at diagnosis predict a similar status 6 months later. The results also indicate that the HAD scale in combination with a single question about social support may be a suitable screening tool for clinical use.
|
|
| 10. |
- Sorgenfrei, Simon, Docent, et al.
(författare)
-
Mångreligiositet och sekularitet i svenskt polisväsende, vård, skola och offentlig förvaltning : en forskningsöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har Sverige genomgått stora demografiska och politiska förändringar. Tillsammans har dessa inneburit att Sverige idag samtidigt är ett av Europas mest sekulariserade och mest mångreligiösa länder. Den snabba demografiska förändring Sverige har genomgått har ställt många inför nya, stora och i vissa fall skyndsamma kunskapsbehov samtidigt är forskningen om situationen delvis eftersatt. I denna rapport identifieras hur den nya situationen relaterar till det lagstadgade uppdrag som svenskt polisväsende, vård, skola och offentlig förvaltning har. Den forskning som gjorts inom dessa områden sammanfattas och de viktigaste forskningsbehoven identifieras.
|
|
