| 1. |
- Diedrich, Andreas, 1973, et al.
(författare)
-
Exploring the Performativity Turn in Management Studies
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the contemporary “turns” in management studies is the “performativity” turn. In this paper, we present a genealogy of the concept of performativity as it has been used in management and organization studies (MOS). Starting with the work of Austin, Bateson, Goffman and Lyotard, we move on to more recent debates surrounding the use of the concept by Butler and the STS researchers Callon, Latour and Law, as well as how their ideas have been further translated within MOS. The focus is on how the concept is defined and on the areas of study where performativity has been used. Taken together, the approach to performativity employed has implications for how the concept is understood and translated. Finally, we discuss the particular ontological position of the performative perspective, and its methodological consequences.
|
|
| 2. |
- Adolfsson, Petra, 1970, et al.
(författare)
-
I förändringens tid - vardagsberättelser från Försvarsmakten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för forskningsprojektet Personalförsörjning och validering inom Försvarsmakten vid GRI (Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet) presenteras i denna rapport en sammanställning och analys av intervjuer gjorda med i huvudsak officerare och soldater inom Försvarsmakten som har varit verksamma under en period då värnplikten upphört och har ersatts med grundläggande militärutbildning. Intervjuerna har haft till syfte att fånga de intervjuades vardagsberättelsen och tankar om både arbete och framtid inom Försvarsmakten. Studien indikerar att organisationen är på väg in i en ny matchningspraktik där (frivilligt) anställda kan väga sin anställning inom Försvarsmakten mot andra möjliga aktiviteter då de inte längre omges av värnpliktens tvång att stanna en viss förutbestämd tid. Både individ och organisation bedöms därför kontinuerligt utifrån vad som uppfattas som en lämplig soldat/anställd respektive god arbetsgivare. Huruvida Försvarsmakten är en del av ett planerat yrkesliv varierar dock där en grupp ser sin tid inom Försvarsmakten som ett led mot en yrkeskarriär hos andra arbetsgivare som efterfrågar sådan kompetens som individen har kunnat bygga upp inom organisationen. Uppfattningar om Försvarsmakten som kompetent och trovärdig utbildare blir då väsentligt. För en annan grupp är tiden hos Försvarsmakten mer ett tidsfördriv till dess andra mer attraktiva möjligheter dyker upp såsom resor och andra utbildningar. En tredje grupp kan sägas se Försvarsmakten som en möjlig långsiktig arbetsgivare exempelvis som officer. Det betyder att det är en organisation i brytningstid där fler aktörer utanför organisationen blir väsentliga att uppmärksamma och där de anställdas både kortsiktiga och långsiktiga utmaningar i arbetet och välbefinnande behöver tas hänsyn till.
|
|
| 3. |
- Adolfsson, Petra, 1970, et al.
(författare)
-
Personalförsörjning och validering inom Försvarsmakten
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för forskningsprojektet Personalförsörjning och validering inom Försvarsmakten vid GRI (Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet) har intervjuer gjorts med i huvudsak officerare och soldater inom Försvarsmakten under en period då värnplikten upphört och har ersatts med grundläggande militärutbildning. Intervjuerna har haft till syfte att fånga de intervjuades berättelser och tankar om både arbete och framtid inom Försvarsmakten. Studien belyser Försvarsmakten som en organisation som påverkas av globala trender och en omvärld där pågående konflikter även påverkar den professionella praktiken genom bland annat ett fokus på utlandsinsatser. Organisationen söker nya arbetssätt där fler aktörer utanför organisationen blir väsentliga att uppmärksamma och samarbeta med då de anställdas både kortsiktiga och långsiktiga yrkesliv och kompetenser behöver hanteras. Här beskrivs skapandet av Försvarsmaktsråden som en del i detta arbete. Studien visar också att organisationen är på väg in i en ny matchningspraktik där (frivilligt) anställda kan väga sin anställning inom Försvarsmakten mot andra möjliga aktiviteter och yrkesalternativ. Det leder till att organisationen likväl som den enskilda anställda löpande bedömer varandra.
|
|
| 4. |
- Alarik, Björn, 1943, et al.
(författare)
-
KNOWLEDGE MANAGEMENT Hur svenska multinationella företag tillvaratar och sprider sina kunskaper
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan kunskap administreras? Finns det verktyg med vars hjälp kunskap kan styras och kontrolleras? Skapas kunskapsutveckling och lärande genom att tillsätta knowledge managers och bygga upp databaser och nät? Av undersökningar framgår att svenska storföretag denna gång inte följt amerikanska förebilder och konsulter i fotspåren. Inget av de undersökta företagen har byggt upp en hierarki av knowledge managers eller visat upp ett heltäckande IT-system för att utnyttja och sprida kunskaper. Det verkar snarare finnas en utbredd tveksamhet till att kunskap och lärande låter sig styras och kontrolleras med särskilda verktyg och metoder. Och ju större inslaget av tyst kunskap är, desto större tycks tveksamheten vara till att kunskap kan administreras. De undersökta företagen var övertygade om att det fanns värdefulla kunskaper som inte tillvaratogs och spreds i önskvärd utsträckning, men de var samtidigt villrådiga till hur detta skulle gå till. Goda förutsättningar för lärande skapas inte med några få grepp på kort tid. Det är en långsiktig utvecklingsprocess med en mångfald insatser som framför allt går ut på att bryta ner organisatoriska gränser och byråkratiska system, skapa ett klimat som präglas av öppenhet, trygghet och delaktighet och sträva efter ett ledarskap som kännetecknas av empati, tillit och lyhördhet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Exercising social responsibility in downsizing: enrolling and mobilizing actors at a Swedish high-tech company
- 2011
-
Ingår i: Organization Studies. - 0170-8406. ; 32:7, s. 897-919
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper critically examines the claim made by previous research that companies exercise corporate social responsibility (CSR) by responding to stakeholder interests. It is based on a field study of the events following the announcement of collective redundancies at a Swedish high-tech company. Although more than 10,000 workers were dismissed, the company was accepted as being socially responsible. The study reveals that this outcome was the result of a process whereby corporate representatives managed to enrol and mobilize a network of actors into being faithful to, and defending, their definition of social responsibility. This indicates that a company can assume an active role in the construction of the same network of actors that it is asked to respond to and impose upon other actors its own definition of what it means to be socially responsible. As a result, the translation of CSR within the network of actors may reinforce the powerful position of the company, rather than curb it.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Regional Collaboration and Restructuring in Knowledge Intensive Industries
- 2007
-
Ingår i: the European Academy of Management Conference in Paris, 16-19 May 2007.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper seeks to further the understanding of the problems and challenges of regional collaboration in the context of restructuring in knowledge intensive industries. When companies with a dominant position within a geographical area close down, the region may suffer important economic disadvantage. Most often such restructuring has been concerned with the closure of mature or declining industries and sectors such as steel mines, shipping, textile and car manufacturing. However, the growing and emerging industries such IT sectors are also becoming more vulnerable to restructuring. This poses important challenges for regional governments to create new structures of collaboration. One problem is that the institutional structures, such as the employment protection legislation, the public employment services, the unemployment insurance systems, are designed to care for the needs of the traditional industries and that institutional rules and regulations may impede collaborative efforts. The paper illustrates how local private, public and non-profit actors are able to create a common structure of collaboration by negotiating institutional rules and regulations to support redundant high-skilled workers to find new jobs in the region. It illustrates this with field data collected among the collaborating actors in a re-employment project called VinnVinn in Göteborg, Sweden. The implications of the paper concern the need for regional policy makers to balance the thin line between supporting companies going through restructuring while at the same time stimulate the creation of new businesses. On the other hand, there is a balance to strike between advantaged groups and disadvantaged groups in order to avoid social exclusion. In particular regional governments need to consider the long-term benefits of supporting knowledge intensive industries in the region with the short-term costs that it creates.
|
|
