| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
- Leonardsson, Kjell, et al.
(författare)
-
Optimerad övervakning av fisk i kustvatten
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustfisk övervakas årligen inom den samordnade nationella och regionala miljöövervakningen, som idag omfattar 16 områden längs Sveriges kust. Provfisken i Östersjön sker med nätfisken och provfisken i Skagerrak, Kattegatt och Öresund med ryssjor. Provfiskena syftar till att beskriva förändringar i fisksamhället när det gäller artsammansättning, relativ förekomst av olika arter och storleksstruktur. Resultaten rapporteras i förhållande till regionala och nationella miljömål, samt internationellt inom havsmiljödirektivet. Därtill används data från kustfiskövervakningen som underlag för fiskerirådgivningen av nationellt förvaltade arter.Kustfisk ingår inte som ett obligatoriskt element i vattendirektivet, med undantag för fisk i övergångsvatten som inte finns i Sverige. Det är dock önskvärt att de metoder som används för att bedöma status för kustfisk är harmoniserade med vattendirektivets bedömningsgrunder, så att man så långt som möjligt kan göra helhetsbaserade bedömningar för kustområdet baserat på resultat från bedömningar enligt båda direktiven. De huvudsakliga frågeställningarna för denna utvärdering har varit hur kustfiskövervakningen bäst kan anpassas för att kunna upptäcka förändringar över tiden samt för att få så säkra skattningar som möjligt av de parametrar som undersöks. Utvärderingen har fokuserat på provfisken med Nordiska kustöversiktsnät och ryssjor. I tillägg har provfisken utförda med kustöversiktsnät och nätlänkar enligt äldre standarder analyserats, eftersom dessa är i fortsatt användning i vissa områden. Vid utvärderingen har traditionella metoder för skattning av varianskomponenter, beräkning av statistisk styrka, samt beräkning av den relativa osäkerheten i medelvärdesskattningar använts. Utvärderingen har utförts med avseende på de parametrar som idag används inom rapporteringen av resultat från miljöövervakningen i form av faktablad, och på indikatorer som används eller föreslås för rapportering av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Slutsatser från analysen1. Merparten av de provtagningsprogram som utvärderats har en relevant precision i årsmedelvärdena för de flesta av de parametrar som utvärderats.2. Osäkerheten i områdesmedelvärdena var dock hög för parametrar som syftar mäta abundansen av stor fisk inom enskilda arter, såsom torsk (>38 cm), gös (>40 cm) och skrubbskädda (>30 cm). De nätfisken och ryssjefisken som utvärderats i denna rapport framstår därför som otillräckliga metoder för att mäta dessa.3. Mellanårsvariationen var stor för flera av parametrarna i de flesta programmen, vilket innebär att möjligheterna är små att upptäcka en årlig trend på fem procent inom en tioårsperiod. En trend med den storleken överskuggas ofta av den naturliga mellanårsvariationen i provtagningsresultaten. Denna variation kan inte reduceras med ändrad provtagningsdesign eller -frekvens. En möjlighet att minska mellanårsvariansen i samband med utvärderingar är att använda hjälpvariabler, alternativt använda populationsmodeller Ett annat alternativ kunde vara att analysera resultaten sett över större områden eftersom dynamiken var relativt oberoende mellan undersökningsområdena. Man kunde härigenom få en ökad möjlighet att se förändringar över tiden med hjälp av dessa områdens gemensamma årsmedelvärden. I valet av analysmetod måste man dock även beakta vad som är en biologiskt och förvaltningsmässigt relevant skala för rapportering.4. Provfisken med Nordiska kustöversiktsnät efter varmvattenarter framstod överlag som väldimensionerade. Det skulle dock gå att förbättra precisionen inom dessa fisken genom att fokusera provtagningen till de djupstrata där mängden och variationen av varmvattenarterna är som störst, det vill säga i djupintervallet 0-10 m.5. Provfisken med kustöversiktnät och nätlänkar skulle kunna förbättras för att få ökad precision i medelvärdena genom att allokera om en del av provtagningsresurserna för att utöka antalet stationer. I dessa fisken använder man idag ett fåtal fasta stationer som återbesöks upprepade gånger inom säsong. Dessa upprepade nätfisken visade sig leda till beroende observationer mellan de upprepade fiskena, vilket ger problem med replikathanteringen.6. Upprepade provfisken med småryssjor på västkusten var inte behäftade med samma problem med beroende observationer. Ryssjefiskena vid Kullen (Skälderviken), Fjällbacka och Älgöfjorden (Stenungsund) hade en lämplig avvägning mellan antal stationer och replikat. En viss förbättring skulle kunna erhållas för fisket i Fjällbacka genom att omfördela en del resurser från replikat till stationer. Precisionen i resultaten från ryssjefiskena vid Barsebäck och Vendelsö skulle kunna förbättras avsevärt genom att ändra provtagningsdesignen till att bli mer lik den som används vid Kullen och Älgöfjorden.7. Provfisken efter kallvattenarter ger i flera fall lägre fångster per ansträngning och sämre precision för kallvattenarterna jämfört med för samma arter i fiskena efter varmvattenarter. Det finns därför ett behov att se över metodiken för fisket efter kallvattenarter för att undersöka om den går att förbättra. 8. Det främsta behovet inom kustfiskövervakningen idag är att öka tätheten av de områden som provfiskas. För en uppföljning av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet behövs en komplettering framför allt med provfiskeområde i Gotlands och västra Bornholmsbassängens kustområden. Ytterligare områden som bör beaktas för att uppnå förtätning kan identifieras på basen av figur 5b-5d i denna rapport.
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
- Bach, Lennart T, et al.
(författare)
-
Influence of Ocean Acidification on a Natural Winter-to-Summer Plankton Succession: First Insights from a Long-Term Mesocosm Study Draw Attention to Periods of Low Nutrient Concentrations
- 2016
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 11:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Every year, the oceans absorb about 30% of anthropogenic carbon dioxide (CO2) leading to a re-equilibration of the marine carbonate system and decreasing seawater pH. Today, there is increasing awareness that these changes-summarized by the term ocean acidification (OA)-could differentially affect the competitive ability of marine organisms, thereby provoking a restructuring of marine ecosystems and biogeochemical element cycles. In winter 2013, we deployed ten pelagic mesocosms in the Gullmar Fjord at the Swedish west coast in order to study the effect of OA on plankton ecology and biogeochemistry under close to natural conditions. Five of the ten mesocosms were left unperturbed and served as controls (similar to 380 mu atm pCO(2)), whereas the others were enriched with CO2-saturated water to simulate realistic end-of-the-century carbonate chemistry conditions (mu 760 mu atm pCO(2)). We ran the experiment for 113 days which allowed us to study the influence of high CO2 on an entire winter-to-summer plankton succession and to investigate the potential of some plankton organisms for evolutionary adaptation to OA in their natural environment. This paper is the first in a PLOS collection and provides a detailed overview on the experimental design, important events, and the key complexities of such a "long-term mesocosm" approach. Furthermore, we analyzed whether simulated end-of-the-century carbonate chemistry conditions could lead to a significant restructuring of the plankton community in the course of the succession. At the level of detail analyzed in this overview paper we found that CO2-induced differences in plankton community composition were non-detectable during most of the succession except for a period where a phytoplankton bloom was fueled by remineralized nutrients. These results indicate: (1) Long-term studies with pelagic ecosystems are necessary to uncover OA-sensitive stages of succession. (2) Plankton communities fueled by regenerated nutrients may be more responsive to changing carbonate chemistry than those having access to high inorganic nutrient concentrations and may deserve particular attention in future studies.
|
|
| 5. |
- Carlsen Misic, Martina, 1986-, et al.
(författare)
-
Balancing power by including parents as co-researchers : Live parental singing, breastfeeding, skin-to-skin-contact as procedural support in Swedish neonatal pain care
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Frequent and inadequately treated pain combined with separation from the parent cause adverse interruptions to the parent-infant attachment process. The pain might harm the infant physically and psychologically including increasing the risk for abnormally heightened sensitivity to pain. Effective pain management strategies are needed and parent-delivered interventions such as infant-directed lullaby singing, breastfeeding and skin-to-skin contact where parents themselves mediate pain relief, is consistent with a modern understanding of pain and of family-integrated care. Important for translating research into practice is to involve healthcare professionals and parents as co-researchers. Neonatal pain research is an interdisciplinary field where music therapy has just started to publish results. The Nordic neonatal music therapy pain management strategy provides a theoretical and practical resource-oriented music therapy model of how parent-delivered infant-directed singing can be comprehensively used in interdisciplinary neonatal pain research. Parents as pain management in Swedish neonatal care (SWEpap), is a new cutting-edge interdisciplinary multi-centre clinical study with mixed methods. The collaborative participatory action research design for the qualitative part of the SWEpap study aims to democratise the research process involving both parents and health professionals in the knowledge-making. The second part of SWEpap is a randomised controlled trial informed by music therapy expertise and research using the Nordic neonatal music therapy pain management strategy as a theoretical framework for its design. The RCT will investigate the efficacy of combined pain management with live parental lullaby singing, breastfeeding and skin-to-skin contact compared with standard pain care during routine metabolic screening of newborn infants.
|
|
| 6. |
- Carlsen Misic, Martina, 1986-, et al.
(författare)
-
Parent-delivered pain-relieving interventions in Swedish neonatal care, a mixed methods study
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background: For improving the management of infant pain and translating research into practice, parents’ active involvement during painful procedures is considered a critical first step. Research into parents’ motivations for and experiences of alleviating infant pain, is scarce. More research on combined parent-delivered pain alleviation including relationship-based interventions such as the parent’s musical presence is needed to advance infant pain care.Aim: Parents as pain management in Swedish neonatal care (SWEpap), is a new cutting-edge interdisciplinary multi-center clinical study. Using a mixed methods approach, SWEpap investigates parent-delivered interventions such as infant-directed lullaby singing, breastfeeding and skin-to-skin contact where parents themselves mediate pain relief. This approach is consistent with a modern understanding of pain and of family-integrated care.Material and method: The qualitative part of the SWEpap study applies collaborative participatory action research design, video observations and interviews to investigate health care professionals’ and parents’ motivational factors in and experiences of parent- delivered pain alleviation. The second part is a randomized controlled trial. The RCT will investigate the efficacy of combined pain management with live parental lullaby singing, breastfeeding and skin-to-skin contact compared with standard pain care during routine blood sampling of newborn infants. The enrollment has started and is expected to be completed during 2023.Results: Preliminary results acknowledge the need for parents to be educated and prepared about the effectiveness of the parent-delivered methods and how to apply them prior to the procedure. In addition, when preparing for the actual procedure, both parents and health care professionals emphasize the importance of allowing the parents sufficient time to cope with the situation and the dyad to relax before the skin puncture.Conclusion: Video observations and interviews with parents and health care professionals indicate that parent- delivered interventions such as infant-directed lullaby singing, breastfeeding and skin-to-skin contact are feasible pain treatment methods during painful procedures.
|
|
| 7. |
- Carlsen Misic, Martina, 1986-, et al.
(författare)
-
Parents as pain management in Swedish neonatal care – SWEpap
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Parents as pain management in Swedish neonatal care (SWEpap), is a new cutting-edge interdisciplinary multi-center clinical study. Using a mixed methods approach, SWEpap investigates combined parent-delivered interventions such as infant-directed lullaby singing, breastfeeding and skin-to-skin contact where parents themselves mediate pain alleviation. This approach is consistent with a modern understanding of pain and of family-integrated care. Today non-pharmacological strategies are considered the first choice in neonatal pain management, and parent-delivered interventions are valuable but often overlooked resources in the procedural pain management in newborn infants. Research shows that parents desire to be actively involved. More research on parents’ experiences of being active in pain alleviation is needed, as well as research on the effectiveness of combined parent-delivered pain management including relationship-based interventions as the parent’s musical presence. The qualitative part of the project is investigating the experiences and attitudes of parents and nurses towards combined parent-delivered pain management. The study applies a collaborative participatory action research (PAR) design with ethnographic inspired data collection in form of focus groups, video-observations, and video-stimulated recall interviews for data collection. ResultsPreparation was considered the key for combined parent-delivered pain management. Both parents and nurses emphasized the importance of allowing time for the parent-infant dyad to calm down together before the painful procedure to cope with the situation. The combined parent-delivered pain management was considered feasible by both parents and nurses. Parents expressed that the singing helped them focus on their infant instead of the procedure. The parental lullaby singing created a calm and trusting atmosphere, affecting not only the parent-infant dyad but also the nurses. After the procedure both parents and nurses felt that they have successfully supported the infant through a painful procedure. The second part of the ongoing SWEpap project is a randomized controlled trial investigating the efficacy of combined parent-delivered pain management with live parental lullaby singing, skin-to-skin contact, and breastfeeding compared with standard pain care during routine blood sampling of healthy newborn infants.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Duberg, Jon, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
|
|
| 10. |
- Duberg, Jon, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö.Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen.Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö.Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö.2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske.
|
|
