| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
A Case Study Examination in Teacher Training.
- 2005
-
Ingår i: Congress of Nordic Educational Research Association, NFPF/NERA,2005. ; , s. 15-20
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-
(författare)
-
Att hantera läskrav i arbetet : om industriarbetare med läs- och skrivsvårigheter
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In our society, as in most societies of the world, learning to read and write is a self-evident part of the individual's development and socialisation into functional adult life. In the International Adult Literacy Survey study, 1994-1998 literacy was defined as "the ability to process information used in everyday life, at work, at home, and as a citizen". The results showed that there were substantial differences between the participating countries as regards the literacy level of the adult population. For all countries the results demonstrated that a high literacy level characterises individuals who read every day, at work and in their spare time, who take part in adult education, who have a high socio economic status and a good education.The present study aims at finding more knowledge about literacy demands in connection with work and how these demands are experienced and met by the individual. The study is restricted to individuals with a certain type of occupation and whose education is relevant to their line of work. In addition, these individuals have, according to themselves, pronounced reading and writing disabilities. In order to make the phenomena of reading and writing visible in daily work I chose the case study as research strategy. The data collection techniques I have used to form a basis for description, interpretation and analysis of the research objects are audio-taped interviews, questionnaires, reading tests, reading diaries and time-sampling diaries.The results show very clearly that reading and writing are necessary and important parts in coping with daily tasks in industrial work. The informants in the study said that it is not possible to avoid reading. Their work is organised in such a way, e.g., the increased use of computers, that reading is necessary. Most incidents of reading at work consist of reading of short units and limited sequences.There is some ambivalence in the informants' descriptions of literacy requirements and their own reading and writing ability. When they assess their ability in general terms they convey satisfaction with their level of performance. However, when they describe concrete reading and writing situations and the requirements connected with them, they report difficulties as well as feelings of inadequacy and discomfort.In the informants' stories two main types of strategies can be detected, which they have developed in order to cope with daily reading and writing tasks as well as new task demands. One of them was to try to reduce the number of occasions when reading or writing was necessary, or to avoid reading and writing and yet perform the task that was prescribed. The other type of strategy implied that the reading and writing activities was adapted specifically to the situation at hand.The informants did not seem to choose either avoiding or elaborating strategies, rather they described actions that can be referred to both of the main types of strategies. Persons who reported many incidents of reading and a considerable amount of reading time as part of their job, recorded elaborating strategies more often than avoiding. Their reading material seemed more varied and they tried more often to fulfil their tasks on their own or by asking for help. It was clear that some of these strategies had been developed in early childhood, when the informants were in the process of learning the basics of reading and writing.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-
(författare)
-
Att läsa : -ett behov, -ett krav, -en nödvändighet : en analys av den första internationellt jämförande studien av vuxnas förmåga att förstå och använda skriftlig information : International Adult Literacy Survey = [Reading] : [-a need, a requirement, a necessity]
- 1997
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a presentation and an analysis of the International Adult Literacy Survey, IALS, the first international comparative study of reading ability and reading habits among adults. The study was carried out in seven countries in Europe and North America during 1994 och 1995. It was conducted by Statistics Canada, in cooperation with Educational Testing Service in USA, and OECD in Paris, France. The aim was to bring to a focus the relations between individuals' reading ability, educational level and occupation, and economic growth and development in society. A second aim was to identify groups of individuals who may suffer, socially as well as economically, because of a low level of reading ability.The National Agency for Education was responsible for the Swedish participation in the study. A representative sample of the population, 16 years of age and older, have taken part in the study, which was conducted by means of interviews and objective tests of reading ability.The results demonstrate that there are substantial differences in reading ability among the population both within the country and in comparison with other countries. Education lays the ground for the development of reading ability, but work-related reading and leisure reading both have an impact on further development of the ability.In analysing the Swedish data focus has been on three variables, education, reading ability and reading habits. Individuals with a high educational level demonstrated better reading ability and more frequent reading activities. both at work and in leisure, than did individuals with a lower educational level. Individuals with higher education read more books, visited a library more often and read much more in relation to work than did individuals with lower education.According to the IALS survey, however, approximately one third of the Swedish 16+ population did not reach the level of reading ability that is set in the national curriculum (Lpo 94) as a goal for the end of grade 9 in the Swedish compulsory school.This thesis also contains a pilot study, the aim of which is to test a method of researching adults' reading habits in depth. In the pilot study data were collected by means of reading-diaries. From the diaries it appeared that the time individuals reserved for reading during week days increased substantially from the lowest to the highest level of education. It was the time spent with reading in relation to work that made all the difference. It was also evident that the variation of reading materials was much larger for individuals with a high educational level than for those with a low educational level.The opportunities and possibilities for adults to improve their reading ability vary a great deal. There is every reason to emphasize the need for increased opportunities of recurrent education, in order to avoid a wider and deeper gap between individuals with high and low levels of reading ability. Further research about the context and requirements of adult reading in the future society is also needed.
|
|
| 6. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Att utveckla ett yrkesspråk
- 2013
-
Ingår i: Lärares etik och professionella arbete. - Linköping : Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. - 9789175194639 ; , s. 27-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-
(författare)
-
"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter.I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer.Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden.Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära.Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna.
|
|
| 9. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter : En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande studierna av elevers skriftspråkliga och rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden" (NU 2003, PISA, Tirnss). Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar på den lägsta nivån i matema tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska verksamheten i maternatik och svenska lyfts implicit upp på agendan.Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special pedagogik, har under senare tid varit föremål för studier, diskus sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin & Lindstrand, 2004). Analys och problematisering av begreppen norrnalitet och avvikelse har varit centralt, likaväl som bearbetning av ideologiska och teoretiska perspektiv på kunskapsområdet specialpedagogik I en del studier har centrala begrepp analyserats och problematiserats för att bidra till utvecklingen av en teoretisk ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts vara ett kunskapsområde med en svag teoriförank ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago gisk inriktning har foku1 rat organisatoriska perspektiv vad gäller specialpedagogisk verksamhet. Dessa studier har berört specialun dervisningens omfattning, t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe dagogiska insatser samt orsaker till dessa insatser (Persson, 1998). De två ovan beskrivna perspektiven visar på den tudelning som specialpedagogiken och den specialpedagogiska kunskapen idag kännetecknas av. Det är å ena sidan den politiska och norrnativa ideologiska diskursen där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån det svenska samhällets krav på likvärdighet, jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien terade diskursen med fokus på organisering, resurser och kompe tens. Den senare praxisinriktade forskningen skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning som debatterats i press och media un der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska.
|
|
| 10. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Funktionshindrade studenter på lika villkor? : Tillgänglighet och delaktighet genom lagstiftning och förändringsarbete
- 2009
-
Ingår i: Ett år med Bologna - vad har hänt vid LiU?. - Linköping : Linköpings universitet Centrum för undervisning och lärande. - 9789173935807 ; , s. 85-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett år med Bologna – Vad har hänt vid LiU? var rubriken på CUL-dagen 2008. Vi bjöd in lärare och övrig LiUpersonal att komma och presentera sina erfarenheter och tankar omkring detta tema för att därigenom stimulera till samtal och debatt om hur Bologniseringen av utbildningarna vid LiU gestaltat sig sedan den formella starten med arbetet att införa en ny examensstruktur, den 1 juli 2007.
|
|
