| 1. |
|
|
| 2. |
-
Barn i tid och rum
- 1984
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- En antologi med 10 artiklar av författare från olika discipliner. Utifrån teoretiker som Ariès, Bourdieu, Berger och Luckmann, Freud, Mead, Piaget m.fl. belyser författarna barns villkor förr och nu och där arbete och fritid flyter samman.
|
|
| 3. |
- Bergström, Martin, et al.
(author)
-
A follow-up study of adolescents with conduct disorder: can long-term outcome be predicted from psychiatric assessment data?
- 2008
-
In: Nordic Journal of Psychiatry. - : Informa UK Limited. - 1502-4725 .- 0803-9488. ; 62:2, s. 121-129
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study examines Swedish young adults (mean age 21) with a history of conduct disorder (CD) as adolescents. Using medical records, this study explores the relationship between adolescent inpatients and their outcomes in adulthood. Two outcome variables were used: an indication of non-successful outcome variable (seven undesirable outcomes) and sense of coherence. Using multiple regression analyses, this study showed that extracted data from the medical case record could significantly explain small variance depending on output variable. The small variance could be related to the homogeneous clinical sample, the follow-up time, the outcome variables and the absence of a biological perspective. This study suggest, clinicians should be very careful when predicting outcome in young adulthood, if they should predict outcome at all. The positive conclusion in this matter is that as far as we know any teenager with CD could have a positive outcome in young adulthood.
|
|
| 4. |
- Bergström, Martin, et al.
(author)
-
A long-term follow-up of conduct disorder adolescents into adulthood.
- 2006
-
In: Nordic Journal of Psychiatry. - : Informa UK Limited. - 1502-4725 .- 0803-9488. ; 60:6, s. 469-479
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study focuses on young male and female adults (n=290) who were diagnosed with conduct disorder (CD) during adolescence at the inpatient child and adolescent psychiatric unit in Lund, Sweden. Their adulthood is described using seven outcome variables: in custody, crime, illicit drug use, mental health, teenage parenthood, transference income and educational attainment. Together, the seven outcome variables represent a wide perspective of individual life and known risks for both genders. The variables are compared, scaled and described in an outcome that identifies successful outcome. Although this was a severe clinical inpatient group of adolescents, a relatively large number - about a third of the males and close to half of the females - exhibit a successful outcome by their early twenties. This study highlighted the merits use gender-sensitive outcome variables. The take-home message from a societal perspective is that many improvements are needed, a message that has been voiced in several Swedish commissions.
|
|
| 5. |
- Bergström, Martin, et al.
(author)
-
Funktionell familjeterapi (FFT) på ett socialkontor : En kvalitetsgranskning och en forskningsutvärdering.
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studien omfattade 124 ungdomar, 68 flickor och 56 pojkar, medelålder 15,3 år, som behandlades med FFT på ett socialkontor. Studien hade en pre – post - post design. Terapin pågick i 5 - 7 månader med i genomsnitt 13 sessioner, 89 % fullföljde behandlingen. Terapeuterna fick kontinuerligt handledning och certifierades flera gånger. De bedömdes därför vara programföljsamma. Mödrar och fäder samt ungdomarna fyllde i självsvarsskalor (CBCL respektive YSR) om psykosociala symtom före och efter behandlingen samt 6 månader efter dess slut. Formulären består av 118 frågor om psykosociala beteende symtom. Svaren delas in i åtta syndrom varav två är samlingsskalorna inåtvända och utagerande problem. Summan av alla frågorna ger total symtombelastning. Vid terapistarten rapporterade flickorna mer inåtvända problem än pojkarna. Flickorna låg stat. sign. över kliniskt gränsvärde (jf med en normalgrupp) beträffande total symtombelastning, inåtvända och utagerande problem. Pojkarna gjorde det beträffande total symtombelastning och utagerande problem. Mödrarna rapporterade att flickorna hade mer ångest/depression och pojkarna mer uppmärksamhetsstörning, antisociala beteende och aggressivitet. Detsamma ansåg fäderna beträffande pojkarna men de rapporterade även att dessa hade mer tankeproblem. Både mödrar och fäder rapporterade att åtminstone mer än hälften av ungdomarna oavsett kön och problematik låg över det kliniska gränsvärdet vid terapistarten. Vid avslutningen av terapin rapporterade både flickor och pojkar stat. sign. symtomminskningar på både inåtvända, utagerande problem och total symtombelastning. Effektstorleken var moderat (d > 0,50) till stor ( d > 0,80). Även mödrarna rapporterade stora (d > 0,80) till mycket stora ( d > 1,20) symtom minskningar på dessa tre mått. Fäderna rapporterade likadant men angav moderat ( d > 0,50) eller stor effekt (d > 0,80). Vid uppföljningen 6 månader efter avslutad terapi rapporterade drygt hälften av ungdomarna och deras föräldrar ett lyckat behandlingsförlopp. Samtliga ansåg att resultatet kvarstod. Vi konstaterar även att ungdomarna och deras föräldrar rapporterade utagerande psykosociala problem. Ungefär hälften av ungdomarna rapporterade kriminell aktivitet och/eller bruk av alkohol/narkotika samt relationssvårigheter med föräldrarna. Eftersom FFT utvecklades för familjer med denna typ av problem förefaller studien omfatta rätt målgrupp. Det är också viktigt att notera att ungdomarna även hade många inåtvända problem som också minskade efter behandlingen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergström, Martin, et al.
(author)
-
Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
- 2017
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva place- ras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan för- bättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. X För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familje- hemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen • Take Charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. X Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familje- hem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. X Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familje- hemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familje- hem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk för suicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa det vetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier med hög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan åren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barn yngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släkting- hem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade våra kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestäm- mande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte att bedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av ton- årsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskade effekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106) och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34 av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i littera- turöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömning av lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem före barnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehems- föräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen. Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades. De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehems- föräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsför- äldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem är bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppfölj- ning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svensk familjehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är små med få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräcklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vid den systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp syste- matiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser som används idag eller som kan komma att införas.
|
|
| 8. |
- Bergström, Martin, et al.
(author)
-
Interventions in Foster Family Care: A Systematic Review
- 2020
-
In: Research on social work practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 30:1, s. 3-18
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective: Foster family care is associated with adverse short- and long-term consequences for the child. A systematic review was conducted on interventions for foster children and foster careers. Method: A comprehensive search process was used to find eligible interventions evaluated in randomized controlled trials or quasi-experimental studies. The quality of studies was assessed with GRADE, and effects were synthesized using meta-analytic methods. Results: In all, 28 publications of 18 interventions, including 5,357 children, were identified. Only three specific interventions had sufficient confidence of evidence. No study had examined tools for foster parent selection nor had evaluated preservice programs related to outcomes. Discussion: These analyses provide new insights and hope into the field of systematic interventions in foster care. The overall results indicate that it is possible to improve eight outcomes but cannot point out which programs are superior. Ethically, social care organizations should systematically collect knowledge about effects and side effects.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergström, Martin, et al.
(author)
-
Sense of coherence: definition and explanation
- 2006
-
In: International Journal of Social Welfare. - : Wiley. - 1369-6866 .- 1468-2397. ; 15:3, s. 219-229
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The present study is one of a few that have used "sense of coherence" (SOC) as a dependent variable in an explanatory model. After studying three different samples - 680 students, 180 parents and 315 couples - we conclude that family relational and psychopathological variables contribute significantly to the explanation of SOC (explained variance between 10-27 and 26-50 per cent). In total, we obtained an explained variance of between 42 and 64 per cent. This leads us to the conclusion that in all three samples, SOC is multifaceted and thereby is more than simply an opposite state to depression. Context may play an important part in the explanation of SOC.
|
|
