| 1. |
- Blasiak, Robert, et al.
(författare)
-
Towards greater transparency and coherence in funding for sustainable marine fisheries and healthy oceans
- 2019
-
Ingår i: Marine Policy. - : Elsevier BV. - 0308-597X .- 1872-9460. ; 107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This final manuscript in the special issue on Funding for ocean conservation and sustainable fisheries is the result of a dialogue aimed at connecting lead authors of the special issue manuscripts with relevant policymakers and practitioners. The dialogue took place over the course of a two-day workshop in December 2018, and this coda manuscript seeks to distil thinking around a series of key recurring topics raised throughout the workshop. These topics are collected into three broad categories, or needs: 1) a need for transparency, 2) a need for coherence, and 3) a need for improved monitoring of project impacts. While the special issue sought to collect new research into the latest trends and developments in the rapidly evolving world of funding for ocean conservation and sustainable fisheries, the insights collected during the workshop have helped to highlight remaining knowledge gaps. Therefore, each of the three needs identified within this manuscript is followed by a series of questions that the workshop participants identified as warranting further attention as part of a future research agenda. The crosscutting nature of many of the issues raised as well as the rapid pace of change that characterizes this funding landscape both pointed to a broader need for continued dialogue and study that reaches across the communities of research, policy and practice.
|
|
| 2. |
- Flannick, Jason, et al.
(författare)
-
Data Descriptor : Sequence data and association statistics from 12,940 type 2 diabetes cases and controls
- 2017
-
Ingår i: Scientific Data. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2052-4463. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To investigate the genetic basis of type 2 diabetes (T2D) to high resolution, the GoT2D and T2D-GENES consortia catalogued variation from whole-genome sequencing of 2,657 European individuals and exome sequencing of 12,940 individuals of multiple ancestries. Over 27M SNPs, indels, and structural variants were identified, including 99% of low-frequency (minor allele frequency [MAF] 0.1-5%) non-coding variants in the whole-genome sequenced individuals and 99.7% of low-frequency coding variants in the whole-exome sequenced individuals. Each variant was tested for association with T2D in the sequenced individuals, and, to increase power, most were tested in larger numbers of individuals (> 80% of low-frequency coding variants in similar to ~82 K Europeans via the exome chip, and similar to ~90% of low-frequency non-coding variants in similar to ~44 K Europeans via genotype imputation). The variants, genotypes, and association statistics from these analyses provide the largest reference to date of human genetic information relevant to T2D, for use in activities such as T2D-focused genotype imputation, functional characterization of variants or genes, and other novel analyses to detect associations between sequence variation and T2D.
|
|
| 3. |
- Fuchsberger, Christian, et al.
(författare)
-
The genetic architecture of type 2 diabetes
- 2016
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 536:7614, s. 41-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The genetic architecture of common traits, including the number, frequency, and effect sizes of inherited variants that contribute to individual risk, has been long debated. Genome-wide association studies have identified scores of common variants associated with type 2 diabetes, but in aggregate, these explain only a fraction of the heritability of this disease. Here, to test the hypothesis that lower-frequency variants explain much of the remainder, the GoT2D and T2D-GENES consortia performed whole-genome sequencing in 2,657 European individuals with and without diabetes, and exome sequencing in 12,940 individuals from five ancestry groups. To increase statistical power, we expanded the sample size via genotyping and imputation in a further 111,548 subjects. Variants associated with type 2 diabetes after sequencing were overwhelmingly common and most fell within regions previously identified by genome-wide association studies. Comprehensive enumeration of sequence variation is necessary to identify functional alleles that provide important clues to disease pathophysiology, but large-scale sequencing does not support the idea that lower-frequency variants have a major role in predisposition to type 2 diabetes.
|
|
| 4. |
- Göthberg, Maria, et al.
(författare)
-
9 facteurs permettant la croissance bleue locale dans les pays en développement : Document d’orientation basé sur quatre études de référence
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Le présent document d’orientation résume les résultats de quatre études de référence explorant les conditions permettant de sortir les communautés côtières de la pauvretéLe document énumère neuf facteurs institutionnels et infra-structurels clés qui favorisent la croissance bleue locale à partir de l’utilisation des ressources marines dans les pays en développement.Le présent document d’orientation est le résultat de SwAM Ocean, le programme de coopération au développement international géré par l’Office suédois de gestion des ressources marines et aquatiques.
|
|
| 5. |
- Göthberg, Maria, et al.
(författare)
-
9 factores posibilitando el crecimiento azul a nivel local en los países en desarrollo : Informe de orientación política basado en cuatro estudios
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This policy brief presents nine key institutional and infrastructure factors that promotelocal blue growth from the use of marine resources in developing countries.The policy brief is provided by the Swedish Agency of Marine and Water Management,and is based on four background studies, all addressing the same question:What is needed for marine resources to actually generate local blue growth.Here, local blue growth refers to economic revenue and wellbeing in the local community from the sustainable use of ocean resources, such as fisheries, aquaculture, or tourism.
|
|
| 6. |
- Göthberg, Maria, et al.
(författare)
-
9 Factors enabling local blue growth in developing countries : Policy brief based on four background studies
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This policy brief presents nine key institutional and infrastructure factors that promotelocal blue growth from the use of marine resources in developing countries.The policy brief is provided by the Swedish Agency of Marine and Water Management,and is based on four background studies, all addressing the same question:What is needed for marine resources to actually generate local blue growth.Here, local blue growth refers to economic revenue and wellbeing in the local community from the sustainable use of ocean resources, such as fisheries, aquaculture, or tourism.
|
|
| 7. |
- Göthberg, Maria, et al.
(författare)
-
9 fatores que permitem o crescimento azul local em países em desenvolvimento : Resumo de políticas baseado em quatro estudos de base
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Este resumo de políticas agrega resultados de quatro estudos de base explorando as condições para tirar comunidades costeiras da pobreza.Este resumo alista nove principais fatores institucionais e de infraestrutura que promovem o crescimento azul local a partir do uso de recursos marinhos em países em desenvolvimento.Este resumo de políticas é resultado do SwAM Ocean, o programa internacional de cooperação para desenvolvimento operado pela Agência Sueca para o Gestão Marinha e da Águas
|
|
| 8. |
- Göthberg, Maria, et al.
(författare)
-
Mambo 9 yanayowezesha ukuaji wa bluu kwa wenyeji katika nchi zinazoendelea : Muhtasari wa sera kutokana na tafiti nne za usuli
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Muhtasari huu wa sera unawasilisha mambo tisa muhimu ya kitaasisi na miundombinu yanayochangia ukuaji wa bluu kwa wenyeji kutokana na matumizi ya rasilimali za baharini katika nchi zinazoendelea.Muhtasari wa sera umetolewa na Wakala wa Uswidi wa Usimamizi wa Bahari na Maji, na unategemea tafiti nne za usuli, zote zikishughulikia swali moja: ni nini kinachohitajika ili rasilimali za baharini zizalishe ukuaji wa bluu kwa wenyeji.Hapa, ukuaji wa bluu kwa wenyeji unarejelea mapato ya kiuchumi na ustawi katika jamii ya wenyeji kutokana na matumizi endelevu ya rasilimali za bahari, kama vile uvuvi, ufugaji wa samaki, au utalii.
|
|
| 9. |
- Hammar, Linus, 1979, et al.
(författare)
-
Cumulative impact assessment for ecosystem-based marine spatial planning
- 2020
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 734
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Claims for ocean space are growing while marine ecosystems suffer from centuries of insufficient care. Human pressures from runoff, atmospheric emissions, marine pollution, fishing, shipping, military operations and other activities wear on habitats and populations. Ecosystem-based marine spatial planning (MSP) has emerged worldwide as a strategic instrument for handling conflicting spatial claims among competing sectors and the environment. The twofold objective of both boosting the blue economy and protecting the environment is challenging in practice and marine planners need decision support. Cumulative Impact Assessment (CIA) was originally developed to provide an overview of the human imprint on the world's ocean ecosystems. We have now added a scenario component to the CIA model and used it within Swedish ecosystem-based MSP. This has allowed us to project environmental impacts for different planning alternatives throughout the planning process, strengthening the integration of environmental considerations into strategic decision-making. Every MSP decision may entail a local shift of environmental impact, causing positive or negative consequences for ecosystem components. The results from Swedish MSP in the North Sea and Baltic Sea illustrate that MSP certainly has the potential to lower net cumulative environmental impact, both locally and across sea basins, as long as environmental values are rated high and prevailing pressures derive from activities that are part of MSP. By synthesizing innumerous data into comprehensible decision support that informs marine planners of the likely environmental consequences of different options, CIA enables ecosystem-based MSP in practice.
|
|
| 10. |
- Li Zweifel, Ulla, et al.
(författare)
-
Utvärdering av projektverksamheten av havs- och vattenmiljöanslaget 2007-2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna utvärdering baseras på delar av den projektverksamhet som finansierats genom havs- och vattenmiljöanslaget (HVM-‐projekt) under åren 2007-‐2012 samt Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA-‐projekt) under åren 2009-‐2012. I rapporten återfinns en redovisning av vilken typ av insatser och projekt som finansierats, en utvärdering av åtgärdsprojektens miljöeffekter, och kunskapsprojektens användning som underlag i förvaltning av havs‐ och vattenmiljöer. Projektens samhällsnytta har också undersökts. Vidare har vi analyserat myndigheternas hantering av Projektverksamheten.Sett över hela perioden 2007-‐2012 har tilldelade medel för de HVM-‐projekt som ingått i utvärderingen motsvarat 30% åtgärdsinsatser och 62% kunskapsinsatser. Därtill har en mindre del av medlen avsatts till informationsinsatser och projekt med anknytning till genomförandet av konventioner och EU-‐direktiv. För året 2012 hade denna fördelning förskjutits och uppskattas ha motsvarat 53% åtgärdsinsatser och 41% kunskapsinsatser. LOVA-‐medlen har sedan dess inrättande fördelats motsvarande 60% åtgärdsinsatser och 40% kunskapsinsatser.De viktigaste slutsatserna är:Insatser och projekt Projekten har analyserats i förhållande till de villkor som anges för anslaget och den förordning som reglerar LOVA-‐bidrag.För HVM-‐projekt har mest medel tilldelats ämnesområdena biologisk mångfald, övergödning och miljöfarliga ämnen. Detta motsvarar de utpekat största miljöproblemen för svensk havs-‐ och vattenmiljö. De åtgärdsprojekt som genomförts har fokuserat på restaurering av levnadsmiljöer och att minska utsläpp av kväve och fosfor. Denna typ av åtgärder framhålls som angelägna i såväl svenska som internationella miljömål. Fördelning av medel på olika ämnesområden och projekttyper förefaller således välgrundad och balanserad. Dokumentation som underbygger de prioriteringar eller övervägande som gjorts är dock bristfällig.LOVA-‐bidrag ska enligt förordningen främst riktas mot projekt som syftar till att minska övergödning vilket också har varit fallet. Enligt förordningen ska stöd ges till ”genomförande av kostnadseffektiva åtgärder”. Utvärderingen visar att olika länsstyrelser har prioriterat olika projekttyper. Vi har inte haft tillgång till dokumentation som motiverar skilda prioriteringar eller som gör det möjligt att utvärdera åtgärdernas kostnadseffektivitet.För att öka transparensen rekommenderar vi att myndigheterna förbättrar dokumentation av övervägande och analyser som leder fram till prioritering av ämnesområden och val av projekt. Åtgärdsprojektens miljöeffekter Utvärderingen av miljöeffekter baseras på projektägarnas slutrapporter. Få slutrapporterade åtgärdsprojekt anger miljöeffekter baserat på mätning före och efter genomförd åtgärd. Detta gäller både HVM- och LOVA-‐projekt. Det är därför inte möjligt att ange projektens miljöeffekter annat än i enstaka fall eller baserat på beräkningar av förväntade effekter.Brist på uppmätta miljöeffekter beror ofta på att effekterna inte kan klarläggas förrän flera år efter att projekten avslutats. Det är alltså i många fall för tidigt att utvärdera effekten av åtgärder. I de slutrapporter vi tagit del av anges planer för uppföljning av åtgärdsprojekt i ungefär hälften av fallen. För dem som anger planer för uppföljning är det dock oklart hur finansiering ska ske efter avslutat projekt liksom hur och till vem som framtida uppföljning ska rapporteras.Vi rekommenderar därför en stärkt uppföljning av åtgärdsprojekten. Alla projekt behöver inte följas upp genom mätprogram men den typ av åtgärder som är önskvärda att utvärdera bör identifieras. Projekt som innefattar sådana åtgärder bör redan vid projektstarten garanteras medel för uppföljning. Vi ser också behov av stöd i planering av uppföljning, t.ex. i design av mätprogram. Om man önskar utvärdera miljöeffekter måst också högre krav ställas på innehåll i slutrapporter, till exempel redovisning av metoder och beräkningar. De miljöeffekter som anges i projektens slutrapporter måste också kvalitetssäkras.Information om åtgärdsprojekt som genomförts, planeras eller pågår behöver också samlas och tillgängliggöras för användning i nationell, regional och lokal åtgärdsplanering.Kunskapsprojektens användningResultat från kunskapsprojekten förefaller väl använda t.ex. för att uppfylla miljödirektiv, som underlag för myndighetsutövning, för utveckling av övervakningsprogram med mera. Slutsatsen baseras på ett frågeformulär som riktats till projektägare av HVM-‐projekt samt intervjuer med myndigheternas handläggare. Kännedom om projektresultat förefaller dock vara starkt personknutet, detta gäller både HVM-‐och LOVA-‐projekt, och resultaten skulle sannolikt kunna användas i större utsträckning om de är kända för fler. För närvarande finns risk att resultat och kunskap förloras.Vi har haft tillgång till slutrapporter för 49% av de bidragsfinansierade HVM-projekten och fullständig redovisning från 46% av slutrapporterade LOVA-‐projekt. Därtill initierar havs- och vattenmyndigheten projekt i form av uppdrag och överenskommelser för vilka vi haft begränsad tillgång till resultat. En stor del av både kunskaps- och åtgärdsprojekt som genomförts har alltså inte ingått i utvärderingen.Vi rekommenderar att satsa på insamling och spridning av resultat. Dels bör det genomföras en insats för att samla alla slutrapporter eller annan redovisning från projekt som finansierats av anslaget. Vi föreslår även praktiska lösningar som att upprätta en databas över genomförda HVM- och LOVA projekt. Katalogisering av existerande rapporter, även sådana som producerats efter projektens avslut, och seminarier riktade mot potentiella brukare är andra förhållandevis enkla medel för att öka kännedom om resultaten.Viktigt är också att samla erfarenheter och rekommendationer från projektägare av genomförda projekt, detta gäller både åtgärds- och kunskapsprojekt. Projektens samhällsnytta I utvärderingen har vi på önskemål från Havs- och vattenmyndigheten undersökt de genomförda projektens samhällsnytta d.v.s. den nytta som ligger utanför projektens omedelbara miljöeffekter. Undersökningen om samhällsnytta är baserad på information i projektägarnas slutrapporter, intervjuer med myndigheternas handläggare, och ett antal fördjupade studier.På ett övergripande plan kan flertalet projekt kopplas till någon form av processrelaterad samhällsnytta, t.ex. kompetensutveckling hos deltagande individer och institutioner, förstärkning av olika samverkansformer och produktion av underlag för miljöförvaltning och politiska beslut. Vad gäller resultatrelaterad samhällsnytta, t.ex. förhöjda rekreationsvärden eller ökad livsmedelsförsörjning, ges dock få exempel vilket sannolikt beror på att även projektens direkta miljöeffekter sällan är kända. Om samhällsnytta i framtiden ska utvärderas jämte projektens övriga effekter bör kriterier för samhällsnytta anpassas till olika projekttyper och indikatorer behöver utvecklas. Myndigheternas hantering av projektHantering av projektverksamheten har analyserats baserat på dokumenterat material och intervjuer med myndigheternas handläggare och utredare. Dokumentationen är bristfällig. Detta gäller både Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens administration av havs- och vattenmiljöanslaget liksom länsstyrelsernas administration av LOVA-‐projekt. Rutiner för flera delar av hanteringen bör stärkas.Vi rekommenderar att en plan upprättas för vad som ska uppnås med havs- och vattenmiljöanslaget. Planen förhåller sig förslagsvis till de mål och åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön som redan existerar och på en analys av vad som är rimligt att uppnå med utgångspunkt från anslagets storlek. Gemensamma riktlinjer för granskning av projektansökningar och godkännande av slutrapporter behöver vidareutvecklas.Övergripande slutsatser Trots brist på faktiskt uppmätta miljöeffekter har vi valt att resonera kring projektens potentiella bidrag till att uppnå några av de miljömål som Sverige eftersträvar, till exempel de reduktionsmål för utsläpp av kväve och fosfor som överenskommits enligt Aktionsplanen för Östersjön. De genomförda HVM-‐projekten har uppskattningsvis endast bidragit till att minska utsläpp av fosfor och kväve med några promille av reduktionsmålen. Detta beror i stor utsträckning på projektens inriktning mot åtgärder som kräver medverkan av markägare, t.ex.anläggning av våtmarker eller införandet av nya metoder i jordbruket. De projekt som hittills genomförts har inte lyckats få med sig tillräckligt många deltagare för att på frivillig basis åstadkomma signifikant minskade utsläpp av näringsämnen. Innan liknande projekt fortsättningsvis finansieras bör projektägarnas erfarenheter samlas och de juridiska förutsättningarna för att genomföra denna typ av åtgärdsprojekt bör utredas.De uppgifter om reducerat utsläpp av näringsämnen som anges för LOVA-‐projekt behöver kvalitetssäkras. Redan den begränsade granskning som genomförts i denna utvärdering visar på flera orimliga uppgifter. Baserat på en grov uppskattning beräknas dock genomförda LOVA-‐åtgärder motsvara ett reducerat fosforutsläpp på cirka 30 ton fosfor per år d.v.s. motsvarande knap
|
|
