| 1. |
|
|
| 2. |
- Ekberg, Mayvor
(författare)
-
Från katekes till värdegrund
- 2007
-
Ingår i: Lära till lärare i norr. - Luleå : Luleå tekniska universitet. ; , s. 115-135
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Ekberg, Mayvor, et al.
(författare)
-
Lika som bär? : Det religiösa landskapet i Hortlax och Nykarleby
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baserat på intervjuer och enkätstudier i Hortlax (Norrbotten) och Nykarleby (Österbotten) visas att likheter snarare än skillnader kännetecknar de båda befolkningsgruppernas inställning till religiösa frågor och till majoritetskyrkan. Å ena sidan är detta förvånande, i och med att de båda landskapen har tillhört olika stater i mer än 200 år, å andra sidan är det förväntat, eftersom trafiken över Bottniska viken varit intensiv under dessa 200 år.
|
|
| 4. |
- Ekberg, Mayvor
(författare)
-
Se människan! : en studie av Luleå stifts möte med den moderna kulturen under 1900-talets första hälft
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study deals with the encounter between the diocese of Luleå and the process of modernising. The main issue is individualism as a part of modern man’s identity. What kind of individualism was it, and how did it find expression in the diocese’s perspective on faith during the first half of the 20th century? A leading idea in the thesis is that the low church profile provided the diocese with a particular readiness to meet the demands of modern culture. The starting-point of the study is Philosopher Charles Taylor’s theory on the rise of modernity’s concept of freedom and perception of the self, which includes a justification of a positive side of modern individualism and a corresponding dismissal of a negative side. This attitude opens the door for the possibility of doing greater justice to the low church emphasis on the individual person. Taylor asks, from his moral-philosophical point of view, as well as the diocese of Luleå did, whether the Christian faith would have any future in modern culture. The low church view on faith becomes dynamic-extential as it dismisses a traditional metaphysical or theoretical explanation of God as a transcendent reality. Instead the subject is given vital importance. This apprehension reflects an influence from expressivism as a new form of consciousness, in protest against the science of the 17th that separated reason from both nature and feelings. This was inherent in the diocese via pietism. However, not an outspoken anthropology, the diocese nevertheless indicates that it considers man a linguistic and self-interpreting creature. This amounts to a more suitable view on the belief in modern culture, which no longer can rely on a commonly accepted belief in an inherent order of the world as an expression of God’s intentions and will.
|
|
| 5. |
- Straarup, Jørgen, 1950-, et al.
(författare)
-
Den sorglöst försumliga kyrkan : Belyst norrifrån
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av Svenska kyrkans församlingar i norra Sverige ber två religionsvetare i Umeå genomföra en undersökning om religiösa funderingar och seder. De två intervjuar och skickar frågeformulär efter konstens alla regler till invånare i Bottneå (så har församlingen kallats i boken). Den bild av Bottneå som framkommer jämförs sedan med en liknande bild av Luleå stift i vilket Bottneå ingår, och av Svenska kyrkan som helhet. Det är inte en bild som i alla avseenden är angenäm för Svenska kyrkan. Utan att stå på riktigt säker vetenskaplig grund påstår de två religionsvetarna att bilden av hela Sverige nog inte skiljer sig särskilt mycket från bilden av Bottneå. Ur kyrklig synvinkel är bilden av Bottneå möjligen mer positiv än av kyrkan som helhet. Inte nog med det! De två religionsvetarna påstår att det kyrkliga lågvattenmärket bör ses som ett resultat av kyrkliga försummelser. Svenska kyrkan har inte krävt kompensation av svenska staten för att den offentliga skolan avlägsnat sig från kristendomsundervisning, och kyrkan har inte byggt upp ett eget sätt att förmedla innehållet i kristendomen till nya generationer. Försumligheten har lett till okunskap inte bara om kristna trosföreställningar utan även om kyrkan som sådan. Därav kommer ointresset av att delta i kyrkans verksamhet, det vill säga det som resultaten i Bottneå visar.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
