| 1. |
- Rigné, Eva Marie, et al.
(författare)
-
Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa"
- 2006
-
Ingår i: Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa". - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9185523887 ; , s. -218
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.
|
|
| 2. |
- Andreasson, Thomas, et al.
(författare)
-
Evaluation of anamnestic criteria for the identification of patients with acute community onset viral gastroenteritis in the emergency department-A prospective observational study.
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian journal of infectious diseases. - : Informa UK Limited. - 1651-1980 .- 0036-5548. ; 46:8, s. 561-565
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: To our knowledge no clinical criteria for the identification of community onset viral gastroenteritis in individual patients have been evaluated systematically with modern PCR-based diagnostic assays as gold standard. Objective: The aim of this study was to identify factors independently associated with the detection of virus by PCR in rectal swab samples from patients with acute community onset gastroenteritis. Methods: A prospective observational study was conducted from December 2010 through March 2011 at the emergency department (ED) of a large teaching hospital. All patients who reported vomiting and/or diarrhoea up to 48 h prior to their visit to the ED were asked to participate. A rectal swab sample was obtained from each patient. Symptoms, date of onset, and epidemiological data were recorded. Samples were analysed with a multiple real-time PCR targeting 6 viral agents (astrovirus, adenovirus, rotavirus, sapovirus, and norovirus GI and GII). Results: Two hundred and five patients fulfilled the inclusion criteria, of whom 66 agreed to participate; their median (IQR) age was 65 (38-84) y and 43 (65%) were females. Thirty-one (47%) were positive by PCR for at least 1 of the agents examined (26 norovirus, 2 sapovirus, 2 rotavirus, and 1 adenovirus). Diarrhoea and a short duration of symptoms (≤ 2 days) were independently associated with a positive rectal swab sample, with odds ratios of 7.5 (95% confidence interval (CI) 2.0-28) and 10.4 (95% CI 1.9-56), respectively (p < 0.01 for both). A multivariate model including these 2 variables had a sensitivity of 81% (25/31) and a specificity of 69% (24/35). Conclusions: Diarrhoea and a short duration of symptoms were the only anamnestic criteria independently associated with acute community onset viral gastroenteritis confirmed by PCR.
|
|
| 3. |
- Devarakonda, Sravani, et al.
(författare)
-
Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy.
- 2023
-
Ingår i: EBioMedicine. - 2352-3964. ; 94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Radiotherapy is effective in the treatment of cancer but also causes damage to non-cancerous tissue. Pelvic radiotherapy may produce chronic and debilitating bowel symptoms, yet the underlying pathophysiology is still undefined. Most notably, although pelvic radiotherapy causes an acute intestinal inflammation there is no consensus on whether the late-phase pathophysiology contains an inflammatory component or not. To address this knowledge gap, we examined the potential presence of a chronic inflammation in mucosal biopsies from irradiated pelvic cancer survivors.We biopsied 24 cancer survivors two to 20 years after pelvic radiotherapy, and four non-irradiated controls. Using tandem mass tag (TMT) mass spectrometry and mRNA sequencing (mRNA-seq), we charted proteomic and transcriptomic profiles of the mucosal tissue previously exposed to a high or a low/no dose of radiation. Changes in the immune cell populations were determined with flow cytometry. The integrity of the protective mucus layers were determined by permeability analysis and 16S rRNA bacterial detection.942 proteins were differentially expressed in mucosa previously exposed to a high radiation dose compared to a low radiation dose. The data suggested a chronic low-grade inflammation with neutrophil activity, which was confirmed by mRNA-seq and flow cytometry and further supported by findings of a weakened mucus barrier with bacterial infiltration.Our results challenge the idea that pelvic radiotherapy causes an acute intestinal inflammation that either heals or turns fibrotic without progression to chronic inflammation. This provides a rationale for exploring novel strategies to mitigate chronic bowel symptoms in pelvic cancer survivors.This study was supported by the King Gustav V Jubilee Clinic Cancer Foundation (CB), The Adlerbertska Research Foundation (CB), The Swedish Cancer Society (GS), The Swedish State under the ALF agreement (GS and CB), Mary von Sydow's foundation (MA and VP).
|
|
| 4. |
- Gustavsson Holmström, Marie, 1965-
(författare)
-
Den sociala modellen
- 2005
-
Ingår i: Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp. - Lund : Studentlitteratur. - 9144034652 ; , s. -171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom det handikappvetenskapliga området pågår en intensiv diskussion om värdet av olika teoretiska tolkningar av funktionshinder och handikapp. Den konsensus om fruktbarheten i den sociala modell som tidigare rådde har under senare tid utsatts för kritik och alternativa synsätt har lanserats. Samtidigt är diskussionen ofta, främst i brittisk men även i amerikansk kontext, fortfarande präglad av ett medicinskt individualistiskt perspektiv. I Sverige har vi en något annorlunda historia och teoriutveckling inom området. Här var vi mycket tidiga med att diskutera frågan utifrån ett synsätt där både individen och det omgivande samhället har sin självklara plats. För första gången på svenska presenteras här en sammanställning av olika perspektiv som fokuserar på funktionshinder och handikapp samtidigt som andra intressanta sociologiska teoretiska perspektiv lyfts fram för att ytterligare fördjupa kunskapen i ämnet. Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp vänder sig i första hand till studerande som fokuserar på handikapp i sin utbildning, exempelvis inom sociala omsorgsutbildningar, handikappvetenskap, men även till studerande som söker ett spännande tillämpningsområde för sociologiska teorier. Den som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med funktionshinder får också en värdefull introduktion i moderna förklaringsmodeller till funktionshinder och handikapp. Bokserien "Handikapp och samhälle" syftar till att tematiskt presentera aktuella socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinderoch handikapp för såväl universitets- och högskolestuderande som andra intresserade. Redaktörer för serien är Ove Mallander och Magnus Tideman, universitetslektorer vid Malmö högskola respektive Högskolan i Halmstad. Mer information om våra bokserier och övriga böcker inom ämnesområdet finns på webbplatsen Handikapp och funktionshinder.
|
|
| 5. |
- Gustavsson Holmström, Marie, 1965-
(författare)
-
Föräldrar med funktionshinder : om barn, föräldraskap och familjeliv
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An increasing number of people with disabilities are choosing to become parents. However, several official goverment reports and other evidence points to the fact that parents with disabilities sometimes experience negative bias and distrust of their capacities as parents. The aim of this study is to describe and analyse aspects of parenthood in the families including parents with disabilities and/or chronic illness, as well as to illuminate concepts of an thoughts on parenthood and disability in these families. This is a qualitative interview study, complemented with structured diaries and network maps. The impairments or chronic illness of the parents in the eleven families of the study are cerebral palsy, spinal cord injury and multiple sclerosis.The different areas of the study are: the parents' reflections on becoming parents, the impact of the surrounding environment on the family, the effects of impairment or chronic illness in the family's everyday life and the parents' reflections on children and parenthood. The parents first and foremost describe their families as like any other families, but at the same time describe the special circumstances they live under. They work to handle the possibilities of negative consequences for the children with different strategies. The parents describe what they regard as the special experiences and knowledge that their children acquire which will benefit them as adults. The study recognises some dichotomous concepts relevant to different areas of family life in families with disabilities. The feeling the parents express of living in a world of double standpoints can be understood as ambivalence or in terms of embrace of paradox.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Gustavsson, Marie, 1965-
(författare)
-
Familjecentral - en plats för möten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Familjecentraler finns idag i de flesta kommuner i Sverige. En familjecentral är enligt den vanligaste definitionen ett samarbete mellan öppen förskola, barnavårdscentral (BVC), mödrahälsovård och socialtjänsten, oftast samlokaliserat.I denna studie har tre familjecentraler ingått. Dessa skiljer sig åt på flera sätt samtidigt som det finns en gemensam grund och gemensam syn på vad som är en familjecentrals viktigaste uppgifter: att skapa mötesplatser, kontaktnät och att stötta föräldrar i sitt föräldraskap.Syftet med studien är att öka förståelsen av familjecentraler som mötesplats och vilken betydelse framför allt den öppna verksamheten har för föräldrar och personal. Perspektivet är främst personalens, med ett särskilt fokus på de som verkar i den öppna verksamheten, huvudsakligen förskollärare. Men även socialsekreterare, BVC-personal och föräldrar är intervjuade i studien. Totalt har 15 personal och 14 föräldrar deltagit i intervjuer.Navet i de studerade familjecentralerna är den öppna verksamheten. I samtal med föräldrar blir detta uppenbart och den öppna verksamheten blir i deras ögon ofta synonym med familjecentralen.Gemensamt för samtalen med personalen som arbetar inom den öppna verksamheten är en tilltro till den egna verksamheten och stolthet över vad som erbjuds föräldrarna. Det som familjecentralen erbjuder är något ”gott” och personalen upplever att föräldrarna uppskattar familjecentralen och dess öppna verksamhet. Vad som erbjuds är framför allt en mötesplats. Det arbete personalen inom den öppna verksamheten utför handlar till stor del om att stötta och stimulera möten och kan ses som nätverkskapande. Vissa föräldrar behöver mer stöd än andra och en av familjecentralens uppgifter handlar om att identifiera dessa.
|
|
| 9. |
- Gustavsson, Marie, 1965-, et al.
(författare)
-
Groups for Parents with Intellectual Disabilities : A Qualitive Analysis of Experiences
- 2017
-
Ingår i: JARID. - : John Wiley & Sons. - 1360-2322 .- 1468-3148. ; 30:4, s. 638-647
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundParents with intellectual disabilities (IDs) are often socially isolated and need support.Materials and MethodsThis qualitative study is based on participant observations of a group for parents with with intellectual disabilities. Data were categorized and interpreted in the framework of social capital and symbolic interactionism.ResultsBeing a part of the parent group provided parents with a social network, which had the potential to be supportive in everyday life. The social workers in the group were seen as allies, and parents appeared to trust them and felt they could seek advice and tell them about their personal problems. The parents sometimes asked for advice about how to handle contacts with other professionals in their everyday life. The parents valued the social contact with the other parents.ConclusionsThe group provided the parents with the opportunity to meet both other parents and two social workers. The group gave a greater number of social relations, adding to the parents’ social capital and helping to reduce social isolation.
|
|
| 10. |
- Llewellyn, Gwynnyth, et al.
(författare)
-
Understanding community in the lives of parents with intellectual disability
- 2010. - 1
-
Ingår i: Parents with intellectual disabilities and their children. - : John Wiley & Sons, Ltd.. ; , s. 290-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The first international, cross-disciplinary book to explore and understand the lives of parents with intellectual disabilities, their children, and the systems and services they encounter Presents a unique, pan-disciplinary overview of this growing field of study Offers a human rights approach to disability and family life Informed by the newly adopted UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (2006) Provides comprehensive research-based knowledge from leading figures in the field of intellectual disability
|
|
