| 1. |
- Heldt, Tobias, et al.
(författare)
-
Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Lars, 1964-
(författare)
-
Från mål till måltid : Implementeringen av det politiska målet om 25 procent ekologisk mat i offentlig sektor år 2010– en fallstudie kring skolmaten i Växjö
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this thesis is to investigate the implementation of a political aim – formulatedfrom a context of sustainable development. In 2006 both the Swedish national Parliament andthe municipality of Växjö (among others) stated that 25% of publically served food wouldstem from organic production by the end of 2010. The thesis investigates the outcome of theimplementation of this policy in a local perspective - looking at one part of the public sectorby focusing on four differently organized schools within Växjö municipality. School food in Sweden has a specific institutional setting. It holds the almost unique statusas a non-charged, legal right to all pupils in the compulsory school system. School food as apublic good is affected by the EU legislation of public procurement. The thesis studies theoverall institutional framework (i.e. legislation and regulations) fundamental to school food.With the institutional framework in mind the thesis also describes different organizationalactivities connected to school food. Thus the thesis involves four geographical levels: Theregional (EU), the national, the local and the individual level. The latter is defined in theorganized context from a number of individual professionals. Some of these individuals arefurther considered as so called street level bureaucrats – officials sandwiched between superiorsand their clients. The thesis builds a conceptual framework based on institutional, organizational and streetlevel theory together with policy analysis. Methodologically the thesis is formed around andcarried out as a local case study through a number of semi-structured qualitative interviews.The empirical and analytical part of the thesis is further structured around the three theoreticalconcepts. From the thesis´ purpose three guiding questions were outlined. The main implications of the thesis are that a number of factors were found to be involvedin the policy implementation. The most significant factors for the policy implementation arefirstly the formulation of the political goal, and secondly the individual professionals actuallybuying the food for the schools. As long as the policy of the school food is non-forcing (i.e. anaverage aim of the public sector, and not included in the legislation) the final outcome of thefood depends on the decisions made by the buyer. There is disagreement of the policy intention and of whether organic food is more sustainablethan other food. Thus I end the thesis by suggesting a change of concepts if the politicalaim is to reach sustainability. I encourage a system to control the food´s total ecological footprint.This would be achieved by formulating the policy around a suggested level of the ecologicalfootprint. The level would be calculated and set where experts say it´s in accordancewith sustainable development. From this the street level bureaucrats can sum up the componentsof the lunch they buy and serve. No matter if the individual product is labeled organic,local, conventional, or… This would – according to me – improve the chances for Växjö actually to live up to itslogo: the greenest city in Europe. At least this idea could awake a debate.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Braunerhielm, Lotta, et al.
(författare)
-
Berättelsedestinationer : Från Astrid Lindgrens ideallandskap till vandringar i deckardrottningarnas fotspår
- 2009
-
Ingår i: Astrid Lindgrens Landskap - Hur landskapets kulturarv förändras, förstås, förvaltas och förmedlas. - Stockholm : Kung. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 9789174023855 ; , s. 101-112
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Astrid Lindgren har präglat vår barndom med sagor om barnen i Bullerbyn, Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Madicken med flera. I sina sagor gav hon sina läsare berättelser och levande skildringar av det småländska landskapet. Genom de bilder som Astrid Lindgren förmedlade i sina böcker och filmatiseringarna av dessa har bilden av Småland etsats sig fast i våra medvetanden. Astrid Lindgrens småländska landskap är och har varit en turistisk resurs. Av denna resurs har bland annat turistdestinationen Astrid Lindgrens värld skapats. Både före och efter Astrid Lindgren har ett otal författare skildrat landskap som vi som läsare kunnat lära känna och (åter)uppleva som besökare på plats. Från diskussionen om Astrid Lindgrens skildringar av landskap drar vi paralleller till den trend vi kunnat urskilja idag där exempelvis deckarförfattare används som en resurs för turistprodukter och för skapande av platsidentitet. På pocketböckernas hitlistor har under de senaste åren exempelvis Camilla Läckberg, Mari Jungstedt, Åsa Larsson och Helene Tursten huserat på topplaceringar. I sina berättelser har de tydligt skildrat specifika orter och platser som sedan blivit besöksmål, eller som kan fungera som utgångspunkt för besökares upplevelser. Idag kan turister vandra i deckarförfattarens fotspår på flera orter och leva sig in i de berättelser som utspelas där. Detta fenomen är inte nytt. Vad som gör det så spännande är att både författarna och de platser som beskrivs i böckerna har fått ett oerhört genomslag via media. I denna artikel vill vi belysa den turistiska nisch som litteraturturismen utgör och vilken påverkan litteraturens landskap har på förväntningar och upplevelser av de platser som vi väljer att kalla berättelsedestinationer. Vi vill visa dels hur bilder av platser skapas med hjälp av både litterära skildringar och filmatiserade böcker och dels hur dessa bilder sedan lever sitt eget liv utan någon nödvändig direkt koppling till den plats som är föremål för berättelsen.
|
|
| 5. |
- Conti, Eugenio, 1987-
(författare)
-
Digital technocultures in Nature-based tourism
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis investigates the influences of digital technologies on nature-based tourism (NBT) experiences. I acknowledge that the holistic digitalization of human lives increasingly impacts nature-based tourism. Particularly, I argue that it impacts tourists’ experiential valuation of nature, as well as tourists themselves as experiencers of nature in NBT in ways that need to be further understood.Following contemporary consumer-dominant perspectives on tourism experiences, I argue that tourists’ multi-dimensional valuation of experiences depends greatly on ex-situ factors that exist outside service encounters in NBT and within digitally networked lifeworld experienced by tourists, which informs how they value themselves and what they experience. However, such lifeworlds are poorly acknowledged in research on NBT experiences. Building on consumer culture theory, I argue that NBT tourists are cultural agents, and their NBT experiences are highly affected by how their lifeworlds are ingrained in marketplace cultures that discipline what is valuable and experienced in NBT. Such marketplace cultures, which are becoming increasingly digital and technological, can be conceptualized as digital technocultures. More than simply enhancing experiences, as extant literature suggests, digital technology provides lifestyle scripts, ideologies, identity myths, symbolic universes, and stories associated with the everyday, tourism, and consumption of nature. The latter are powerful actors in shaping consumers’ meaning making, sensescapes, emotions, behaviors, and ultimately experience valuations of nature in NBT. Across the four papers and the additional discussion that compose it, this thesis investigates how digital technocultures shape the identity of tourist experiencers in NBT and how they impact the valuation of nature in NBT. The thesis adopts a mix of novel, in-depth, thick, and interpretive methodologies to gain such knowledge. Findings offer thick consumer knowledge and a high-level consumer insight into NBT tourists. In digital technocultures, NBT tourists and their experiences of nature are contested among different digital and disconnected selves. Tourists appropriate digital technocultures and NBT according to identity projects that aim to assemble valued digital “experiencers” and at taking part in valued in e-tribes reflecting them in one’s lifeworld. At the same time, tourists negotiate digital technocultures disciplining their lifeworlds in order to build a valued escapist, liberated and disconnected Self in nature. Moreover, digital technocultures discipline, abstract, and extremify specific aspects of nature. These are sought, desired, imagined, and experienced as digital hyperrealities in NBT. This thesis explores the implications of digital technocultures of experience for NBT, which have so far been insufficiently acknowledged.
|
|
| 6. |
- Conti, Eugenio, et al.
(författare)
-
Liminality in nature-based tourism experiences as mediated through social media
- 2020
-
Ingår i: Tourism Geographies. - : Informa UK Limited. - 1461-6688 .- 1470-1340. ; 22:2, s. 413-432
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The intersection between social media, liminality and nature-based tourism experiences hasn't been the focus of previous tourism research. Such intersection, on the other hand, is illustrative of how social media relate to the constitution and performance of tourism spatialities, tourist identities, storytelling and place-making, and can lead to relevant theoretical contributes. We aim to investigate how liminality is expressed in relation to nature-based experiences by tourists on social media, and what role social media plays in mediating liminality during nature-based tourism experiences. The analysis is based on a participatory netnography of images and text posts, as well as online interviews with users of the popular social media Instagram. Findings show that the expression of tourism experiences in nature is closely related to specific notions of liminal otherness as opposed to the urban life and the everyday, where nature and wilderness are expressed as related to the genuine, the authentic and a true inner self. Creative combinations of pictures, captions and hashtags make it easier for tourists to express the contrast between the natural landscape and the everyday landscape once they returned home. These combinations also relate closely to performances of resistant and alternative selves and communities. At the same time, such performances are mediated and contested between freedom of self-expression, surveillance and social norms, an aspect that makes their liminal nature ambiguous.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dubois, Alexandre, et al.
(författare)
-
Innovation och entreprenörskap i norr
- 2020
-
Ingår i: Periferi som process. - : Svenska Sällskapet för Anthropologi och Geografi. - 0044-0477. - 9789198215069 ; 140, s. 179-198
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Ekstrand, Britten
(författare)
-
Kursvärderingar som underlag för kvalitetsutveckling
- 2004
-
Ingår i: Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling. - Stockholm : Högskoleverket. ; , s. 59-70
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta bidrag tas utgångspunkt i hur framtagningen av några policydokument för kursvärderingsarbete kännetecknats av ett gränsöverskridande samarbete, samlade erfarenheter och aktiva studenter. En översyn av hur genomförandet lyckats och i vilken utsträckning kursvärderingar ligger till grund för kvalitetsutvecklingsarbetet har undersökts. Exemplet kommer från Högskolan Kristianstad.
|
|
| 10. |
- Fayzullaev, Kamoliddin, et al.
(författare)
-
Destination image in Uzbekistan – heritage of the Silk Road and nature experience as the core of an evolving Post Soviet identity
- 2018
-
Ingår i: Service Industries Journal. - : Routledge. - 0264-2069 .- 1743-9507. ; , s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ABSTRACTThe purpose of this research is to analyze the destination image of Uzbekistan presented by the DMO and the destinations images emerging from user generated content in social media posts. In this study, promotional images and user-generated images on the platform Instagram were examined by using content-semiotic analysis. The main findings show that the destination image of Uzbekistan is dominated by heritage and reference to ancient cultural traditions of the region. However, the image represented through user generated content on Instagram is more diverse and to a larger extent depict the destination through natural heritage and experiences in the natural landscape. Furthermore, Uzbekistan is concurrently trying to create a post-Soviet identity through a focus on its history prior to the Soviet past, with focus on heritage of the Great Silk Road which highlight that destination image construction is related to geo-political processes in society which includes contestations of national identity.
|
|
