SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Gillberg Mats) "

Sökning: WFRF:(Gillberg Mats)

  • Resultat 1-10 av 68
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Cederlund, Mats, 1962, et al. (författare)
  • Asperger syndrome and autism: a comparative longitudinal follow-up study more than 5 years after original diagnosis.
  • 2008
  • Ingår i: Journal of Autism and Developmental Disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0162-3257 .- 1573-3432. ; 38:1, s. 72-85
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Prospective follow-up study of 70 males with Asperger syndrome (AS), and 70 males with autism more than 5 years after original diagnosis. Instruments used at follow-up included overall clinical assessment, the Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders, Wechsler Intelligence Scales, Vineland Adaptive Behavior Scales, and Global Assessment of Functioning Scale. Specific outcome criteria were used. Outcome in AS was good in 27% of cases. However, 26% had a very restricted life, with no occupation/activity and no friends. Outcome in the autism group was significantly worse. Males with AS had worse outcomes than expected given normal to high IQ. However, outcome was considerably better than for the comparison group of individuals with autism.
  •  
2.
  • Fernandes, Lucrecia Cabral, et al. (författare)
  • Aspects of Sexuality in Adolescents and Adults Diagnosed with Autism Spectrum Disorders in Childhood.
  • 2016
  • Ingår i: Journal of autism and developmental disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1573-3432 .- 0162-3257. ; 46:9, s. 3155-3165
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The literature concerning sexuality in autism spectrum disorders (ASDs) is limited regarding inappropriate sexual behaviours and paraphilias and its relation to age, verbal ability, symptom severity, intellectual ability, or adaptive functioning. A cohort of 184 adolescents and young adults (ages 15-39years) with ASD diagnosed in childhood, including both low and high functioning individuals, was examined. The large majority were found to have a sexual interest and showed interest towards the opposite sex. Inappropriate sexual behaviours and paraphilias were reported for about a fourth of the individuals. No relationships were found between inappropriate sexual behaviours and any of the background variables listed above. However, associations were found between paraphilias and ASD symptom severity, intellectual ability, and adaptive functioning.
  •  
3.
  •  
4.
  • Gillberg, Christopher, 1950, et al. (författare)
  • Co-existing disorders in ADHD -- implications for diagnosis and intervention.
  • 2004
  • Ingår i: European Child & Adolescent Psychiatry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1018-8827 .- 1435-165X. ; 13 Suppl 1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: It is only recently that "comorbidity" in ADHD has come to the forefront as one of the most important aspects of the disorder. It is agreed that, often, these problems are at least as important as ADHD in contributing to the longer term outcome in the individual child. OBJECTIVE: To provide the reader with basic information about clinics and treatment of "comorbidity" in ADHD. METHOD: Review of the empirically based literature. RESULTS: ADHD exists in a surprisingly high frequency together with a broad range of child neuropsychiatric disorders. This is accompanied with many still unresolved treatment problems. CONCLUSION: It would not be appropriate to develop ADHD-services where clinicians would only have expertise in ADHD as such. Anyone working with children, adolescents and adults with ADHD would need to have training in general neuropsychiatry. Further research in this field is urgently needed.
  •  
5.
  • Johnson, Mats, 1956, et al. (författare)
  • A randomized controlled trial of a new intervention in early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations: PR-ESSENCE
  • 2021
  • Ingår i: European Child & Adolescent Psychiatry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1018-8827 .- 1435-165X. ; 32:1, s. 63-74
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The need for effective intervention programs for youth with neurodevelopmental problems (ESSENCE) and challenging behaviour is great. This study examines Problem Resolution in ESSENCE (PR-ESSENCE), a newly developed model in which children and parents develop mutual problem resolution strategies. Ten-week randomized controlled trial of PR-ESSENCE for children and adolescents aged 5-18 years, compared to treatment as usual. Outcomes were assessed at baseline and randomized period endpoint. Primary outcome was the Clinical Global Impression-Improvement scale (CGI-I) rated by blinded assessors. Secondary outcomes were rated by parents-SNAP-IV, Eyberg Child Behavior Inventory (ECBI), Relationship Problems Questionnaire, Family Burden of Illness Module, and children-Beck Youth Inventories (BYI). ClinicalTrials.gov identifier: NCT03780413. The study enrolled 108 participants (active n = 72; controls n = 36, randomized 2:1), of whom 95 completed the randomized period. No clinically significant group differences were found in baseline characteristics. More than half had autism and 80% had ADD or ADHD. Large treatment effects were seen on CGI-I (ITT analysis, Effect Size 1.48). Treatment responders, much/very much improved on CGI-I, were 51.4% in active group and 5.6% of controls. Effect sizes were medium to large in parent ratings on SNAP-IV (ODD and ADHD symptoms), ECBI (behaviour problems), and in BYI child self-ratings of disruptive behaviour. PR-ESSENCE treatment improved global symptoms and functioning (CGI-I), behaviour problems, ADHD and ODD symptoms, and disruptive behaviour. Treatment effects were at least equivalent to those in previous studies of well-established Parent Management Training and Collaborative Problem Solving programs.
  •  
6.
  • Johnson, Mats, 1956, et al. (författare)
  • Open-label trial of atomoxetine hydrochloride in adults with ADHD.
  • 2010
  • Ingår i: Journal of Attention Disorders. - : SAGE Publications. - 1087-0547 .- 1557-1246. ; 13:5, s. 539-545
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: While atomoxetine is an established treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder in children, few studies have examined its efficacy for adults. Methods: Open-label trial of atomoxetine in 20 individuals with ADHD, aged 19-47 years, for 10 weeks, and a total of one year for responders. Results: Ten patients met primary efficacy criteria at 10 weeks. Only one patient completed the whole study. Six patients discontinued before 10 weeks and thirteen at 10 weeks or later, mainly because of side-effects (aggression, depressed mood, raised liver enzymes, thyroid hormones, diastolic blood pressure), decreasing efficacy or non-compliance. Conclusion: Fifty percent responded to treatment, but only one patient (5%) felt sufficient improvement to continue for one year. Dosage may have been too low, and baseline impairment too high, for atomoxetine to have sufficient effect on ADHD symptoms in our group of adults. The majority had few side-effects, but several terminated treatment because of adverse effects.
  •  
7.
  • Johnson, Mats, 1956, et al. (författare)
  • Paediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome in children and adolescents: an observational cohort study.
  • 2019
  • Ingår i: The Lancet. Child & adolescent health. - 2352-4650. ; 3:3, s. 175-180
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Paediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome (PANS) is a newly defined symptom-based condition that mainly occurs in children and adolescents. Few studies have described the clinical characteristics of the syndrome.We clinically assessed and reviewed the medical histories of children and adolescents (aged 4-14 years) with suspected PANS who were referred to a specialist clinic in Gothenburg, Sweden, by local paediatricians and child psychiatrists. We scored severity of symptoms and impairment retrospectively for the timepoint with the most severe symptoms using the PANS scale.Of 41 patients (37 referred and four visited upon parents' request), 23 (ten girls and 13 boys) met PANS diagnostic criteria. Mean age at PANS onset was 8·5 years (SD 3·37). 11 (48%) patients had a family history of developmental or neuropsychiatric disorders in a first-degree relative and 11 (48%) had a family history of autoimmune or inflammatory diseases in a first-degree relative. 17 (74%) patients had been previously diagnosed with a developmental disorder (n=5) or had symptoms indicative of developmental problems (n=12). A verified or suspected infection was temporally related to PANS onset in all patients; the infection was bacterial in ten (43%) patients (eight had streptococcal infection and two an infection caused by other bacteria) and viral in 13 (57%) patients. All patients had a relapsing-remitting course of illness. The mean PANS scale symptom score was 46 (SD 3·67) and the mean impairment score was 45 (2·74). Antibiotic treatment was reported as beneficial by the parents of 12 (63%) of the 19 children who received antibiotics.Our PANS cohort had severe, acute-onset, complex neuropsychiatric symptoms, a relapsing-remitting symptom course, and possible infectious triggers. Further research into the cause of, and appropriate treatment for, PANS is warranted.Swedish Brain Foundation.
  •  
8.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
9.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
10.
  • Nygren, Gudrun, 1957, et al. (författare)
  • The prevalence of autism spectrum disorders in toddlers: a population study of 2-year-old Swedish children.
  • 2012
  • Ingår i: Journal of Autism and Developmental Disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0162-3257 .- 1573-3432. ; 42:7, s. 1491-1497
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Autism Spectrum Disorder (ASD) is more common than previously believed. ASD is increasingly diagnosed at very young ages. We report estimated ASD prevalence rates from a population study of 2-year-old children conducted in 2010 in Gothenburg, Sweden. Screening for ASD had been introduced at all child health centers at child age 21/2 years. All children with suspected ASD were referred for evaluation to one center, serving the whole city of Gothenburg. The prevalence for all 2-year-olds referred in 2010 and diagnosed with ASD was 0.80%. Corresponding rates for 2-year-olds referred to the center in 2000 and 2005 (when no population screening occurred) were 0.18 and 0.04%. Results suggest that early screening contributes to a large increase in diagnosed ASD cases.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 68
Typ av publikation
tidskriftsartikel (59)
rapport (7)
doktorsavhandling (2)
Typ av innehåll
refereegranskat (54)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (9)
populärvet., debatt m.m. (5)
Författare/redaktör
Gillberg, Christophe ... (52)
Fernell, Elisabeth, ... (32)
Gillberg, Mats (12)
Eriksson, Mats (7)
Gillberg, I Carina, ... (7)
Fasth, Anders, 1945 (4)
visa fler...
Eriksson, Mats Ander ... (4)
Billstedt, Eva, 1961 (4)
Anderlid, Britt-Mari ... (4)
Råstam, Maria, 1948 (3)
Åsberg Johnels, Jako ... (3)
Lowden, Arne (3)
Blennow, Kaj, 1958 (2)
Zetterberg, Henrik, ... (2)
Nilsson, Peter (2)
Lundqvist, Peter (2)
Aronsson, Gunnar (2)
Abrahamsson, Lena (2)
Forsman, Mikael (2)
Svensson, Måns (2)
Thorslund, Birgitta (2)
Östergren, Per Olof (2)
Bohgard, Mats (2)
Johansson, Gerd (2)
Järvholm, Bengt (2)
Hagberg, Mats (2)
Kircher, Albert (2)
Kecklund, Göran (2)
von Knorring, Anne-L ... (2)
Osvalder, Anna-Lisa (2)
Rylander, Lars (2)
Anckarsäter, Henrik, ... (2)
Hartvig, Per (2)
Albin, Maria (2)
Kadefors, Roland (2)
Nilsson, Kerstin (2)
Lützhöft, Margareta, ... (2)
von Essen, Elisabeth (2)
Pinzke, Stefan (2)
Eriksson, Mats A. (2)
Ståhlberg, Ola (2)
Johansson, Boo (2)
Bejerot, Susanne, 19 ... (2)
Lindberg, Per (2)
Andersson, Janicke (2)
Lilja, Anders (2)
Krekula, Clary (2)
Galazka, Martyna A, ... (2)
Cedersund, Elisabet (2)
Nordander, Catarina (2)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (52)
Karolinska Institutet (22)
Stockholms universitet (13)
Lunds universitet (6)
Chalmers tekniska högskola (5)
Umeå universitet (4)
visa fler...
Högskolan i Gävle (3)
Örebro universitet (3)
Linköpings universitet (3)
Högskolan Kristianstad (2)
Uppsala universitet (2)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
visa färre...
Språk
Engelska (60)
Svenska (8)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (58)
Samhällsvetenskap (12)
Naturvetenskap (1)
Teknik (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy