| 1. |
|
|
| 2. |
- Donnér, Jakob, et al.
(författare)
-
Kommunikation och lärande i samband med PBL: Analys av muntlig interaktion vid gruppträffar
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Problem baserat lärande (PBL) är sedan en tid tillbaka en vanligt förekommande studerandeaktiv arbetsform inom vård- och läkarutbildningar. PBL har i utvärderingsforskningen befunnits ge likvärdiga faktakunskaper och förbättrade färdigheter hos de studerande jämfört med andra arbetsformer. Viss forskning har också bedrivits kring vilka faktorer som främjar studenters lärande i sambad med PBL. Utgångspunkten för den aktuella undersökningen har varit att karaktären av den kommunikation som sker i samband med gruppträffar torde ha stor betydelse för studenternas lärande. Särskild vikt har därför lagts vid hur smågruppsamtalet fungerar som redskap för gemensam och enskild förståelseutvidgande reflektion i samband med PBL-gruppträffar. Syftet med undersökningen har varit att studera muntlig student – student- och handledare studentkommunikation i samband med gruppträffar som redskap för studenternas lärande. Undersökningen genomfördes som en enkel explorativ fallstudie inom ramen för en kurs på termin tre i läkarutbildningen vid Lunds universitet. I kursen, som ingår i den prekliniska fasen av utbildningen, förekommer varje vecka PBL-arbete kring ett fall inom ramen av två gruppträffar. En grupp och deras handledares muntliga samarbete i anslutning till ett av dessa PBL-fall i samband med deras två gruppträffar spelades in genom ljudupptagning och transkriberades därefter till två ordagranna gruppträffsprotokoll. Dessa gruppträffsprotokoll analyserades sedan med hjälp av sammanlagt sex olika begreppsapparater kring fyra olika aspekter av smågruppsamtalen. Analysen fokuserade på: (1) arbetsgången med särskild betoning på bearbetningsprinciper; (2) interaktionsmönster; (3) de studerandes muntliga aktivitet (verbala lärandeorienterade aktiviteter, talhandlingar respektive talkaraktärer); och slutligen: (4) de muntliga handledarinterventionernas karaktär och betydelse. Resultatet av analysen tyder på att såväl studenter som handledare var väl förtrogna med den föreslagna arbetsgången vid PBL och att de utförde sitt arbete i enlighet med de sju rekommenderade stegen; de första fem vid första träffen, det sjätte mellan träffarna och det sjunde vid den andra avslutande träffen. I genomförandet av dessa steg, som uppenbarligen innebar aktivering av förkunskaper, uppmärksammade av situationsspecifika omständigheter kring och i viss mån även utveckling av systematisk förståelse av det ämne som studerades, hade ordförande en aktiv grupplednings- och styrningsfunktion. De moment som bjöd de studerande svårigheter verkade vara problemformuleringen följd av analysen och formuleringen av studiemålen. Handledaren ingrep i samtliga dessa moment. Många av de studenternas inlägg var av kollaborativ och konstruktiv karaktär. Kognitiva konflikter uppstod och bearbetades i flera fall. Under det första mötet var inläggen oftast av kumulativ karaktär, men explorativa inlägg förekom också. Under andra träffen förekom främst en växling mellan kumulativa och explorativa inlägg. De allra flesta interaktionerna var avgjort studenterna emellan. Ordföranden var främst aktiv i sin ordföranderoll under första mötet. Under det andra var ordföranden främst aktiv som gruppmedlem. Handledarens inlägg ledde ibland till en interaktion mellan handledaren och en enskild studerande. Oftast återgick de studerande nästan direkt till sin inbördes kommunikation igen. Studenternas inlägg innebar ofta en gemensam konstruktion av den verklighet man sökte förstå bättre. Deras inlägg var såväl kumulativa som sonderade. Gruppsamtalen präglades av samarbete. Handledaren använde sig ofta av sin ämnesexpertis i formuleringen av sina frågor till de studerande. Undantagsvis övergick handledaren till att förklara hur det förhåller sig med det de talade om. I de flesta fall begränsade handledaren sig dock till att stödja de studerande i deras arbete med att konstruera gemensam och enskild förståelse av det aktuella ämnet. Handledaren gjorde också inlägg som var ämnade att engagera studerande i reflektion över deras bidrag till gruppsamtalens funktion och utveckling. Sammanfattningsvis, tyder resultaten av analysen på att gruppsamtalen till stor del fungerar som de är tänkta att fungera. Ordförande, gruppmedlemmar och handledare uppvisade vilja och förmåga att utveckla efterfrågade kunskaper och färdigheter inom det aktuella arbetsområdet. De samarbetade väl och svarade för många olika typer av talhandlingar i sina samtal med varandra. Samtalen verkar i stora drag ha kretsat kring gemensam konstruktion av den verklighet som avhandlades i det aktuella PBL-arbetet. Undersökningen har trots sina begränsningar visat att tidigare utvecklade begreppsapparater fungerar ganska väl som analytiska redskap. Den har emellertid även lett till en gryende medvetenhet om behovet av att utveckla ett mera gemensamt och förfinat teoretiskt språk för analys av kommunikation och lärande i samband med undervisning och studier inom universitetets utbildningar på grundnivån. Det som bedöms som särskilt intressant att fortsätta studera är hur lärares undervisningsaktiviteter och studerandes gemensamma och enskilda studieaktiviteter griper in varandra och tillsammans ger utbildningens resultat i form av det lärande som faktiskt äger rum.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Edgren, Gudrun, et al.
(författare)
-
Kommunikation och lärande i PBL
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferensen 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 62-67
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Helmstad, Glen, et al.
(författare)
-
Det retrospektivt upplevda värdet av den gymnasiala spetsutbildningen : En uppföljning av unga vuxnas erfarenheter omkring ett och ett halvt år efter deras examen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolverket inledde på uppdrag av Regeringen hösten 2009 försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning inom matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Försöksverksamheten har kontinuerligt följts upp och kontinuerligt utvärderats sedan dess. Våren 2012 tog de första eleverna inom de nio först startade utbildningarna sin examen. Syftet med delutvärderingen att på basis av dessa unga vuxnas retrospektiva bedömningar och reflektioner över sin behållning från utbildningarna ytterligare beskriva, förstå och värdera de nio först startade spetsutbildningarnas inverkan på dem som slutfört utbildningarna. De frågor vi söker besvara är: (1) Vad gör de utexaminerade nu? (2) Vad upplever de utexaminerade deltagarna drygt ett år efter exa-men att de fått med sig från sin gymnasiala spetsutbildning? (3) Vilken nytta anser de att de har haft av det de fått med sig från spetsutbildningen? (4) Hur väsentlig kan spetsutbildningen sägas ha varit för inriktningen på och genomförandet av deras nuvarande studier? Utvärderingen bygger på en web-baserad enkät och på telefonintervjuer med unga vuxna som våren 2012 utexaminerades från de nio först startade gymnasiala spetsutbildningarna. Inbjudan att delta i undersökningen skickades ut med reguljär post till samtliga möjliga deltagare i undersökningen I den skriftliga inbjudan gavs en länk till enkäten. Enkäten har besvarats av 60 av de totalt 138 unga vuxna som antas ha nåtts av inbjudan, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 43 %. C:a 30 av de svarande gav i enkäten uttryck för intresse att delta i en uppföljande telefonintervju. 11 av dessa kontaktades och intervjuades också per telefon. Enkäten visar att majoriteten av de svarande läser vidare på högskola/universitet och hälften av dessa läser vidare inom spetsområdet. En övervägande majoritet av de svarande är nöjda med sin utbildning och skulle göra samma val igen. Samhällsvetarna är den grupp där flest skulle göra samma val igen medan flest tveksamma finns bland humanisterna som samtidigt är den grupp som är mest nöjda med sin utbildning. De som studerat naturvetenskap/matematik förefaller mer splittrade i sin syn på ut-bildningens kvaliteter samtidigt som det är den grupp som i störst utsträckning läser vidare inom spetsområdet. Majoriteten av de svarande de menar att undervisningen varit stimulerande men att det inte är accelerationen i sig som utgör förtjänsten utan snarare det att utbildning tas på allvar. Flera av de medverkande framhåller systematiskt och självständigt kritiskt tänkande som ett resultat av utbildningen. De allra flesta menar sig vara väl förberedda för studier vid högskola/universitet och menar att spetsutbildningen kommer att ha betydelse för inriktningen på deras framtida yrkesliv. Undersökningen tyder på att möjligheten till specialisering utöver det som normalt möjliggörs inom ett nationellt program kan, om den är för otydlig och/eller drivs för långt, riskerar att undergräva intresset för spetsämnet eller leda till oönskad inlåsning och begräsning av studie- och yrkesvalmöjligheterna. Försprånget i form av ämneskunskaper kan också innebära att den första och andra terminens högskolestudier i stor utsträckning blir repetition av redan tillägnade kunskaper.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Helmstad, Glen, et al.
(författare)
-
Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar : En aktörsfokuserad utvärdering av de 11 utbildningsprogram som startade hösten 2010
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efterfrågan på mycket kvalificerad arbetskraft har ökat och uppmärksammat regeringen på behovet av att utveckla utbildning för de mest högpresterande eleverna i skolan. Skolverket bedriver på uppdrag av regeringen sedan 2009 försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom matematik och naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Verksamheten omfattar totalt 20 utbildningsprogram. Nio av dessa har redan utvärderats. Denna utvärderingsrapport gäller de resterade elva programmen, som startade 2010. Syftet med utvärderingen är att värdera försöksverksamheten inom dessa program utifrån skolleda-res, lärares, elevers och lärosätesrepresentanters perspektiv och att kritiskt granska villkoren för försöksverksamheten samt problematisera de bakomliggande antagandena som försöks-verksamheten vilar på såsom de kommer till uttryck i förordningen. Utvärderingen bygger på intervjuer med skolledare, lärare och elever, elevenkäter samt på intervjuer med lärosätesrepresentanter som samarbetat med spetsutbildningarna. Gymnasieskolorna har använt sig av möjligheten att delta i verksamheten för att säkra och/eller utveckla tidigare utvecklade utbildningskoncept. Utvärderingen visar att söktrycket till utbildningarna med få undantag varit lågt till mycket lågt. Endast drygt hälften av utbildningsplatserna har besatts. Utvärderingen visar också att eleverna endast undantagsvis rekry-terats från andra områden än de som eleverna på dessa skolor vanligtvis rekryteras från. Spetsutbildningarnas spetsighet varierar och riskerar ibland att inte i tillräcklig grad erbjuda den fördjupning och breddning såsom försöksverksamheten stipulerar. Eleverna uppskattar möjligheten att studera tillsammans med andra elever som liksom dem själva prioriterar sina studier. De uppskattar även sina lärares engagemang, små undervisningsgrupper och lokalt utvecklade specialkurser. För att kunna läsa kurser på högskola behöver elever läsa gymnasieutbildning i snabbare takt. Denna acceleration påverkar elevernas möjligheter att prestera på toppen av sin förmåga. Detta i kombination med överlappande scheman, kvällsundervisning och låg grad av integration mellan gymnasie- och högskolestudierna leder till att ungefär hälften av eleverna inte fullföljer några högskolekurser. I valet mellan högsta möjliga gymnasiebetyg och mesta möjliga studier på högskolenivå har eleverna prioriterat gymnasiebetygen. Representanterna för de medverkande högskolorna såg samarbetet som en möjlighet att dels rekrytera väl förberedda studenter, dels att marknadsföra sitt kunskaps- och verksamhetsområde. De ställer sig tveksamma till ”accelerationstanken”, som är en av förutsättningarna för försöksverksamheten. De tror mer på en generell höjning av utbildningsnivån i gymnasieskolan som medel för att höja kunskapsnivån och som ett medel att främja avancerad kompetensutveckling.
|
|
