| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Att laga revor i samhällsväven - om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Håller Sverige på att glida isär, fragmenteras eller är sprickorna i välfärden få och begränsade? Det är svårt att bortse från att de senaste 30 årens utveckling har inneburit stora förändringar i den välfärdsstat som utvecklades främst efter andra världskriget. I vissa avseenden har skyddsnäten blivit glesare. Utvecklingen har varit särskilt markant efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Samtidigt har stora delar av befolkningen fått en högre levnadsstandard och större valfrihet än tidigare. Att göra riskbedömningar ingår numera i de flesta familjers vardagsliv, om det så gäller val av bostad, boendeort, yrkesval, mat, skola, bank, lån, vårdcentral, försäkrings- eller elbolag för att bara nämna några av alla de valsituationer som uppstått. Värre är det för de grupper som har mer utsatta livssituationer och inte kan eller har begränsade möjligheter att välja. Dessa grupper finns både på landsbygden och i städerna. Strukturförändringar inom näringsliv, utvecklingen i omvärlden och förändringar i den traditionella välfärdsstaten leder till osäkerheter för många människor och deras livssituationer och framtidsutsikter. I många delar av Europa återvänder en politiskt aggressiv nationalism som utnyttjar den oro som växt fram i eurokrisens spår. Om sociala risker hittills främst handlat om social utsatthet för vissa individer, sociala grupper och bostadsområden kommer framtiden kanske att innebära en breddad riskbild med ökad ekonomisk, politisk och etnisk polarisering, men också ifrågasättande och angrepp på demokratiska institutioner. Att i förtid göra relevanta bedömningar av sociala risker kan utifrån ett sådant perspektiv vara en god försäkring för att så tidigt som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla den demokrati och de starka tillitsformer som kännetecknat ett land som Sverige. Sociala risker i urbana områden blir allt mer uppmärksammade. Detta projekt har analyserat sociala risker och bakomliggande orsaker, utvecklat metoder för risk- och sårbarhetsanalys samt gett förslag på förebyggande åtgärder för att hantera sociala risker.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. - 9789187997006 ; 18, s. 8-9
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker.Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor:• Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras?• Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete?• Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför?• Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer?
|
|
| 6. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Social stress och sociala risker i två städer – ett analysexempel
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsväven - om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. - 9789187997006 ; 18, s. 60-82
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Människor som lever under social utsatthet bor ofta i särskilda delar av städer. I grannskap som präglas av strukturella riskfaktorer som arbetslöshet, otrygg boendemiljö, trångboddhet och territoriell marginalisering (utsatta bostadsområden), tenderar också befolkningen att utsättas för social stress, ohälsa, social oro och oönskade sociala händelser i högre utsträckning än andra. Detta tydliggörs genom högre ohälsotal och höga anmälningstal för brott, skadegörelse, klotter, vandalism, bränder och ibland konflikter mellan ungdomsgrupper och polis. Många samverkande risk- men få skyddsfaktorer kan leda till olika former av social utsatthet, social stress och sociala risker.Kapitlet inleds med en bakgrund och diskussion om teoretiska perspektiv på social stress och sociala stressorer samt vilka mätbara indikatorer (variabler) som är lämpliga för att bedöma dem och de är forskningsmässigt förankrade. Dessa variabler diskuteras och visualiseras var och en för sig i förhållande till hot spots av anlagda bränder i Malmö och Helsingborg. Det statistiska förhållandet (korrelationer) mellan de enskilda variablerna och anlagda bränder per 1000 invånare visas och diskuteras genom grafer. Vidare förenas variablerna i ett index kallat Index för levnadsvillkor (Index of Living Conditions- ILC). Detta steg är viktigt eftersom detta index kan ses som en mer övergripande indikator på människors levnadsvillkor i städers bostadsområden. Även detta index korreleras med anlagda bränder per 1000 invånare. Vidare presenteras och analyseras städernas områden utifrån ett perspektiv som omfattar både levnadsvillkor och anlagda bränder per 1000 invånare. Detta görs genom en så kallad klusteranalys. Avslutningsvis diskuteras analysens resultat utifrån kapitlets ställda frågeställningar, olika för- och nackdelar med analysen och vidare hur statistiska och rumsliga metoder kan användas vidare.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Herbert, Mikaela
(författare)
-
Stadens skavsår : inhägnade flerbostadshus i den polariserade staden
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien Stadens skavsår – Inhägnade flerbostadshus i den polariserade staden behandlar ett tilltagande fenomen i Malmö under det senaste decenniet: Att bostadsrättsföreningar väljer att sätta upp staket och förser grindarna med lås, vilket förhindrar tillträde eller passage av utomstående. I Stadens skavsår har representanter för några av dessa bostadsrättsföreningar intervjuats om motiven bakom och effekterna av beslutet att inhägna. Intervjuerna rymmer respondenternas erfarenheter av hur sociala risker i närmiljön upplevs och hanteras och ger vardagsnära perspektiv på främlingars närvaro, otrygghet och den tilltagande socio-spatiala polariseringen av staden. Utbredningen av fenomenet kartläggs därtill geografiskt och tolkas med hänsyn till bland annat stadsplaneringsideal, upplåtelseformens betydelse samt förändringar av Malmös segregationsmönster. Trots att staketen representerar en utveckling respondenterna inte finner önskvärd för samhället i stort, upplevs de av merparten av de intervjuade som nödvändiga utifrån den enskilda föreningens perspektiv. Studien genomfördes inom ramen för forskningsprojektet Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser, finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
|
|
| 9. |
- Herbert, Mikaela
(författare)
-
Vindlande vägar i bostadsojämlikhetens Sverige : berättelser om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här doktorsavhandlingen berättar om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet i bostadsojämlikhetens Sverige. Huvudpersonerna i berättelserna är människor som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige åren runt den så kallade flyktingkrisen 2015 och i fokus är deras boendevägar – deras vindlande vägar – under de första åren i landet. De flesta av forskningsdeltagarna är inkomstfattiga, vilket gör att de har erfarit betydande svårigheter att hitta någonstans att bo – erfarenheter som de delar med ett ökande antal inkomstfattiga hushåll i en tid präglad av bostadsbrist och tilltagande bostadsojämlikhet. Men genom att kategoriseras som asylsökande eller nyanlända omfattas forskningsdeltagarna därtill av särlagstiftning, som genom selektiva åtgärder som både villkorar, underlättar och kringskär deras bostadsmarknadspositioner men också skiljer ut dem från andra hushåll inom ramen för en förment generell bostadspolitisk modell. I syfte att nyansera och fördjupa förståelsen av bostadsojämlikhetens konsekvenser i en svensk kontext studeras i avhandlingen denna partikulära position.Utifrån en etnografisk ansats och med utgångspunkt i intervjuer, samtal, deltagande observationer och policyanalys utforskas hur forskningsdeltagarnas boendevägar formas och hur det går att förstå dessa i relation till å ena sidan de praktiker som forskningsdeltagarna utvecklar på svenska bostadsmarknader och å andra sidan den politiska styrningen av boende och bosättning för kategorierna asylsökande och nyanlända.Avhandlingen visar att boendevägarna kan beskrivas som kaotiska; med återkommande flyttar, in och ut ur olika, ofta trångbodda hushållsformationer och påfallande ofta med osäkra kontraktsförhållanden. Dock framgår att de formas genom beslut som fattas efter noga överväganden, utifrån skiftande behov och med hänsyn till relationer över tid och rum. Vidare framgår att olika marknadspraktiker har betydelse för deras möjligheter att få tillgång till bostad. Framför allt hyr de bostad inom ramen för en marknad för olovlig bostadsuthyrning, där bostäderna förmedlas genom arabiskspråkiga sociala nätverk. I avhandlingen förstås denna marknad i termer av assemblage och visar på hur den samskapas i konstellationer och i interaktioner mellan bland annat bostadssökande, kontraktsinnehavare och informella mäklare; kommunikationsverktyg; hyreskontrakt; lagar och regler samt tilldelningssystem såsom bostadsköer.Utifrån en kritisk ansats analyseras förarbetena till två flyktingplaceringspolitiska lagändringar: ”Bosättningslagen” samt inskränkningen av ”EBO-lagen”. Avhandlingen visar hur kategorierna asylsökande och nyanländas bosättningsmönster problematiseras och hur en ökad styrning av desamma syftar till att inte bara lösa problem direkt kopplade till målgruppernas boende utan också samhällsproblem som segregation, socioekonomiskt ”utsatta områden” och kommunernas kapacitet att erbjuda välfärdstjänster. Analysen visar vidare att skulden för dessa problem förläggs hos individerna (på gruppnivå, som kategori), samtidigt som fokus förflyttas bort från strukturella problem kopplade till byggande och fördelning av bostäder, liksom från kommunernas bostadsförsörjningsansvar för alla dess invånare.En av avhandlingens bärande idéer är att “flyktingkrisen”, genom att sätta press på det svenska bostadspolitiska systemet, fick dess oförmåga att tillgodose inkomstfattiga hushålls behov av bostad att skarpt framträda. Denna oförmåga försätter dessa hushåll i bostadsprekära situationer där de, med utgångspunkt i forskningsdeltagarnas berättelser, i stor utsträckning får förlita sig på informella eller olovliga marknadspraktiker.
|
|
| 10. |
- Lind, Jacob, et al.
(författare)
-
Jakt på papperslösa gör oss till en polisstat
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - : Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2016-10-04
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Regeringen föreslår nio åtgärder för att hitta och utvisa papperslösa. Det kommer att slå hårt och främst gå ut över redan svaga och jagade människor. Vi uppmanar därför regeringen att ta tillbaka åtgärderna, skriver 43 forskare.
|
|
