1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
- Carbin, Maria, et al.
(author)
-
Introduktion till politisk teori
- 2017. - 1
-
In: Politik och kön. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144117768 ; , s. 35-51
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
- Svensson, Ingeborg, 1965-, et al.
(author)
-
VI kan inte, vi vill inte, vi törs inte : Osäkert engagemang iskuggan av välfärdsstaten
- 2011
-
In: Glänta. - Göteborg. - 1104-5205. ; 3-4, s. 25-30
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Osäkert engagemang, är inte det en motsägelse? Subversiva handlingar framställs ofta som framåtsyftande, framtidsorienterade och i grunden länkade till övertygelse och visshet. Vänsterns och feminismens klassiska motståndsretorik formuleras exempelvis med slagord som ”Upp till kamp!”, ”Tillsammans är vi starka!”, ”Vi kan, vi vill, vi törs!”, ”Vi måste höja våra röster för att höras!”. Samtidigt klingar dessa kampord om inte falskt så åtminstone ihåligt i en nyliberal välfärdsstat där vänstern och feminismen präglas av sviktande framtidstro, bristande självförtroende, avsaknad av lösningar och bleknande ideal. Zygmunt Bauman beskriver detta politiska tillstånd med termen ”interregnum” – en period av osäkerhet då ett etablerat system eller en regim krackelerar utan att någon ny ordning infunnit sig.1 För det svenska samhället handlar det om en socialdemokratisk välfärdsstat som omstruktureras efter nyliberala mönster. Många av de etablerade formerna för organiserat motstånd försvinner i takt med välfärdsstatens sammanbrott, just därför att de under lång tid varit så tätt knutna till denna stat. Bortsett från att sörja det som varit – vilka möjligheter finns att skapa andra former för motstånd och engagemang i denna tid av interregnum? Former som inte lutar sig mot den på en gång framtidsorienterade och tillbakablickande retorik som präglat moderna identitetspolitiska rörelser, vars mål har varit att i en förestående framtid ge upprättelse åt tidigare sårade identiteter (som föreställs komma ”till sin rätt” – ofta i juridiska termer).2Frågan är om man kan formulera ett engagemang bortom detta målinriktade framgångsideal?
|
|
7. |
|
|
8. |
|
|
9. |
|
|
10. |
|
|