| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Elcadi, Guilherme H., et al.
(författare)
-
A Strong Correlation Between Dorsolateral Prefrontal Cortex And Vastus Lateralis Activity During Running To Fatigue
- 2016
-
Ingår i: Medicine and science in sports and exercise. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 0195-9131 .- 1530-0315. ; 48:5, s. 854-854
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fatigue is a phenomenon of pronounced importance in sports. Recently, there is strong evidence of interplay between the prefrontal cortex and motor output during fatiguing contractions. The dorsolateral prefrontal cortex (DLPC) due to its large involvement in cognitive and motor activities is believed to be involved but this requires physiological clarification. AIM: We investigated the relationship between DLPC activity - responses in oxyhemoglobin (HbO2) and total hemoglobin (HbT) measured by near-infrared spectroscopy (NIRS), and the vastus lateralis muscle (VL) activity - quantified as root-mean-square (RMS) of the EMG signal, during a fatigue protocol.METHODS: Four male runners (32±12 yrs) with probes for NIRS over the DLPC and EMG over the VL performed a track running test at a constant speed to fatigue (exhaustion). The running speed was individually determined as the average speed of a 1200-m time trial performed ~3 days prior to testing. For NIRS changes in μmole/L of HbO2 and HbT were computed. The VL EMG-RMS of the contraction of each step was normalized as a percent of a submaximal reference contraction (%RMS), thus removing the non-activity between steps. Data of 10s epochs at 20, 40, 60, 80 and 100% of time for each lap were averaged for analyses. Regression analyses performed with HbO2 and with HbT as dependent variables and %RMS as the independent variable.RESULTS: Over time there was an increase in HbO2 and HbT in the DLPC, and in VL-%RMS. Both HbO2 and HbT correlated strongly with EMG-RMS during running to fatigue (see figures below); p<0.001 for both.CONCLUSION: The strong relationship between DLPC and VL activities during running to fatigue suggests the involvement of the DLPC in the central processing of fatigue.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fan, Xuelong, et al.
(författare)
-
Effects of sensor types and angular velocity computational methods in field measurements of occupational upper arm and trunk postures and movements
- 2021
-
Ingår i: Sensors. - : MDPI AG. - 1424-8220. ; 21:16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Accelerometer-based inclinometers have dominated kinematic measurements in previous field studies, while the use of inertial measurement units that additionally include gyroscopes is rapidly increasing. Recent laboratory studies suggest that these two sensor types and the two commonly used angular velocity computational methods may produce substantially different results. The aim of this study was, therefore, to evaluate the effects of sensor types and angular velocity computational methods on the measures of work postures and movements in a real occupational setting. Half-workday recordings of arm and trunk postures, and movements from 38 warehouse workers were compared using two sensor types: accelerometers versus accelerometers with gyroscopes—and using two angular velocity computational methods, i.e., inclination velocity versus generalized velocity. The results showed an overall small difference (<2° and value independent) for posture percentiles between the two sensor types, but substantial differences in movement percentiles both between the sensor types and between the angular computational methods. For example, the group mean of the 50th percentiles were for accelerometers: 71°/s (generalized velocity) and 33°/s (inclination velocity)—and for accelerometers with gyroscopes: 31°/s (generalized velocity) and 16°/s (inclination velocity). The significant effects of sensor types and angular computational methods on angular velocity measures in field work are important in inter-study comparisons and in comparisons to recommended threshold limit values.
|
|
| 6. |
- Forsman, Mikael, Professor, et al.
(författare)
-
Mind the gap – development of conversion models between accelerometer- and IMU-based measurements of arm and trunk postures and movements in warehouse work
- 2022
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 105
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sensor type (accelerometers only versus inertial measurement units, IMUs) and angular velocity computational method (inclination versus generalized velocity) have been shown to affect the measurements of arm and trunk movements. This study developed models for conversions between accelerometer and IMU measurements of arm and trunk inclination and between accelerometer and IMU measurements of inclination and generalized (arm) velocities. Full-workday recordings from accelerometers and IMUs of arm and trunk postures and movements from 38 warehouse workers were used to develop 4 angular (posture) and 24 angular velocity (movement) conversion models for the distributions of the data. A power function with one coefficient and one exponent was used, and it correlated well (r2 > 0.999) in all cases to the average curves comparing one measurement with another. These conversion models facilitate the comparison and merging of measurements of arm and trunk movements collected using the two sensor types and the two computational methods.
|
|
| 7. |
- Lind, Carl Mikael, et al.
(författare)
-
Development and evaluation of RAMP II - a practitioner’s tool for assessing musculoskeletal disorder risk factors in industrial manual handling
- 2020
-
Ingår i: Ergonomics. - : Informa UK Limited. - 0014-0139 .- 1366-5847. ; 63:4, s. 477-504
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- RAMP II is an observation-based tool developed for assessing a wide range of musculoskeletal disorder risk factors related to industrial manual handling. RAMP II, which is part of the RAMP tool, is based on research studies and expert judgments. The assessment relies mainly on direct or video observations of the work being assessed, but additionally on measured push/pull forces and weights of handled objects, and on perceived workload and discomfort. Over 80 practitioners participated in the development of the tool. According to the evaluations, 73% of the assessment items evaluated had acceptable reliability, and the majority of the potential end-users reported that RAMP II is usable for assessing risks and as a decision base. It is concluded that this study provides support that RAMP II is usable for risk assessment of musculoskeletal disorder risk factors in industrial manual handling. Practitioner summary: RAMP II is an observation-based assessment tool for screening and assessing major musculoskeletal exposures in industrial manual handling jobs. Over 80 practitioners participated in the development of the tool. This study provides support that RAMP II is usable for risk assessment of musculoskeletal disorder risk factors in industrial manual handling. Abbreviations: CTS: carpal tunnel syndrome; HARM: the Hand Arm Risk Assessment method; IMP: intramuscular pressure; κw: linearly weighted kappa; LBD: lower back disorders; LBP: lower back pain; MAWL: maximum acceptable weight of lift; MHO: manual handling operations; MSD: musculoskeletal disorder; MNSD: neck-shoulder disorder; NSP: neck-shoulder pain; OCRA: the Occupational Repetitive Action methods; OHS: occupational health and safety; PABAK: prevalence and bias adjusted kappa; p0: proportion of agreement; RAMP: Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively; ROM: range of motion; RPL: risk and priority level; RSI: the Revised Strain Index; RULA: the Rapid Upper Limb Assessment; SWEA: Swedish Work Environment Authority; UEMSDs: upper-extremity work-related musculoskeletal disorders; WMSD: work-related musculoskeletal disorder; WRMSD: work-related musculoskeletal disorder; workday8h: eight hours workday.
|
|
| 8. |
- Lind, Carl Mikael, et al.
(författare)
-
Prevention of work-related ill-health
- 2018
-
Ingår i: 40th Annual International Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society (EMBC).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper presents strategies targeting prevention of work-related ill-health, and how the use of smart workwear (wearables) can facilitate these strategies
|
|
| 9. |
- Lind, Carl Mikael, et al.
(författare)
-
Prevention of Work: Related Musculoskeletal Disorders Using Smart Workwear – The Smart Workwear Consortium
- 2019
-
Ingår i: Human Systems Engineering and Design. - Cham : Springer. - 9783030020521 - 9783030020538 ; 876, s. 477-483
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Adverse work-related physical exposures such as repetitive movements and awkward postures have negative health effects and lead to large financial costs. To address these problems, a multi-disciplinary consortium was formed with the aim of developing an ambulatory system for recording and analyzing risks for musculoskeletal disorders utilizing textile integrated sensors as part of the regular workwear. This paper presents the consortium, the Smart Workwear System, and a case study illustrating its potential to decrease adverse biomechanical exposure by promoting improved work technique.
|
|
| 10. |
|
|
