| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
- Belgrano, Andrea, et al.
(författare)
-
Mapping and Evaluating Marine Protected Areas and Ecosystem Services: A Transdisciplinary Delphi Forecasting Process Framework
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Ecology and Evolution. - : Frontiers Media SA. - 2296-701X. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Marine Protected Areas (MPAs) are an important tool for management and conservation and play an increasingly recognised role in societal and human well-being. However, the assessment of MPAs often lacks a simultaneous consideration of ecological and socio-economic outcomes, and this can lead to misconceptions on the effectiveness of MPAs. In this perspective, we present a transdisciplinary approach based on the Delphi method for mapping and evaluating Marine Protected Areas for their ability to protect biodiversity while providing Ecosystem Services (ES) and related human well-being benefits – i.e., the ecosystem outputs from which people benefit. We highlight the need to include the human dimensions of marine protection in such assessments, given that the effectiveness of MPAs over time is conditional on the social, cultural and institutional contexts in which MPAs evolve. Our approach supports Ecosystem-Based Management and highlights the importance of MPAs in achieving restoration, conservation, and sustainable development objectives in relation to EU Directives such as the Marine Strategy Framework Directive (MSFD), the Maritime Spatial Planning Directive (MSPD), and the Common Fisheries Policy (CFP).
|
|
| 5. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 6. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 : Resursöversikt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter.Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren.Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.
|
|
| 9. |
- Adill, Anders, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk, Sammanfattande resultat av undersökningar fram till år 2017.
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Forsmarks kärnkraftverk är en av Sveriges största producenter av elektrisk energi. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande femårsrapport sammanfattar långsiktiga och pågående trender i samhällena av fisk, mjuk- och hårdbottenfauna samt sjöfågel. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt kunskapsunderlag inför fastställande av ett långsiktigt biologiskt recipientkontrollprogram för Forsmark Kraftgrupp AB från 2019 och framåt. Den mest påtagliga akvatiska miljöpåverkan från Forsmarksverket sker i silstationen vid kylvattensintaget, där fisk fastnar i bandsilarna. Antalet fisk som dödas där har ökat kraftigt under de senaste två åren. Ökningen kan delvis tillskrivas den effekthöjning som har skett vid Forsmarksverket, vilken har ökat användningen av kylvatten. Vårprovtagningarna i silstationen visade att förlusterna uppgick till cirka 39 miljoner individer 2017, medan höstprovtagningarna samma år angav förlusterna till cirka 24 miljoner individer. Fiskförlusterna består av de arter som förekommer naturligt i Bottenhavet och Egentliga Östersjön, men framför allt av småväxta fiskarter som storspigg (Gasterosteus acelatus), småspigg (Pungitius pungitius) och mindre havsnål (Nerophis ophidion). Storspigg och småspigg har ökat i förekomst i havsbaserade provtagningar, vilket delvis kan förklara varför fler individer av dessa arter återfinns bland silstationernas fiskförluster. Vissa år har även stora antal årsyngel av strömming (Clupea harengus) omkommit i silstationen. Från ett hundratal till drygt tusen exemplar av den rödlistade arten europeisk ål (Anguilla anguilla) har omkommit i silstationen varje år. Påverkan från Forsmarksverket sker även genom utsläpp av uppvärmt vatten i reservoaren Biotestsjön, och vidare i dennas utlopp i Forsmarks skärgård. Detta gynnar fiskarter med höga temperaturoptima och missgynnar fiskarter med låga temperaturoptima. Varmvattenarterna abborre (Perca fluviatilis) och mört (Rutilus rutilus) förekommer i höga tätheter i Biotestsjön och har likt varmvattenarterna gers (Gymnocephalus cernua), björkna (Abramis bjoerkna) och sarv (Scardinius erythrophthalmus) blivit mer vanligt förekommande. Abborryngel är exceptionellt stora i Biotestsjön jämfört med omgivande vatten. Däremot har inte yngeltätheten ökat i Biotestsjön, vilket kan tyda på rekryteringssvårigheter eller stor andel av nykläckta yngel spolas ut ur Biotestsjön. Kallvattenarter som öring (Salmo trutta) och sik (Coregonus lavaretus) undviker Biotestsjön under stora delar av året men vandrar in i perioder under vintern. Påverkan på Forsmarks skärgård är också påtaglig, men sker i mindre omfattning jämfört med Biotestsjön. Tillväxten hos unga abborrar har ökat de senaste åren. Perioden fram till 2008 karakteriserades fisksamhället av ett relativt stort inslag av varmvattenarter. De senaste nio åren har den relativa förekomsten av varmvattenarter minskat. Däremot har fisksamhället fått ett större inslag av strömming och gers, två arter som ökat i området. Ett provfiske med samma fångstredskap och på samma årstid sker i referensområdet Finbofjärden på Sammanfattning Aqua reports 2018:14 2 Åland. I Finbofjärden har större provfångster erhållits och inslaget av kallvattenarter som nors (Osmerus eperlanus), hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis) och skrubbskädda (Platichthys flesus) är större än i Forsmarks skärgård. Det finns en tendens att varmvattenarterna i området har ökat, exempelvis björkna uppvisar en positiv utveckling. Påverkan på bottenfaunasamhället i Biotestsjön är tydlig och varmvattenkänsliga arter missgynnas eller har försvunnit. Påverkan på bottendjurssamhället utanför Biotestsjön är mindre påtaglig än påverkan på fisksamhället. Östersjömussla (Limecola balthica) har uppvisat en positiv trend i de djupare delarna av Öregrundsgrepen det senaste decenniet men musslan verkar har stabiliserat sig i tätheter och biomassa under de senaste fem åren. En liknande utveckling har dock skett i Finbofjärden. Den invasiva havsborstmasken Marenzelleria spp. har på senare år minskat i tätheter i utsläppsområdet. En annan invasiv art är musslan Mytilopsis leucophaeata (Brackvattenmussla) som är vanligt förekommande på hårda bottnar i Biotestsjön och har potential att etablera sig i kylvattenintaget och på så sätt orsaka produktionsstörningar. Det varma utsläppsvattnet skapar gynnsamma förhållanden för sjöfågel i Biotestsjön och skärgården eftersom stora vattenytor hålls isfria på vintern. Intagsområdet Asphällafjärden har ökat sin attraktionskraft för sjöfågel över tid. I Forsmarksområdet har vigg (Aythya fuligula), knipa (Bucephala clangula) och mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis) varit särskilt vanligt förekommande. De senaste åren har mellanskarven genomfört häckningar i Biotestsjön och kan på sikt utgöra stor påverkan på fisksamhället i anläggningen på grund av dess betydande konsumtion av fisk.
|
|
| 10. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Assessing the dynamics of the European eel stock along the Swedish west coast
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The stock of the European eel (Anguilla anguilla) has been at a critical state for the last decades, prompting strict conservation measures. This study investigates local stock dynamics along the Swedish west coast where fishing was banned in 2012. The local stock is truly marine, which is quite unique for the species. Results of ongoing monitoring programmes are presented, and options for the assessment of the status of the stock are discussed. Results show contradictory trends over time: recruitment followed the general downward trend found throughout Europe. Catch-per-unit-effort (CPUE) for eels < 37 cm appears to decrease over time, while CPUE for size-classes > 49 cm tends to increase, especially since after the fishing ban. In the absence of information on essential processes – in particular the migration into and out of the area – it is currently impossible to assess the status of the local stock (abundance, impacts), but continued monitoring will provide indicators for the further recovery of the stock after the fishing ban.
|
|
