| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 5. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Analys av elfiskedata
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Bedömning av vattenregleringspåverkan med hjälp av elfiske
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom att utgå från elfiskedata har vi försökt se om fiskfaunan i vattendrag påverkas av vattenreglering och om det var möjligt att prediktera vilka vattendrag som påverkats av vattenreglering. Lokalerna delades på förhand in i opåverkade, måttligt påverkade och kraftigt regleringspåverkade (i miljö-/vattendom tillståndsgiven stor amplitud i uppströms sjö/damm, nolltappning och/eller korttidsreglering). Data kom från HYMO-projektet i Värmlands län, samt tre angränsande län; Örebro, Västmanland och Gävleborg. Fiskfaunan förändrades signifikant vid kraftig regleringspåverkan. Generellt kan man säga att strömlevande fiskar ersattes med sjölevande arter. Måttligt påverkade lokaler var svåra att signifikant särskilja från opåverkade eller kraftigt påverkade lokaler. Vi testade det befintliga bedömningssystemet VIX med sidoindexet VIXh, samt utvecklade tre alternativa index; påverkansindex 1 och 2 samt RIX (Regleringsindex). Det som på kort sikt ger bästa stödet nationellt för en statusklassning av regleringspåverkade vatten är VIXh (73% rätt klassade vatten), men det nya indexet RIX har betydligt högre precision (83% rätt klassade vatten vid bedömning av ej påverkade respektive kraftigt regleringspåverkade). Det gäller dock bara det undersökta området, medan VIXh är nationellt framtaget. På längre sikt föreslår vi att man inför nästa klassning av vattnens ekologiska status genomför ett nationellt projekt med elfiskedata stöttat med en noggrann påverkansklassning för att få fram ett nationellt stabilt index (RIX). Då får man samtidigt ett bra underlag för att bedöma hur olika former av vattenreglering påverkar fiskfaunan. Detta kan också användas för att ta fram skonsammare regleringsrutiner, och därmed utgöra underlag för bedömning av vad som är bästa möjliga teknik enligt Miljöbalken. Två problem finns med dessa bedömningssystem; 1) De kräver väl genomförda elfisken enligt standard, 2) det är en stor naturlig variation i påverkan på enskilda lokaler och det går därför inte att med säkerhet använda ett enstaka elfiske, använd helst alla tillgängliga elfisken från lokalen. Observera att denna analys endast omfattar ett antal län i Bergslagen och i huvudsak vatten med avrinningsområden i intervallet 4-1293 km2 , därmed inte de stora laxälvarna.
|
|
| 7. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten : Resultat från 30 år av elfisken i kalkade vattendrag
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport har vi utvärderat effekten av kalkning på fisk i vattendrag på nationell nivå med fokus på perioden 1982–2012. Uppgifter om kalkdoser, kalkningsmetoder, vattenkemi och elfiskedata från 609 vattendrag över hela Sverige har använts. Sammanlagt ingick 1029 elfiskelokaler från kalkade vatten och 195 lokaler från okalkade referensvattendrag (totalt 17 492 elfisketillfällen). Referensvattendragen har utgående från pH och alkalinitet indelats i sura, neutrala och kalkrika. Totalt fångades 38 fiskarter, 2 kräftarter och 2 fiskhybrider vid elfiskena. Den vanligaste arten var öring som erhölls vid 90 % av elfisketillfällena, därefter kom elritsa (33 %) och stensimpa (24 %). Den vattenkemiska effekten har inte utvärderats närmare, men det förelåg en tydlig effekt på pH av kalkning och efter 5-8 års kalkning var lägsta uppmätta pH signifikant över 6,0 som medelvärde för samtliga kalkade vatten. Andelen tillfällen med sura episoder (pH <6,0 respektive pH <5,6) minskade över tid. De vattendrag där det var svårast att upprätthålla pH över 5,6 hade små avrinningsområden (<10 km2), låg andel sjö och en låg kalkdos. Kalkning med doserare uppvisade en högre frekvens av sura episoder jämfört med sjö- och våtmarkskalkning. Efter ett antal år fungerade doserarkalkningen bättre, ofta efter att den kombinerats med våtmarkskalkning. Resultaten från 30 års elfisken visar att kalkningsverksamheten successivt har nått förväntade resultat. Antalet fångade fiskarter ökade signifikant efter kalkstart och efter 13-16 år hade antalet nått nivån i neutrala referenser. På de kalkade lokalerna ökade 13 av 14 undersökta arter i förekomst och 8 av dessa signifikant: abborre, bergsimpa, braxen, gädda, lake, lax, mört och öring. Andel elfisketillfällen med konstaterad reproduktion, dvs. förekomst av årsungar, ökade signifikant efter kalkning och nådde samma nivåer som i neutrala referenser för öring, lax, stensimpa, elritsa, gädda, lake och mört. För öring tog det över 12 år efter kalkstart innan reproduktionen motsvarade den i neutrala referenser. Den ekologiska statusen förbättrades signifikant. Sju år efter påbörjad kalkning uppnåddes en signifikant förändring i ekologisk status och efter tolv år visade medelvärdet för lokalerna på god ekologisk status. Sammantaget visade resultaten på en normalisering av fiskfaunan på kalkade lokaler. Genomgående var fiskfaunan signifikant skild från den i sura referenser och blev med tiden alltmer lik den i neutrala referenser, men var fortfarande klart skild från den i kalkrika referenser. Det var tydligt att återkolonisationen av arter tog lång tid, vilket innebär att kalkningsverksamheten måste vara långsiktig. På lokaler med vattenkemisk provtagning minst fyra gånger under året undersöktes effekten av årets lägsta uppmätta pH på fisk. I neutrala referensvattendrag konstaterades reproduktion av öring vid i medeltal 82,8 % av elfisketillfällena. I kalkade vattendrag ökade andelen tillfällen med öringreproduktion med uppmätt lägsta pH. Ett lägsta pH på 5,6-5,9 låg i underkant för en reproduktion som i neutrala referenser, medan ett lägsta pH på 6,0-6,2 låg i överkant. Även för flera andra arter ökade andelen elfisketillfällen då reproduktion konstaterades med ökat lägsta uppmätta pH, t ex för elritsa, lax och simpor (berg- och stensimpa sammantaget). För elritsa krävdes ett lägsta pH på 6,0-6,2 för att nå reproduktion som i neutrala referenser, för simpor krävdes över 6,2. Ekologisk status är ett index som visar om fiskfaunan liknar den i opåverkade vatten. Medelvärdet för ekologisk status i neutrala referenser var 0,52. På kalkade lokaler där lägsta uppmätta pH under året understeg 6,0 var den ekologiska statusen signifikant lägre än i neutrala referenser. På kalkade lokaler som hade ett uppmätt lägsta pH på minst 6,0 var den ekologiska statusen högre och likvärdig med den i neutrala referenser. Vår slutsats är att i försurade vattendrag innebär ett mål för lägsta pH på 5,6 en betydande risk att en normaliserad fiskfauna inte uppnås. Vi anser att målet för kalkningsverksamheten ska vara en normalisering av flora och fauna och utgående från fisk bör lägsta tillåtna pH därför sättas till minst 6,0.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Long term trends of fish after liming of Swedish streams and lakes
- 2016
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 146, s. 245-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Thousands of Swedish acidified lakes and streams have been regularly limed for about 30 years. Standard sampling of fish assemblages in lakes and streams was an important part of monitoring the trends after liming, i.e. sampling with multi-mesh gillnets in lakes (EN 14757) and electrofishing in streams (EN 14011). Monitoring data are nationally managed, in the National Register of Survey test-fishing and the Swedish Electrofishing Register. We evaluated long-term data from 1029 electrofishing sites in limed streams and gillnet sampling in 750 limed lakes, along with reference data from 195 stream sites and 101 lakes with no upstream liming in their catchments. The median year of first liming was 1986 for both streams and lakes. The proportion of limed stream sites with no fish clearly decreased with time, mean species richness and proportion of sites with brown trout (Salmo trutta) recruits increased. There were no consistent trends in fish occurrence or species richness at non-limed sites, but occurrence of brown trout recruits also increased in acid as well as neutral reference streams. Abundance of brown trout, perch (Perca fluviatilis) and roach (Rutilus rutilus) increased significantly more at limed sites than at non-limed reference sites sampled before and after 1986. The mean species richness did not change consistently in limed lakes, but decreased in low alkalinity reference lakes, and fish abundance decreased significantly in limed as well as in non-limed lakes.
|
|
