| 1. |
|
|
| 2. |
- Thyrén, David, 1967-, et al.
(författare)
-
Isbrytare och kluster inom det svenska musikundret
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetar med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här exemplifieras ett urval musikaliska isbrytare och kluster som framgångsrikt men på olika sätt bidragit till det svenska musikundret: Stig ”Stikkan” Anderson och Polar Music International AB, Bert Karlsson och Mariann Records, Ola Håkansson med Sonet och Ten Music Group, Robert von Bahr med BIS Records, Per-Olof ”Pelle” Karlsson och Prim Records samt Dag Volle ”Denniz PoP” med Cheiron Studios. Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Resultat och slutsatser Vår analys visar tydligt att enskilda teorier inte kan förklara alla väsentliga delar i det svenska musikundret. Det behövs därför en kombination av flera teorier och förklaringsmodeller. I vår panel diskuteras kärnfrågor kring just detta.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gullö, Jan-Olof, 1961-, et al.
(författare)
-
När det virtuella blir autentiskt : en analys av tre musikproduktionsprojekt
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med detta paper är att presentera utvalda resultat från analysen av tre musikproduktionsprojekt. Musiken var, i samtliga tre projekt, specialproducerad för särskilda sammanhang: en scenisk musikdramaproduktion, en barnradioteaterproduktion och en filmproduktion. Projekten genomfördes oberoende av varandra av olika musikproducenter som samtliga, vid tiden för produktionernas genomförande, var studenter i högre utbildning i musikproduktion. De tre projekten utfördes på uppdrag av olika klienter: en teatergrupp, ett radioföretag och ett filmproduktionsbolag. Förenande för dessa tre projekt är att musiken till stor del producerades att låta som om den var spelad med riktiga traditionella musikinstrument men att produktionerna främst genomfördes med virtuella instrument och musikproduktionsprogramvara. När riktiga musiker deltog genomgick inspelningarna, med få undantag, bearbetning för att ändra till exempel tonhöjd, rytm, klang eller dynamik. Några tagningar behövde mycket omfattande bearbetning för produktionsmålen skulle nås. Analysen av de tre projekten genomfördes med en tvärvetenskaplig kvalitativ ansats baserad på tidigare forskning om musikproduktion. För att ge ett bredare perspektiv användes även media- och designteori, lärandeteori och immaterialrättsregler i analysen. Datainsamlingsmetoden var främst intervjusamtal med de tre musikproducenterna samt analys av de musikproduktioner som skapades under projekten. Undersökningen generade fyra olika aspekter: 1) upphovsrättsliga frågor, 2) etiska och konstnärliga aspekter, 3) frågor om vilka färdigheter musikproducenter måste ha för att nå uppsatta produktionsmål och 4) frågor om hur den teknik som används för inspelning och bearbetning av inspelad musik påverkar slutresultatet. Resultaten visar att modern mjukvara för musikproduktion i digitala arbetsstationer kan användas för att producera musik med stor noggrannhet och detaljrikedom och att det även för tränade lyssnare kan vara mycket svårt att skilja en inspelning med en äkta levande orkester från en produktion där virtuella digitala musikinstrument har använts. En obesvarad frågeställning som avslutningsvis diskuteras är frågan om vem som egentligen är upphovsman till den musik som skapas med sådana här produktionsmetoder.
|
|
| 8. |
- Gullö, Jan-Olof, 1961-, et al.
(författare)
-
Supervision of independent projects in music in higher education
- 2017
-
Ingår i: <em>Music Education and Equality</em>. - Göteborg : Academy of Music and Drama, University of Gothenburg/NNMPF. ; , s. 54-55
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Since the Bologna Declaration in 1999, the independent project on the undergraduate level, also called bachelor essay or degree project, and the independent project on masters level has a special role in ensuring and maintaining the relevant learning outcomes. Our preconceptions in this paper is that most of the higher education institutions in Sweden are in a similar position concerning student’s independent projects: the independent projects in music needs to be more influenced by current research and needs, on the basis of such research, to be further developed. The purpose of this paper and conference presentation is to highlight different aspects of the independent project in higher education in music, to report experiences from a national conference on independent projects in music and to present some theoretical suggestions for future development. This is a work in progress.At the national conference on independent projects in music, 13 to 14 October, 2016 at the Royal College of Music in Stockholm, many different aspects were discussed such as, supervision strategies and qualification requirements for supervisors, the size and scope of independent projects, different forms for examination as well as the balance between formality in education and students' artistic ambitions. A challenge for higher education is that there are different possible models for how the independent projects can be performed by the students according to their own aspirations, wishes and requirements as well as different offered conditions at different institutions. Our analysis shows that the learning outcomes seem to have been interpreted in a similar way in various Swedish higher music institutions. But on the other hand the evaluation criteria’s are less discussed and usually not explicitly expressed.The supervision of students’ independent projects may, obviously or not, have a most significant impact on both the students’ performance and the quality of their projects. However, our analysis shows that there is a big difference between how the independent project is carried out by different students and also big differences in how the supervision is designed and performed in different study programs and at different institutions. Thus there’s a big difference between, for example, solo projects for violin at an institution for classical music or song writing at an institution for music production, even if they are at the same college or university. But regardless of what orientation the individual students have on their independent projects, all institutions that participated in the national conference on independent projects in music reported that they have organized regular supervision during the students’ independent projects. It was also found that it is rather the exception than the rule that the supervisors have received special training in supervision. Likewise, the awareness among the supervisors of the latest current research and literature on tutoring was almost non-existing. Therefore, the National Conference agreed that a national coordination for on-going professional development for tutors and discussion on supervision issues should be arranged.The framework for this article is based on a socio-cultural and dialogical perspective, which proposes that learning and understanding develop in context through interaction and dialogue (see e.g. Bachtin 1981; Vygotskij, 2001). Independence, as in the independent project, is thus something that can be explored in interactions of different kinds. Literacies are seen as social practices where epistemologies and identities are crucial.In this project we aim to develop a model for supervision in music based on Mick Heeley’s model Curriculum design and the research-teaching nexus (Healey & Jenkins 2009, 7; Healey, 2005, 70). Healey’s model uses two dimensions where the first dimension is a stress field with emphasis on research content versus emphasis on research processes and problems in the outer positions. The second stress field has outer positions where the students either are participants or audience. As a result the curriculum design is described in the model in four different positions, firstly: the research- tutored: engaged in research discussions; secondly: the research-based: undertaking research and inquiry; thirdly: the research-led: learning about current research in the discipline, and fourth: the research-oriented: developing research and inquiry skills and techniques. As a result we expect that a model for supervision in music based on Healey’s model may work as a bridge between the polarisation of research based on either scholarship or artistic practice. This is a work in progress and we look forward to present our preliminary results and discuss suggestions for future development.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
