| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Behrens, JW, et al.
(author)
-
Recovery of gastric evacuation rate in Atlantic cod Gadus morhua L surgically implanted with a dummy telemetry device
- 2011
-
In: LABORATORY ANIMALS. - 0023-6772. ; 45:4, s. 240-246
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The current study investigated how the gastric evacuation rate (GER) was affected after surgically introducing dummies of a blood flow biotelemetry system into the abdominal cavity of Atlantic cod, Gadus morhua. Gastric evacuation experiments were performed two and 10 days postsurgery on surgically implanted and control G. morhua force-fed sandeel, Ammodytes tobianus. The results were compared with previously obtained estimates from unstressed conspecifics voluntarily feeding on a similar diet. After two days, GER was significantly lower in the group of fish with the dummy implants compared with the control group, but following 10 days of recovery no significant difference was seen between the two groups. The difference between implanted and control fish observed two days postsurgery may have resulted either from surgery, postsurgical stress and/or the presence of the implant. The conclusion is that 10 days of postsurgical recovery will stabilize GER in G. morhua, thus indicating that at this point the implant per se did not affect GER. Both the fish with surgical implants and controls in this study evacuated their stomachs much slower and with much higher interindividual variation compared with G. morhua feeding voluntarily on similar prey items. The lower GER and higher interindividual variation for force-fed fish indicate that handling, anaesthetization and force-feeding impair GER and that individual fish respond differently to the suppressing effects.
|
|
| 6. |
- Behrens, Jane W, et al.
(author)
-
Correlations between hemoglobin type and temperature preference of juvenile Atlantic cod Gadus morhua
- 2012
-
In: Journal of Experimental Marine Biology and Ecology. - 0022-0981. ; 413, s. 71-77
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Atlantic cod (Gadus morhua L.) exhibits polymorphic hemoglobin variants with the HbI locus showing a strong North-South geographic cline in frequency distribution of three main types (1/1, 1/2 and 2/2). This may indicate selective advantages of the different HbI types under various temperature regimes. Despite this only one study has directly examined the temperature preference of the two homozygous types, HbI- 1/1 and HbI-2/2, whereas the preference of the heterozygote (HbI-1/2) has never previously been addressed. By exposing fish to a 4–19 °C temperature gradient in an annular preference chamber we recorded the preferred temperature of wild juvenile G. morhua of all three main Hbl types originating from an area where they co-exist. HbI-2/2 G. morhua preferred significantly cooler water (8.9±0.2 °C) compared to the HbI-1/1 group (11±0.6 °C), this difference, however, not being as distinct as previously reported. There was pronounced inter-individual variation in the temperature preference of the HbI-1/2 G. morhua ranging between 6.7 and 13.8 °C, and their overall preference (10.5±0.9 °C) did not differ significantly from either of the homozygous HbI types. Notably, the mean range of utilized temperature (temperature span between 1st and 3rd quartile) was very similar between all 3 Hbl types with 3.2–3.5 °C. Considering the complexity of a trait like temperature preference, there are clearly many other factors besides HbI type that influence the thermal biology of cod, and therefore we also investigated possible associations between genotype and temperature preference for 12 variable candidate gene single nucleotide polymorphisms (SNPs) a priori expected to be related to growth and reproduction. There were, however, no significant correlations between temperature preference and any of the candidate gene SNPs indicating that none of these polymorphisms strongly associates with thermal behavior. Considering however the high-throughput genotyping methods becoming increasingly accessible there is great potential for association studies involving many more genetic markers to identify additional genetic polymorphisms that are important for temperature preference in G. morhua. In conclusion, we support the notion of a ‘warm’ (HbI-2/2) and a ‘cold’ (HbI-1/1) Hb type, although we suggest the difference to be more subtle than previously reported. Furthermore HbI-1/2 G. morhua shows rather inconsistent thermoregulatory behavior. To obtain a more definitive picture of the extent to which thermal niches are realized under natural conditions field observations in areas where the 3 HbI types co-exist should be performed.
|
|
| 7. |
- Berg, Lotta, et al.
(author)
-
Bedövning vid slakt av fisk
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Sverige produceras cirka 11 100 ton matfisk per år, varav ungefär 89 % regnbåge, 11 % fjällröding och en mycket liten andel övrig fisk. Huvuddelen av den svenska matfiskproduktionen sker i s.k. kassodling d.v.s. flytande nätkassar. Bedövning, strupskärning och avblodning sker som regel på den plats där fisken hållits. Majoriteten av all matfisk från svenska producenter bedövas med koldioxid medan en dryg tredjedel bedövas med elektricitet, räknat per vikt. Endast en mindre del bedövas mekaniskt, även om manuell klubbning är en vanlig metod i småskalig produktion. Bedövning med kemiska metoder, eller med nedkylning, förekommer sannolikt inte. Bedövningsmetoden sammanhänger i viss mån med andra steg i slaktprocessen som då också behöver beaktas vid jämförelse av olika bedövningsmetoder. Samhällets ökande krav på god djurvälfärd gäller även fiskproduktion och näringen försöker möta dessa krav. Fiskar är en heterogen grupp och det går inte att definiera välfärdskriterier generellt utan dessa måste vara artspecifika. Ny teknik gör det dock möjligt att studera välfärdsfaktorer även hos fisk och under alla delar av uppfödningen, inklusive slaktprocessen. Detta kan leda fram till artspecifika rekommendationer och på sikt öka välfärden för odlad fisk. Synliga indikatorer på medvetande, såsom beteendemässiga reaktioner, kan användas för att under praktiska förhållanden avgöra om en bedövning har misslyckats, men avsaknaden av sådana reaktioner är inte bevis på att fisken är medvetslös. I brist på vetenskapligt utvärderade och praktiskt tillämpbara indikatorer för att med säkerhet avgöra att en bedövning har lyckats, att fisken är medvetslös, krävs i dagsläget mätningar av hjärnaktivitet, vilket hittills endast har kunnat utföras under försöksmässiga betingelser. Det saknas studier som visar att gas är lämplig för bedövning av laxfiskar och sådan bedövning bör därför tills vidare undvikas. Induktionstiden är alltid flera minuter lång. Koldioxidexponering orsakar kramper, flyktbeteende och fysiologisk stress hos laxfiskar, oavsett koncentration och kombination med andra gaser. Placering i kar med vattenlösning av koldioxid är därför inte en etiskt acceptabel metod för bedövning eller avlivning. Trots detta bedövas majoriteten av all svenskproducerad matfisk med koldioxid. Information om hur exponering för kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarna är knapphändig och motstridande. Dessutom är det oklart hur gasbedövning med kvävgas och kolmonoxid påverkar medvetandet hos fisk, varför det inte går att avgöra om gaserna har potential att ge en effektiv bedövning eller ej. Fler studier av hur kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarnas välfärd fordras innan lämpligheten hos någon av dessa gaser kan bedömas. Kolmonoxid är också farlig för de personer som hanterar gasen och är därför olämplig ur ett arbetsmiljöperspektiv.Baserat på de få mätningar av medvetande som gjorts i samband elektrisk bedövning av fisk kan den inte rekommenderas som ensam bedövnings- eller avlivningsmetod om man samtidigt vill bibehålla en hög köttkvalitet, vilket är relevant om produkten ska säljas. Trots detta bedövas drygt en tredjedel av all svenskproducerad matfisk med enbart elektricitet. Däremot kan elektricitet eventuellt användas för att kortvarigt förbedöva fisken så att den blir mer hanterbar under efterföljande bedövning och avlivning. Det förutsätter dock att elbehandlingen sker på ett sätt så att inte köttkvaliteten försämras. Mekanisk bedövning är en av de få nu använda bedövningsmetoderna för fisk (dock ej i bruk vid storskalig kommersiell slakt av laxfisk i Sverige) som genererar omedelbar och irreversibel medvetslöshet. För att lyckas med bedövningen behövs kunskap om fiskens anatomi och att kraften i slaget är tillräckligt stor. Eventuellt kan större precision erhållas genom att använda en handhållen tryckluftspistol eller automatiserad slagmaskin, jämfört med en manuell klubba. För att underlätta hanteringen, maximera slagprecisionen och minimera fiskarnas stress inför bedövning skulle dessutom möjligen förbehandling med ett lugnande kemiskt bedövningsmedel kunna användas. Nejlikolja och dess aktiva komponenter euginol och isoeuginol tycks kunna sänka fiskens stressnivå. Informationen om hur dessa substanser kan användas i fiskuppfödning är knapphändig och ibland motsägelsefull. Det saknas kunskap om huruvida de faktiskt inducerar medvetslöshet, liksom hur de skulle kunna användas för att reducera fiskens stress. Det saknas också information om hur vattentemperaturen påverkar substansens effektivitet. Den vetenskapliga litteraturen är mycket sparsam när det gäller bedövningsmetodernas påverkan ur ett hållbarhets- och konkurrensperspektiv. Den samlade kunskapen är för liten för att tydliga slutsatser ska kunna dras. Möjligen skulle de lokala förutsättningarna för en relativt småskalig svensk fiskproduktion kunna skapa konkurrensfördelar på den internationella marknaden, om en djurvälfärdsmässigt acceptabel bedövning i samband med slakt kan uppnås utan alltför stora investeringar i utrustning och kompetens, samt om mervärdena från en sådan produktion kan realiseras genom påverkan på efterfrågan eller betalningsviljan. Dessa effekter har dock inte studerats vetenskapligt. Utveckling av bedövningsmetoder som kan bidra till en hållbar och konkurrenskraftig svensk matfiskproduktion kräver sannolikt samarbete mellan forskare och fiskproducenter.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bowman, Jennifer, et al.
(author)
-
Evaluation of the reliability of indicators of consciousness during CO2 stunning of rainbow trout and the effects of temperature
- 2020
-
In: Aquaculture Research. - : Hindawi Limited. - 1355-557X .- 1365-2109. ; 51, s. 5194-5202
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A two-part experiment was conducted to determine whether visual indicators of consciousness such as equilibrium, eye-roll reflex and ventilation are reliable for evaluating whether CO2 stunning of rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) is humane. In part 1, the time taken until the loss of visual indicators in rainbow trout during CO2 stunning was monitored under field conditions at 14, 8 and 2 degrees C. Here, we clearly demonstrate that it takes longer for visual indicators to disappear as temperature decreases, with significant differences in the time taken until the loss of equilibrium between 2 and 14 degrees C, and significant differences between all temperatures in the time taken until the loss of eye-roll reflex and ventilation. In part 2, rainbow trout were equipped with external non-invasive electrodes for recording EEG prior to, and following, CO2 stunning to assess the presence or absence of visually evoked responses (VERs), which are indicative of brain function and sensibility. The resulting EEG recordings during CO2 stunning at 10 degrees C demonstrated a poor relationship between visual indicators of consciousness and loss of sensibility, as VERs were present up to 3.5 min after ventilation was lost and up to 6.5 min after the fish lost equilibrium. Collectively, these results show that cold-water temperatures prolong the time taken until loss of consciousness and that visual indicators are insufficient for determining when sensibility is lost in rainbow trout during CO2 stunning.
|
|
