| 1. |
- Carlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
A hundred days in confinement : Doing, being, becoming, and belonging among older people in Sweden during the COVID-19 pandemic
- 2022
-
Ingår i: Journal of Occupational Science. - : Informa UK Limited. - 1442-7591 .- 2158-1576. ; 29:3, s. 402-416
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: When and how people were able to engage in everyday occupations changed suddenly with the coronavirus pandemic. Defined as a risk group due to their age, people 70 years and older in Sweden experienced confinement, as did older adults globally. Aim: To explore how doing, being, becoming, and belonging as dimensions of occupation were manifested in the lives of Swedish people 70 years or older, 100 days into the coronavirus pandemic. Method: Data were elicited through semi-structured interviews with 17 participants (11 women, 6 six men, mean age 76 years), living in ordinary housing in Sweden. Interviews were conducted in June 2020 as part of a larger longitudinal research project. A directed content analysis approach was used to analyse the data based on the occupational dimensions of doing, being, becoming, and belonging. Results: After 100 days of confinement, daily occupations had been changed, and habits and routines disrupted. However, the need to engage in occupations was strong. Participants expressed how they adapted their occupations to the restrictions, but also how their doing affected their well-being, further development, and opportunities for social interactions. Conclusion: The participants, who were older people without any specific diagnosis, reflected upon their daily occupations during an unrehearsed natural experiment when, more than anything else, the social environmental circumstances changed. The analysis elucidates how doing, being, becoming, and belonging is embedded in people’s lives. The study can serve as a foundation to further research on understanding people’s individual needs as occupational beings.
|
|
| 2. |
- Perman, Jeanna, 1981, et al.
(författare)
-
The VLDL receptor promotes lipotoxicity and increases mortality in mice following an acute myocardial infarction.
- 2011
-
Ingår i: The Journal of clinical investigation. - : American Society for Clinical Investigation. - 1558-8238 .- 0021-9738. ; 121:7, s. 2625-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Impaired cardiac function is associated with myocardial triglyceride accumulation, but it is not clear how the lipids accumulate or whether this accumulation is detrimental. Here we show that hypoxia/ischemia-induced accumulation of lipids in HL-1 cardiomyocytes and mouse hearts is dependent on expression of the VLDL receptor (VLDLR). Hypoxia-induced VLDLR expression in HL-1 cells was dependent on HIF-1α through its interaction with a hypoxia-responsive element in the Vldlr promoter, and VLDLR promoted the endocytosis of lipoproteins. Furthermore, VLDLR expression was higher in ischemic compared with nonischemic left ventricles from human hearts and was correlated with the total lipid droplet area in the cardiomyocytes. Importantly, Vldlr-/- mice showed improved survival and decreased infarct area following an induced myocardial infarction. ER stress, which leads to apoptosis, is known to be involved in ischemic heart disease. We found that ischemia-induced ER stress and apoptosis in mouse hearts were reduced in Vldlr-/- mice and in mice treated with antibodies specific for VLDLR. These findings suggest that VLDLR-induced lipid accumulation in the ischemic heart worsens survival by increasing ER stress and apoptosis.
|
|
| 3. |
- Sator, Lea, et al.
(författare)
-
Overdiagnosis of COPD in Subjects With Unobstructed Spirometry A BOLD Analysis
- 2019
-
Ingår i: Chest. - : Elsevier BV. - 0012-3692 .- 1931-3543. ; 156:2, s. 277-288
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: There are several reports on underdiagnosis of COPD, while little is known about COPD overdiagnosis and overtreatment. We describe the overdiagnosis and the prevalence of spirometrically defined false positive COPD, as well as their relationship with overtreatment across 23 population samples in 20 countries participating in the BOLD Study between 2003 and 2012.METHODS: A false positive diagnosis of COPD was considered when participants reported a doctor's diagnosis of COPD, but postbronchodilator spirometry was unobstructed (FEV1/FVC > LLN). Additional analyses were performed using the fixed ratio criterion (FEV1/FVC < 0.7).RESULTS: Among 16,177 participants, 919 (5.7%) reported a previous medical diagnosis of COPD. Postbronchodilator spirometry was unobstructed in 569 subjects (61.9%): false positive COPD. A similar rate of overdiagnosis was seen when using the fixed ratio criterion (55.3%). In a subgroup analysis excluding participants who reported a diagnosis of "chronic bronchitis" or "emphysema" (n = 220), 37.7% had no airflow limitation. The site-specific prevalence of false positive COPD varied greatly, from 1.9% in low- to middle-income countries to 4.9% in high-income countries. In multivariate analysis, overdiagnosis was more common among women, and was associated with higher education; former and current smoking; the presence of wheeze, cough, and phlegm; and concomitant medical diagnosis of asthma or heart disease. Among the subjects with false positive COPD, 45.7% reported current use of respiratory medication. Excluding patients with reported asthma, 34.4% of those with normal spirometry still used a respiratory medication.CONCLUSIONS: False positive COPD is frequent. This might expose nonobstructed subjects to possible adverse effects of respiratory medication.
|
|
| 4. |
- Studnicka, Michael, et al.
(författare)
-
COPD : Should Diagnosis Match Physiology?
- 2020
-
Ingår i: Chest. - : Elsevier BV. - 0012-3692 .- 1931-3543. ; 157:2, s. 473-475
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Ytreberg, Agnes, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram.God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring.För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel.I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna.Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.
|
|
