| 1. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
2019: Report of the Swedish Climate Policy Council
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden’s overarching climate target is to reach net-zero emissions of greenhouse gases by 2045, followed by negative emissions. This long-term target is complemented by several interim targets. Those climate targets, the planning and monitoring system regulated under the Swedish Climate Act (2017:720), and the Swedish Climate Policy Council together form Sweden’s climate policy framework.The Climate Act took effect on 1 January 2018 after being adopted by a broad majority of the Riksdag (the Swedish Parliament). The mission of the Swedish Climate Policy Council is to determine if the government’s overall design of policies is compatible with the climate targets adopted by the Parliament and the Government. The Council uses a broad approach to evaluate the comprehensive policy, aiming to assess the effect of different policies on greenhouse gas emission trends. From this broad perspective, we examine the comprehensive policy in two dimensions: leadership and governance, and policy instruments.We define leadership and governance as policy targets, organisation and work procedures. Policy instruments include all the decisions and actions that directly affect citizens, companies and other stakeholders, including taxes, fees, regulations, public-sector consumption and investments.Since 1990, Sweden’s greenhouse gas emissions have decreased by 26%. This reduction mainly took place between 2003 and 2014. Thereafter the rate of reduction slowed, and 2017 was the third consecutive year in which emissions decreased by less than 1%. This rate is far too slow to achieve the climate targets, except for the upcoming 2020 target. The rate of reduction would need to accelerate to between 5% and 8% each year to meet future targets.The Swedish Climate Act states that within the framework of the budget bill, each year the Government must report climate policy decisions and actions taken during the previous year. The first climate assessment was presented to the Parliament together with the 2019 Budget Bill. It lacks assessments of how the reported climate policy decisions and actions might affect emissions. The Government recognised that additional actions are needed in several sectors, but did not state when and how decisions on these actions will be taken. The transitional government at the time said this was due to its limited mandate. This raises the stakes for the four-year Climate Action Plan that the Climate Act requires the Government to present in 2019.To achieve the long-term target, Sweden must reach the interim targets for 2030 and 2040, which include emissions that are not a part of the EU’s Emissions Trading System (EU ETS). All sectors matter, but reaching the 2030 goal depends heavily on progress in the transport sector, because domestic transport accounts for half of Sweden’s current emissions. In light of this, the Climate Policy Council has chosen to more closely examine policies that affect domestic transport emissions in a thematic section in this year’s report.The sectors included in the EU ETS – large-scale industry, civil aviation and power generation – account for almost 40% of Sweden’s greenhouse gas emissions. These sectors are included in the overarching target of net-zero emissions but not in the national interim targets, since the trading system is regulated at the EU level. There is currently no mechanism in place at the EU level to bring emissions covered by the trading system to net-zero in all Member States. Progress on these emissions is not in line with what is required for Sweden to reach its target of net-zero emissions.The report presents ten recommendations to the Swedish government: four general and six for transport policy.
|
|
| 2. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
2020: Report of the Swedish Climate Policy Council
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the Climate Policy Council’s annual assessment of the Government’s overall work to achieve Sweden’s climate targets. It includes an update of developments in Sweden over the past year and an assessment of the Government’s Climate policy action plan, as required of the Council under our terms of reference.The Climate Policy Council would like to express its sincere thanks to the more than 100 organisations, researchers, experts and practitioners who contributed to this report. The conclusionsand recommendations presented here are the Climate Policy Council’s own.
|
|
| 3. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
Det klimatpolitiska ramverket : rapport 2018
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Detta är rådets första rapport. Här presenteras rådets ledamöter och vårt uppdrag, som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och dess internationella sammanhang i EU och FN.I Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Parisavtalet är historiskt då det är det första klimatavtalet som nästan alla världens länder står bakom. Processen bakom avtalet involverade också en lång rad andra viktiga aktörer inom näringsliv, forskning, civilsamhälle, städer och regioner.Efter Parisavtalet har ramverken för att hantera klimatproblemet förstärkts även på europeisk och nationell nivå. I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag.Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.Som en del av den parlamentariska överenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket har regeringen inrättat det Klimatpolitiska rådet. Rådets huvuduppdrag är att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat”.Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.Under första halvan av 2018 kommer rådet att forma inriktning och planer för arbetet. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Klimatanpassningsfrågor ingår inte i rådets arbetsområde.Sverige är inte det första landet som instiftar ett klimatpolitiskt råd. I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland finns sedan flera år tillbaka liknande organ. I Sverige bidrar redan många andra myndigheter och organisationer på olika sätt med analys och kunskapsunderlag kring klimatpolitiken. Klimatpolitiska rådet har en unik roll bland myndigheter genom sitt fokus på den samhälleliga klimatomställningen, sitt oberoende och sitt breda mandat att utvärdera regeringens samlade politik.
|
|
| 4. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
DN Debatt. ”Regeringens krispolitik måste rymmas i klimatramverket”
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - : Bonnier. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Klimatpolitiska rådet: Vi kommer att granska om återhämtningspolitiken är förenlig med Sveriges klimatmål.Idén med det av riksdagen beslutade klimatpolitiska ramverket är att klimatomställningen inte ska vara beroende av den ekonomiska eller politiska konjunkturen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk. Ramverket antogs året innan av en mycket bred majoritet i riksdagen.Rådets uppdrag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Arbetet ska redovisas i en årlig rapport. Denna första granskningsrapport är en genomlysning av den samlade politikens utformning i förhållande till klimatmålen. Den innehåller också våra kommentarer till regeringens första klimatredovisning i 2019 års budgetproposition. Utifrån detta presenterar vi ett antal övergripande observationer och rekommen-dationer. Därutöver har rådet i denna rapport valt att ytterligare fördjupa utvärderingen av politikens påverkan på klimatmålet för inrikes transporter.Klimatpolitiska rådet har fått ett brett och komplext uppdrag. Det finns inga beprövade metoder för att utvärdera hela regeringens politik mot ett långsiktigt mål. Det första årets arbete har delvis handlat om att utveckla arbetssätt och metoder samt att skapa dialog med andra myndigheter och aktörer. Vår ambition är att presentera en rapport som är vetenskapligt grundad och praktiskt användbar för regeringen och riksda-gen. Utifrån det första årets erfarenheter kommer sedan rådets arbete och rapporter att fortsätta utvecklas. Vi vill framföra vårt tack till alla de organisationer, forskare, experter och praktiker som har bidragit till den här rapporten genom att skicka in skriftliga underlag samt delta i seminarier och dialoger skriftliga underlag, seminarier och dialoger. Utöver att ge rekommendationer till regering och riksdag hoppas vi att rapporten ska bidra till en framåtsyftande diskussion mellan alla de aktörer som berörs av Sveriges klimatmål och som behövs för att de ska uppnås.
|
|
| 7. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är Klimatpolitiska rådets årliga utvärdering av regeringens samlade politik i förhållande till Sveriges klimatmål. Den innehåller en uppdatering av läget i Sverige under det senaste året och den bedömning av klimatpolitiska handlingsplan som rådet ska lämna enligt instruktion i det Klimatpolitiska ramverket.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
