| 1. |
- Levine, Hagai, et al.
(författare)
-
Male reproductive health statement (XIIIth international symposium on Spermatology, may 9th-12th 2018, Stockholm, Sweden
- 2018
-
Ingår i: Basic and Clinical Andrology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2051-4190. ; 28:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- On the occasion of the XIIIth International Symposium on Spermatology held from 9 to 13 May 2018 in Stockholm (Sweden), participants (guest speakers and audience) collectively felt the need to make a public statement on the general issue of male reproductive health. Our intention is to raise awareness of what we believe is a neglected area of research despite alarming situations around the world. The disclosure strategy desired by the co-authors is to bring it to the attention of the greatest number partly by considering co-publication in the various periodicals dealing with Reproductive Biology and Andrology. BaCA's editorial office accepted this mission and found it natural that our periodical, the official journal of the French Andrology Society (SALF), should carry this message.
|
|
| 2. |
- Birgisson, Helgi, et al.
(författare)
-
Survival endpoints in colorectal cancer and the effect of second primary other cancer on disease free survival
- 2011
-
Ingår i: BMC Cancer. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2407 .- 1471-2407. ; 11, s. 438-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In cancer research the selection and definitions of survival endpoints are important and yet they are not used consistently. The aim of this study was to compare different survival endpoints in patients with primary colorectal cancer (CRC) and to understand the effect of second primary other cancer on disease-free survival (DFS) calculations. Methods: A population-based cohort of 415 patients with CRC, 332 of whom were treated with curative intention between the years 2000-2003, was analysed. Events such as locoregional recurrence, distant metastases, second primary cancers, death, cause of death and loss to follow-up were recorded. Different survival endpoints, including DFS, overall survival, cancer-specific survival, relapse-free survival, time to treatment failure and time to recurrence were compared and DFS was calculated with and without inclusion of second primary other cancers. Results: The events that occurred most often in patients treated with curative intention were non-cancer-related death (n = 74), distant metastases (n = 66) and death from CRC (n = 59). DFS was the survival endpoint with most events (n = 170) followed by overall survival (n = 144) and relapse-free survival (n = 139). Fewer events were seen for time to treatment failure (n = 80), time to recurrence (n = 68) and cancer-specific survival (n = 59). Second primary other cancer occurred in 26 patients and its inclusion as an event in DFS calculations had a detrimental effect on the survival. The DFS for patients with stage I-III disease was 62% after 5 years if second primary other cancer was not included as an event, compared with 58% if it was. However, the difference was larger for stage II (68 vs 60%) than for stage III (49 vs 47%). Conclusions: The inclusion of second primary other cancer as an endpoint in DFS analyses significantly alters the DFS for patients with CRC. Researchers and journals must clearly define survival endpoints in all trial protocols and published manuscripts.
|
|
| 3. |
- Holmberg, Ulrik, et al.
(författare)
-
Frågedriven undervisning för att organisera normativa kunskapspraktiker i SO-ämnena
- 2022
-
Ingår i: Nordidactica. - : Karlstads universitet. - 2000-9879. ; :4, s. 124-153
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This is a mainly conceptual and argumentative article which presents a model for enquiry-based teaching (Swedish acronym FDU - frågedrivenundervisning). The purpose is to suggest and discuss how enquiry-based teaching can contribute to organising qualified subject teaching in history, religious education and social studies. This is dealt with through two sections. The first section presents a structure for enquiry-based teaching through tested teaching designs in the three subjects, and the second section discusses certain qualities of enquiry-based teaching that we argue should be maintained. Based on actual teaching and teachers' experiences of designing enquiry-based teaching, the article positions FDU as a subject didactic teaching model. Hordern's (2022) framework for normative knowledge practices forms the theoretical starting point for discussing FDU as a subject didactic model that can help teachers in designing, planning, implementing and evaluating qualified subject teaching.The article argues that FDU can be regarded as a normative knowledge practice that is characterised by the qualities of being enquiry-based, prospective, consistent, assessment-oriented, and continuous.
|
|
| 4. |
- Holmberg, Ulrik, 1976-
(författare)
-
Significant history and historical orientation : Ugandan students narrate their historical pasts
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2012, Uganda celebrated 50 years of independence. The postcolonial era in the country has been marked by political turmoil and civil wars. Uganda, like many other postcolonial states in Africa, cannot be described as an ethnically or culturally homogenous state. However, history education has globally been seen as a platform for constructing national identities in contemporary societies. At the same time, it is assumed that specific historical experiences of countries influence historical understanding. This study takes its starting point in the theories of historical consciousness and narrativity. A narrative could be viewed as a site where mobilization of ideas of the past to envisage the present and possible futures is made and hence the narrative expresses historical orientation. Through the concept of historical orientation historical consciousness can be explored, i.e. what history is viewed as significant and meaningful. The aim in the study is to explore in what ways students connect to their historical pasts. The study explores 219 narratives of 73 Ugandan upper secondary students. Narratives elicited through written responses to three assignments. Designed to capture different approaches to history: either to start from the beginning and narrate history prospectively or to depart from the present narrating retrospectively. The colonial experience of Uganda affected the sampling in the way that students were chosen from two different regions, Central and Northern Uganda. The comparison was a way to handle the concept of ‘nation’ as a presupposed category. Narrative analysis has been used as a method to explore what the students regarded as historically significant and what patterns among the narratives that point towards particular historical orientations. The empirical results show how different approaches to history, a prospective or a retrospective approach, influence the student narratives. For instance, valued judgments on past developments were more common with the retrospective approach. The results also show differences in evaluating past developments according to regional origin. Students from northern Uganda were generally more inclined to tell a story of decline. Also, it is argued that the student narratives were informed by a meta-narrative of Africa. It was as common to identify oneself as African as it was to identify as Ugandan.
|
|
| 5. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Enquiries in history : Experiences from a professional development seminar series
- 2021
-
Ingår i: Professional development 2 (papers).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim of the research project (financed by Swedish Institute for Educational Research) is to develop the enquiry method as an educational approach for teachers to develop students’ critical abilities. Enquiry is a student-active method with the potential to enhance students’ learning under the guidance and instruction from proficient teachers. Therefore, it requires high demands on teachers' academic and subject didactical knowledge. The project is a researcher-teacher collaborative study where around thirty teachers from three school subjects (history, religious education and social studies) have designed and tested enquiries. During the three-year project (2020-2023) three research questions will be addressed: 1) how the method works as a knowledge-generating approach for students in a Swedish school context, 2) what characterizes teachers’ competence to construct and teach enquiries, and 3) how this competence can be advanced within the framework of a professional learning community.We present the theoretical context for a professional development seminar series called Doing Enquiry, and empirical samples and experiences from its implementation including enquiries designed and performed by the history teachers. Starting from the IDM-framework (Swan, Lee, & Grant, 2018), this seminar series focuses on the collaborative construction of enquiries. A hypothesis for the seminar series was that it would be crucial to provide an opportunity to take the role of the teacher as well as being positioned as a pupil in the construction phase of an enquiry. So far, preliminary results will reflect on the second and third question. The results indicate that some elements in history teachers’ competences, that professional development can enhance, are particularly important, e.g., a systematic approach to the planning, implementation and teaching of an enquiry; using a shared subject didactic knowledge within a professional community; and, deep academic knowledge.
|
|
| 6. |
- Urban, Susanne, et al.
(författare)
-
Mot arbetslivet med skyddsnät : Slutrapport från den externa utvärderingen av Tänk Om, ett projekt i Linköping och Norrköping finansierat av Europeiska Socialfonden 2008–2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna text är slutrapporten från den externa utvärderingen av ett projekt som i huvudsak bestod av så kallade jobb- och praktikverkstäder belägna i fyra stadsdelar i Norrköping och Linköping. Projektet finansierades delvis av Europeiska Socialfonden och pågick under perioden juli 2008 till juni 2011 i stadsdelarna Klockartorpet och Ringdansen i Norrköping samt Skäggetorp och Ryd i Linköping. Sammanlagt 318 personer deltog i projektet under perioden. Den viktigaste målsättningen för Tänk Om var att skapa förutsättningar för individer i de berörda stadsdelarna att få större inflytande över sin egen livssituation och möjlighet att försörja sig själva. 26 procent av alla deltagare fick arbete eller gick vidare till utbildning efter projekttidens slut. Rapportens slutsatser vilar på intervjuer, observationer, informella och formella samtal som gjordes från våren 2009 till slutet av 2010, samt ett flertal olika dokument. Sammanlagt utfördes 48 intervjuer och 18 deltagarobservationer.Några särskilt viktiga lärdomar från projektet Tänk Om är följande.Det finns behov av en lokal plattform, möten för dialog. Många deltagare var nöjda med den sociala delen i jobb- och praktikverkstäderna. Många lärde känna nya människor och blev trygga i en grupp av människor de inte skulle ha pratat med annars. Behov av möten och dialoger mellan olika grupper finns troligen hos flera än de som är arbetslösa och har samhällsförsörjning. En vidareutveckling av en plattform för lokal dialog skulle även kunna ta tillvara på engagemang från andra boende, lokala föreningar, etcetera. Samtidigt med erbjudande om studiebesök och föreläsningar på olika tema skulle man kunna erbjuda större inflytande i lokala frågor.Det finns behov av ”personligt ombud light”, som processledarna har kallat sig. Människor som varit arbetslösa länge kan ha många olika problem. Det kan ta lång tid och behöva flera olika professioner för att kunna komma närmare arbetslivet. Att bygga nära kontakt med en representant för ”myndigheterna” kan underlätta vägen till olika vård och insatser som individen behöver. Erfarenheterna från Tänk Om visar också att sjukvården behöver bli mera lättillgänglig.Det finns kraft. Många som varit arbetslösa länge har fått jobb. Känslan är att dessa personer inte skulle ha fått det om de inte deltagit i Tänk Om. Deltagarna visade initiativförmåga och kraft både i att förändra sig själva, påverka lokalområdet och i att medverka i gruppens aktiviteter.Rapporten tar upp och diskuterar projektets målsättningar och hur de omformulerades över tid, redogör för statistik kopplat till projektets kvantitativa mål, lyfter fram relationen mellan projektets organisation och deltagarnas perspektiv samt personalens balansgång mellan styrning och vägledning och för en diskussion kring denna typ av projekts möjligheter att bidra till lokal och strukturell omvandling. Avslutningsvis summeras projektets viktigaste lärdomar. I två bilagor finns separata rapporter, dels en med intervjuer med samverkande parter om samverkan, dels en intervjustudie med projektdeltagarna.Utvärderingen har lyft fram att arbetssättet som utvecklats var lyckosamt på så sätt att många av deltagarna har fått arbete eller gått till utbildning. Jobbverksstäderna gav en trygg utgångspunkt för deltagarna. Man arbetade med ett helhetsperspektiv och strävade efter att kunna hjälpa deltagarna med i princip alla sina problem. Intensiv personlig kontakt upprättades och man hade ett längre och intensivare stöd än vad som annars är brukligt. Målsättningen angående antalet deltagare uppnåddes, medan andelen som gick till vidare till arbete eller studier efter projektet blev lägre än vad som angavs i ansökan.Under projektets genomförande förflyttades målsättningarnas betoning från område till individ. Deltagarna blev inte heller dem som man förväntade sig. De huvudsakliga förklaringarna till att mål och metod förändrades uppgavs vara dels att en del av metoderna inte gick att genomföra på grund av organisatoriska eller juridiska hinder, dels på grund av lågkonjunkturen. Ett problem som framkom i detta projekt är att ett öppet och flexibelt arbetssätt kan göra så att målgrupp och målsättning blir otydlig. Eftersom mål och verksamhet skulle utformas i dialog med deltagarna kunde man inte fastställa vare sig mål eller verksamhet innan deltagaren var på plats. Samverkande aktörer blev därmed osäkra på vilka personer som de skulle remittera till projektet, eftersom de inte visste vad verksamheten innebar och vilken målsättning som skulle gälla för deras klient.Arbetssättet var uppskattat av många deltagare och verkar ha fyllt en viktig funktion som en mellanstation eller skyddsnät på vägen mot arbetslivet. En nackdel var att arbetsuppgifterna var alltför omfattande för personalen. Arbetssättet betraktades inte som hållbart i längden. I sin roll som processledare balanserade de mellan styrning och coachning samt mellan att vara privat och professionell dialogpartner. Tillsammans med deltagarna utvecklades en kunskap om mångkulturell dialog som är svår att föra vidare. Det leder till frågan om hur de lärdomar som dragits från detta projekt ska kunna implementeras i andra verksamheter. Å ena sidan finns en risk att det arbetssätt som utvecklades är alltför resurskrävande för att rymmas inom ramen för parternas budget. Å andra sidan har man kunnat visa att verksamheterna gav önskade effekter för deltagarna. De metodologiska fördelarna som framkommit i projektet har i huvudsak riktats till de deltagande individerna. Samtidigt har samtliga deltagare från samverkande parter till processledare och deltagare i jobb- och praktikverkstäderna diskuterat och kommit närmare frågan om hur lokal social ekonomi kan stimuleras. Utvärderingens generella slutsats är att man inom Tänk Om har lyckats med många av sina ambitioner, men att man skulle ha kunnat uppnå mer långsiktiga resultat med en tydligare styrning och om det breddade samarbetet hade kunnat uppnås till fullo. Jag tror att det är kunskaper som kommer att komma väl till användning i det fortsatta lokala utvecklingsarbetet.
|
|
