| 1. |
- Björck, Catrine, 1965-
(författare)
-
"Klicka där!" : En studie om bildundervisning med datorer
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to study the teacher’s role when pupils are using computers to create their art work. Working with computers raises new questions for teachers and pupils. Working with digital technology requires teachers to develop new pedagogical, educational and classroom-oriented strategies. The aim of the study is therefore to investigate these strategies and what kinds of challenges and questions arise from them. I investigate how teachers at the senior level of compulsory school conduct education and learning in teaching situations when digital visual work is in focus. The theory I use is Discourse Psychology combined with Bakhtin’s theory of dialogue and learning. The Discourse Psychology approach stresses context and the idea that people construct knowledge of the world in dialogue with others. The concept of interaction is used in the study and includes how teacher and pupil interact with the use of verbal language and gestures, where the computer also can be an actor.The method consists of interviews and observation, documentation using a small video camera attached to the teacher as well as by taking notes in the classroom.When digital technology is a part of education, teachers need to have good understanding not only of handling the technology but also deciding in what way they would like to use and work with computers in education. The research contributes to an understanding of art education with computers and the conditions in school when working with digital technology.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Yvonne, et al.
(författare)
-
Foundations of Visual Communication : How Visuals Appear in Daily Life
- 2023
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Drawing upon theories from visual studies, critical visual culture studies, and cognitive psychology, and with a special focus on gender and ethnicity, this book gives students a theoretical foundation for future work as visual communicators.The book takes a closer look at the interwoven character of perception and reception that is present in everyday visual encounters. Chapters present a wide variety of visual examples from art history, digital media, and the images we encounter and use in our daily lives. With the tools to understand how images and text make meaning, students are thus prepared to better communicate through visual media.This book serves as a main or supplementary text for visual communication or visual culture courses.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Göthlund, Anette, 1965-, et al.
(författare)
-
Adventures and performativity in students’ visual and multimodal re-inventing of the academic degree thesis
- 2024
-
Ingår i: NERA 2024, Abstract book. ; , s. 117-117
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research topic/aim Inspired by the question How can we as researchers and teachers bring about learning and teaching adventures? we will turn to a recent pilot study regarding possibilities and challenges in students’ production of multimodal degree theses within our teacher education in visual arts. When a group of students approached us with the question whether they could produce multimodal theses, instead of written ones, we said yes. Their idea coincided with our interest in developing approaches to knowledge production and knowledge representation that acknowledge, and take advantage of, the visual as a valid mode and of epistemological qualities in transductive and transformative processes (e.g. Kress, 2003; 2010; Huang & Archer, 2017; Selander & Kress, 2021). Theoretical framework Offering students the opportunity to explore forms of knowledge production and representation other than those traditionally found in an academic context, also introduce moments of risk and uncertainty (Biesta 2013). Together, we open up adventurous spaces of possibility that are more or less unexplored, e.g. regarding how students are thereby (re)positioned as active learning subjects. Performative theories about the various forms of knowledge, about the making of the student subject are also borrowed from Denzin (2003) and Dewsbury (2000) and are here put in relation to the various affordances and cultures of recognition (Selander & Kress, 2021) that students encounter.Methodological design The data consists of five multimodal and digitally disseminated degree theses (using Research Catalogue as a platform) and conversations with the five students who produced them. Expected conclusions/findings Preliminary findings suggest a number of positive effects, e.g. in relation to academic literacy, understanding of subject matter; while also implying some challenges in terms of workload and construing cohesion in the multimodal text. However, as a means to invite students to work from within their own desires, offering an understanding of differences (between forms of knowledge) as productive, and the courage to encounter unpredictability, we find this pilot project promising. Relevance to Nordic educational research The approach applied in this project appears as a possible first step towards a wider recognition of multimodal forms of knowledge representation in academia, while also indicating some issues that need further consideration.
|
|
| 8. |
- Göthlund, Anette, 1965-
(författare)
-
Affischer och kort : Bildgenrer i bruk
- 2002
-
Ingår i: Medier och människor i konsumtionsrummet. - Nora : Nya Doxa. - 9157804109 ; , s. 127-149
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Göthlund, Anette, 1965-
(författare)
-
Bilder av tonårsflickor : Om estetik och identitetsarbete
- 1997
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen är en etnografiskt inspirerad studie som genom deltagande observation och intervjuer har studerat nio stycken femton/sexton-åriga flickor under drygt ett års tid. Studien handlar om tonårsflickornas identitetsarbete, med fokus på de estetiska intryck och uttrycksformer som man kan identifiera i samband med denna process. En genomgående tanke har varit att identitetsarbetet kan ses som en form av eget skapande. Studien argumenterar för att detta kan ses som en estetisk praktik. Genom att knyta ihop ett performativt (sociologiskt) perspektiv, som betonar den roll "framträdanden" och iscensättningar har för individens identitetsarbete, med ett estetiskt perspektiv, som i sin tur kan belysa den formgivandeaspekt som alltid är närvarande i dessa iscensättningar - utvecklar studien ett estetiskt-performativt synsätt. Framträdanden och iscensättningar är en form av självpresentation. Liksom i den estetiska praktiken handlar det i stor utsträckning om kommunikation med andra - vilket är ett centralt inslag i allt identitetsarbete. Studien beskriver utifrån tre centrala teman i flickornas identitetsarbete (ett "vuxentema", ett "autenticitetstema", ett "kropp och kön-tema") deras förväntningar inför vuxenblivandet, deras sökande efter "det autentiska jaget", liksom de förhandlingar de använder för att få utrymme för en kvinnoroll som kan kombinera modernitetens motstridiga krav. Särskilt tydligt är att modernitetsutvecklingen har lett till ambivalenser kopplade till kvinnoblivande och kvinnlighet. Med detta bekräftar denna studie vad flera andra forskare kommit fram till under senare år. Analysresultaten pekar mot att individerna använder sig av olika strategier för att hantera dessa ambivalenser. Begreppet strategi kan dock inte enbart förstås som ett medvetet planerande, utan har ofta karaktären av förhandlingar kring psykologiska subjektpositioner och kulturella symbolpositioner. Strategierna kan sägas vara antingen "offensiva" eller "defensiva" till sin karaktär. Flickorna i studien uppvisar exempel på såväl offensiva som defensiva "uppskjutandestrategier" när det gäller att närma sig en vuxen kvinnlighet. Liksom strategin att skapa sig en "positiv annorlundahct" då man annars riskerar utanförskap. I en annan strategi används "teatern" för att pröva en kvinnoroll eller för att iscensätta "ett möjligt själv". Man kan också utnyttja den senmoderna möjligheten att i högre grad skifta mellan "manliga" respektive "kvinnliga" positioner i ett försök att "få allt". Vilken typ av strategi man använder tycks till stor del vara avhängigt av i vilken fas av identitetsarbetet individen befinner sig: om det är den generativa eller sexuella identiteten som bearbetas; om det är den "könade subjektiviteten" eller könsidentiteten som för tillfället ges företräde. Ett gemensamt drag i dessa strategier, är att de synliggörs genom sina iscensättningar: flickorna skapar bilder av sig själva. I enlighet med det estetiskt-performativa synsättet kan man se dessa inre och yttre bilders betydelse för konstruktionen av kvinnlighet: den kvinnliga könsidentiteten måste liksom identiteten i övrigt formges och iscensättas för att "bli verklig".
|
|
| 10. |
|
|
