| 1. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Didaktik i förskolan : - förskolans didaktik
- 2020
-
Ingår i: Förskola, barn och undervisning. - Stockholm : Liber. - 9789147131594 ; , s. 189-196
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Elm, Annika, 1958-, et al.
(författare)
-
Academic teachers’ experiences of technology enhanced learning (TEL) in higher education – A Swedish case
- 2023
-
Ingår i: Cogent Education. - Abingdon : Taylor & Francis. - 2331-186X. ; 10:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents a Swedish study on the potential of technology to transform teaching and learning practices in higher education. Sweden is at the forefront of technological innovation and digitalization and when it comes to technology in education this is not an exception. Technology Enhanced Learning (TEL) has emerged as an important pedagogical aspect within higher education in recent years. The term TEL is used to demonstrate teaching experiences that intend to improve such support. Previous research has recognized bottom-up initiatives from academic staff with specialists in technology often addressed by individual enthusiasts. Also, most internal processes regarding digitalization are identified as top-down initiatives driven by policy rather than influenced teachers. Hence, the main aim of this study is to analyse academic teachers´ experiences with digital technologies that support students’ learning in higher education. To support this aim, following research questions are posed: 1) What factors facilitate TEL in teaching in higher education and why? 2) What factors limit TEL in higher education and why? Focus group interviews with 36 academic teachers from two Swedish universities were conducted. Results show that on the one hand teachers experience both benefits and limitations with TEL. On the other hand, important organisational aspects of using TEL are highlighted. The choices that academic teachers face and give expression to do not appear to be a matter of individual choice or stance in teaching situations. These results have relevance globally for all involved in teaching and learning in higher education. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.
|
|
| 4. |
- Elm, Annika, 1958-
(författare)
-
"Det är något i luften!" - barns meningsskapande om luft
- 2017. - 1
-
Ingår i: Didaktik i omvandlingens tid. - Stockholm : Liber. - 9789147122523 ; , s. 105-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barns lärande i förskolan är nära förbundet med ett socialt sammanhang, med en tonvikt på resurser och barns riktande av sitt intresse. Det handlar om lärande som inte är mätbart utifrån universella jämförande måttstockar, men som kan påvisas. det handlar samtidigt om att som förskollärare synliggöra det lärande som hela tiden äger rum då barnen skapar mening om de företeelser som deras uppmärksamhet riktas emot. I kapitlet följer vi förskollärares arbete tillsammans med barnen på en förskoleavdelning då ett naturvetenskapligt innehållsområde om luft behandlas.
|
|
| 5. |
- Elm, Annika, Universitetslektor, 1958-, et al.
(författare)
-
Documentation between local professionalism and accountability – a case from the Swedish preschool
- 2018
-
Ingår i: ATEE, 2018, book of abstracts..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Documentation of pedagogical practise has become a vibrant issue through its relationship with educational policy- and government in many national contexts. Documentation is also regularly used as a tool for local, collegial development, not necessarily driven by the external demands for accounting educational outcomes. Against this background, the practise of documentation could be related to different modes of teacher professionalism; outside-in-professionalism, characterized by teachers as responding to external and standardized demands, and inside-out-professionalism characterized by teachers as responding to complexity and change, through qualified judgment. Although documentation is regularly employed as a tool for local, collegial development, the responsibility for documentation commissioned by educational authorities remains an assignment, coming with consequences for how to relate this self-initiated local documentation to the demands of the educational authorities. The purpose of this presentation is to investigate the tension, between documentation based in inside-out-professionalism and outside-in-professionalism, by means of a case study from the Swedish preschool. Our research questions reads: how do external demands of documentation impact on the collegial conditions of documenting practise? How do professional conditions of documenting impact on the external demands of documentation?Our analytical point of departure proceeds from the assumption that documentation is shaped from certain positions, interests and perspectives (Vallberg Roth 2012), including the crossing between different interests and logics within educational institutions. A qualitative case study of one preschool setting in which a long term documentation has been performed, using CoRe (pedagogical content representation) has been adapted as an approach for teaching science, in a practice based research collaboration project, will be related to intentions from the municipality. The gathering of data includes participant observations in preschool and interviews with participating preschool teachers, at municipal briefings, interviews with responsible parties representing the local preschool as educational agency, and by collection of documents. The expected outcomes of our study indicate that preschool teachers are acting between norms of designing documentation from their professional and local interests and that of adapting to the interests of the educational agencies. The first norm is based in their collegial self-defined needs (in collaboration with the researchers) for teaching science in preschool, mainly by teaching science and technology themes, paying attention to preschool children’s responses to science and technology content. The second norm is characterised by accounting for national goals in the national syllabus, in ways corresponding with the national school system. The preschool teachers respond to this latter assignment through (professional) deliberations, aiming to deliver material from their everyday work to the agency, while simultaneously keeping the integrity of their own work as separated from the assignment of the agency. These local deliberations and decisions will further be analysed in terms of the dynamic between the two modes of professionalism mentioned above, in light of the local policy context. Our project shed light on conditions shared with several European countries regarding possibilities for sustainable teacher development within broader contexts of demands for accountability impacting on teachers professional work.
|
|
| 6. |
- Elm, Annika, 1958-, et al.
(författare)
-
Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler : Delrapport 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En stor del av dagens kommunala förskolelokaler är byggda för traditionella förskoleavdelningar om 18-24 barn. Det saknas dock relevanta forskningsresultat till stöd för kommunernas nybyggnation, vad gäller erfarenheter och framgångsfaktorer i att bygga förskolelokaler som stödjer samverkan mellan mindre barngrupper i enlighet med Skolverkets rekommendationer.Därför har FoU-fonden för kommunernas fastighetsfrågor finansierat projektet ”Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler”. Projektet studerar tre kommuners erfarenheter av framgångsfaktorer för att skapa och använda funktionella förskolelokaler som stödjer förskolans uppdrag och dagliga arbete. Denna delrapport utgör en första redovisning av projektets delstudie 1. Projektet planeras att slutföras under 2023 och då redovisas i en slutrapport.Primär målgrupp för delrapporten är alla professioner som är involverade i processen att planera, bygga och använda lärmiljöer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Elm, Annika, 1958-, et al.
(författare)
-
Innovative preschool teachers as educational development leaders: A Swedish case
- 2023
-
Ingår i: Characteristics and Conditions for Innovative Teachers. International Perspectives. - : Taylor & Francis. - 9781032107608
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter addresses a Swedish case with a focus on conditions for innovative preschool teachers so called educational development leaders (EDL), with a special assignment to contribute to innovation and development of preschool practice. Reforms put preschool teachers and preschool leaders in a position to rethink former practices. Expectations for preschool teachers involves being innovative and to take a leading role to develop practice in a changing context. Our question reads: What conditions are required for educational development leaders (EDL) in Swedish preschools to act as innovative preschool teachers in a distributed leadership? This distributed role includes the other preschool teacher’s leadership and innovative work. The contribution of the study emphasises a strong relationship between the conditional and personal level of the conceptual model in chapter 1. By taking a holistically view, this chapter contributes to knowledge about innovative preschool teachers in their role as EDL.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Elm, Annika, 1958-
(författare)
-
Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med det här forskningsarbetet är att öka förståelsen av hur mönster i interaktionsprocesser påverkar barn och lärare i samtidiga skeenden. Studien syftar även till att öka insikten om hur naturvetenskapligt innehåll väljs ut och gestaltas i samspel mellan såväl barn som barn och lärare i en förskola och förskoleklass. De övergripande forskningsfrågorna är: Vilka interaktionsmönster dominerar när naturvetenskapligt innehåll behandlas? Vilka handlingar påverkar händelseförloppet? Hur väljs det naturvetenskapliga innehållet ut? Hur gestaltas det naturvetenskapliga innehållet i de specifika situationer som studeras? Därutöver syftar arbetet till att genomföra en metodstudie i avsikt att diskutera metodologiska val och analysprocessen. Teoretiska utgångspunkter tar avstamp ur konstruktionistisk teori med förankring i sociologisk interaktionsforskning. Undersökningen genomfördes i en förskola och en förskoleklass. På en förskoleavdelning medverkade en lärare och sex barn i åldern två till fyra år. I förskoleklassen medverkade två lärare och fjorton barn i åldern fem till sex år. De olika situationerna har dokumenterats med hjälp av videokamera och därefter analyserats i ett videoanalysprogram. Begreppen språkbruk och naturvetenskapliga aktiviteter har använts som raster för att strukturera och systematisera materialet. Resultatet visar att naturvetenskapliga aktiviteter som utgörs av observation och undersökning samt frågor som behandlar djur och natur dominerar i de specifika sammanhang som studerats. Interaktionsmönstret visar på konstellationer av barn som återkommande bildar team i olika situationer. Lärarna och vissa team avbarn väljer och styr därmed hur de innehållsliga aspekterna gestaltas i de naturvetenskapliga aktiviteterna.
|
|
