| 1. |
- Lundkvist, Hans, 1956-
(författare)
-
Genusmedveten utveckling av arbetsgivarvarumärket för hållbar kompetensförsörjning
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillgång till mänskliga resurser är avgörande för många företags långsiktiga utveckling och överlevnad. Demografiska förändringar och tecken på ökade svårigheter att rekrytera personal leder till att allt fler verksamheter måste reflektera över sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att behålla och attrahera rätt personal. Inte bara demografiska förändringar utan även könssegregerade strukturera kan försvåra detta. Segregering, traditioner och stereotypa förhållningsätt påverkar individers utbildnings- och yrkesval vilket begränsar tillgången till kompetens.Med finansiering från VINNOVA för tillämpad genusforskning inledde en forskargrupp och ett ingenjörsföretag i Dalarna, 2009, ett samarbete för att gemensamt utveckla kunskap om hur en verksamhet kan bli mer attraktiv i syfte att underlätta framtida kompetensförsörjning utifrån ett genusperspektiv. De erfarenheter och frågeställningar som samarbetet genererade lade grund till denna avhandling. Syftet med avhandlingen är att öka den vetenskapliga kunskapen om hur begreppet arbetsgivarvarumärke kan utvecklas ur ett genusperspektiv för att öka arbetsgivares förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal oavsett kön.För att besvara avhandlingens frågeställningar har olika vetenskapsområden kombinerats: Teorier om varumärke, arbetsgivarvarumärke, genusvetenskap och förändringsprocesser har varit grundläggande. Från det genusvetenskapliga fältet har främst begreppet ”doing gender” (göra kön) varit centralt för att förstå hur genus kan ses som ett vardagligt görande i organisationer. Även teorier om hållbara förändringsprocesser och utvecklingsprogram har använts för att öka förståelsen för organisering, ansvarsfördelning och utveckling av ett långsiktigt hållbart arbetsgivarvarumärke. Metoden för samverkan med det studerade företaget byggde på aktionsforskning med en abduktiv ansats där parterna gemensamt planerade och genomförde insatser. För att besvara de frågeställningar som uppstod i samarbetet med företaget användes forskningsdatabaser för att ta fram underlag för litteraturstudier.Avhandlingen bidrar med en vetenskaplig analys av hur ett genusperspektiv praktiskt och teoretiskt kan integreras i processen för utveckling av ett attraktivt arbete. Dessutom analyseras förslag på hur ansvarsfördelning och organisering kan utformas i en långsiktigt hållbar utvecklingsprocess för ett arbetsgivarvarumärke.
|
|
| 2. |
- Vänje, Annika, Professor, 1963-
(författare)
-
Knäcka Koderna : Praxis kring kön, industriell organisation och ledarskap
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main purpose of this doctoral thesis is to describe, analyse and initiate processes of change from a gender point of view. In the present field study the focus is on gender-creating processes in and around formal and informal structures at an engineering company´s organisation. The central theme is the implication of gender in relation to industrial organisation and leadership.The aim of this thesis is i) to identify processes and praxis in the organisation that create both opportunities and obstacles for women who have made an untraditional choice of career as engineers and managers, ii) on the basis of this knowledge and together with practitioners in the organisation initiate processes of change that will increase the proportion of women managers.The doing-gender approach has been used as a theoretical tool in order to understand the processes surrounding technology, leadership and gender in the organisation. Doing gender allows us to initiate process-thinking about how gender is constructed in different social contexts, such as those in industrial organisations. From a doing-gender perspective the central question is what an individual does and not what he or she is. In other words, the focus is on actions.The methodological approach is action-oriented, using as its starting point an interactive research perspective. The interactive approach has a democratic basic outlook, it combines theoretical understanding with practical action.This doctoral thesis helps to elucidate the complexity of gender-creating structures, processes and practices in an industrial organisation. Its empirical method also shows how researchers and practitioners in the organisation can jointly launch processes of change on the basis of a gender-theoretical basis.The thesis presents a gender-theoretical model for change and analysis that is based on the so-called doing-gender approach. This model has been of importance both as an analytical tool and as a starting point for initiating processes of change. The model has four dimensions and they are dissimilar in character and are more or less demanding of time in bringing about changes. They each have an effect and affect each other in various constellations in the gender-creating processes in organisations.The viewpoints that the doing-gender approach communicates makes it possible to change existing attitudes and expectations concerning gender, since the construction of gender is a continually ongoing process that differs in different contexts.One contribution that this thesis makes is to illuminate the complexity of organisation and gender. It contributes to research by providing empirical examples of gender-creating praxis in an engineering company and by showing how we can work on processes of change from a gender perspective.
|
|
| 3. |
- Källhammer, Eva, 1966-
(författare)
-
"Akademins (o)föränderliga genusmönster" : En analys av jämställdhetsinsater vid Luleå tekniska universitet
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna avhandling fokuseras akademins (o)föränderliga genusmönster för att öka kunskapen om förutsättningarna för långsiktig förändring av rådande genusmönster i akademin. Trots olika jämställdhetsinsatser vid högskolor och universitet är de nämligen fortfarande könssegregerade, vilket är speciellt tydligt på höga positioner. Endast 27 procent av professorerna i akademin är kvinnor (SCB, 2016) och vid Luleå tekniska universitet är motsvarande andel 19 procent (Luleå tekniska universitet, 2017). För att förstå bakgrunden till detta och undersöka vägar till förändring studeras i avhandlingen fem projekt vid Luleå tekniska universitet som genomförts under perioden 2005-2013. Utifrån tidigare forskning om akademins genusmönster analyseras och kategoriseras projektens jämställdhetsinsatser som individorienterade, strukturorienterade och processorienterade insatser. Genom intervjuer, fokusgrupper, observationer, olika interaktiva metoder och workshopar söks svar fyra frågeställningar: Vilka förutsättningar i form av metaforer och diskurser råder i projektens akademiska kontext? Hur kan en individorienterad, strukturorienterad respektive process-orienterad ansats användas för att förstå förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin? Hur påverkar kombinationen av genusteori och interaktiva metoder förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin? Hur påverkar persona som förändringsmetod förutsättningarna för jämställdhetsinsatser? I avhandlingen kombineras genusteori med interaktiva metoder, dels för att skapa förståelse för hur genusmönster skapas och återskapas i strukturer, symboler, interaktioner och identiteter (Acker, 1990, 1992, 1999), dels för att minska motståndet mot förändringar genom att involvera aktörer som berörs av forskningen i förändringsprocessen. Trots en tydlig jämställdhetsambition vid Luleå tekniska universitet visar resultaten att den meritokratiska diskursen och diskursen om den jämställda akademin överskuggar jämställdhetsdiskursen, vilket bidrar till att upprätthålla rådande genusmönster. Metaforer som den avsmalnande pyramiden, läckande pipelinen eller svarta hålet kan enligt analysen både främja och hindra förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin. Universitetets jämställdhetsinsatser har över tid förändrats från individorienterade med fokus på att stärka enskilda kvinnor, till mer strukturorienterade med inriktning på att förändra missgynnande strukturer för kvinnor och andra missgynnade grupper. På senare tid har även insatser med en processorienterad ansats gjorts som fokuserar på att medvetandegöra och förändra könsskapande processer i akademin. Persona i kombination med andra interaktiva metoder, som värderingsövningar, forumteater och scenarios, visar sig i avhandlingen kunna fungera som förändringsmetod vid jämställdhetsinsatser för att synliggöra och kritiskt reflektera över bristande jämställdhet samt främja förändring.
|
|
| 4. |
- Peterson, Helen, 1974-
(författare)
-
Gender, Power and Post-Bureaucracy : Work Ideals in IT Consulting
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with work environments defined as post-bureaucratic, and which are characterised by individualisation and a decrease in the employer's formal control. The study shows how the employees in such work contexts are both empowered and disciplined. The main questions concern to what extent power shifts in relations between the employer and the employees and between female and male employees are visible and how such potential power shifts manifest themselves. The primary analysis of this power shift focuses on post-bureaucratic work ideals. Work ideals prescribe the skills, competence, manner and qualities of the ideal worker. While bureaucratic work ideals have emphasised employees' rule-following and role adaptation, reflecting the employer's supervision and control over employees, the post-bureaucratic work ideal has been suggested to a shift in power and control that challenges the bureaucratic relationship between power and position. The study uses a narrative analysis to highlight post-bureaucratic work ideals through examining in depth how Swedish IT consultants constitute, and position themselves in relation to, the ideal IT consultant. Although the consultants present themselves as powerful and autonomous vis-à-vis their managers, they also appear highly controlled by the system of consulting, by customer relations and by a work environment restricted by economic, individualised rationality. They also portray themselves as powerless in relation to threats of being made unemployed. Notwithstanding the supposed feminisation of a post-bureaucratic work ideal characterised by social competence, this study also shows that the work ideal that is rewarded in post-bureaucracy is not a feminine ideal. Although alleged to be gender-neutral, it is concluded that the idealised character of IT consulting is a gendered construction that gives precedence to hegemonic masculinity, and subordinates traditional feminine qualities, thereby reproducing gendred power relations.
|
|
