| 1. |
- Aretun, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
GoMate – Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden : slutrapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.
|
|
| 2. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Bilisters användande av parkeringsanläggningar i centrala Göteborg : Orsaker, behov och konsekvenser för olika grupper
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler kommuner arbetar för att minska antalet parkeringsplatser i centrala delar. I Göteborg kommer ca 5 000 parkeringsplatser att försvinna under de kommande åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Studien baseras på intervjuer med totalt 71 parkerare vid tre parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Som analysverktyg har idealtyper använts för att lyfta fram kärnan i intervjumaterialet och skapa ett sammanhang. Nio idealtyper identifierades i materialet vilka beskriver varför människor använder bilen och parkeringsanläggningar i centrala Göteborg, såsom brist på alternativ till bilen, stressig vardag, säsongsbunden användning, bilen som en rättighet, för att överbrygga långa avstånd, pragmatik, och för att turista. Resultatet visar att incitament att köra bil och möjligheten att välja transportmedel påverkas såväl av vardagens strukturer som attityder och erfarenheter kopplat till olika transportmedel och transportsystem. Slutsatserna är att ju mer komplext vardagsliv människor har, desto mer kommer arbetsliv och privatliv att påverkas av parkeringsåtgärder. Kollektivtrafiken upplevs som bristfällig och tidskrävande men många ser också kollektivtrafik som ett fullgott alternativ till bilen.
|
|
| 3. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Comfort First! Vehicle-Sharing Systems in Urban Residential Areas : The Importance for Everyday Mobility and Reduction of Car Use among Pilot Users
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 11:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to explore to what extent a vehicle-sharing system (VSS) that includes electric bicycles and cars, connected to a block of apartments in a middle-sized city in Sweden, can cater for individuals' everyday mobility needs and reduce the need to own a car. The study connects to two different research areas: the usage of VSS and mobility transitions through pilot projects. Our results show a reluctance to voluntarily sacrifice comfort regarding everyday energy use. Owning and using a private car is to a high degree interpreted as convenient. The results from this study suggest that a VSS has the potential to satisfy mobility needs for people living in urban areas. However, in order for it to be successful, both in terms of satisfying mobility needs as well as being regarded as an attractive alternative to private car ownership, we argue that reconfiguration of modal choice and accessibility on different sociotechnical levels is a necessity. Interventions such as satisfactory public transport and better infrastructure for cycling and walking are suggested, as well as stricter parking regulations, banning cars in certain areas and making car use and ownership more expensive. In other words, the deployment of both soft and hard measures in combination is necessary.
|
|
| 4. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Can bike-sharing contribute to transport justice? : Exploring a municipal bike-sharing system
- 2022
-
Ingår i: Transportation Research Part D. - : Elsevier Ltd. - 1361-9209 .- 1879-2340. ; 103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- New mobility solutions have so far primarily been designed to meet the mobility needs of affluent user groups and have had limited impacts on objectives related to justice. This paper sheds light on a bike-sharing system implemented by a local authority in Sweden and discusses the findings in relation to the literature on transport justice. The study is based on a single case study and demonstrates that the system mainly attracts users who already have high accessibility. That docking stations were placed in low-income residential areas, combined with the fact that the price model was affordable, suggests that the system has potential to promote transport justice. The study indicates that this equality profile was primarily treated as an add-on in the design and setting up of the system. © 2022 Elsevier Ltd
|
|
| 5. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Immoral and irrational cyclists? Exploring the practice of cycling on the pavement
- 2021
-
Ingår i: Mobilities. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 1745-0101 .- 1745-011X. ; 16:3, s. 388-403
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cycling on the pavement is commonly seen in urban environments despite often being prohibited. This study explores this practice by analysing cycling on pavements in the wider socio-technical context in which it occurs. Using data from two field studies and one questionnaire study, as well as applying a Social Practice Theory (SPT) based analytical approach, the study explores the frequency of cycling on the pavement. The results show that riding on the pavement is common among cyclists. Three main configurations of meaning, material and competence constitutes this practice which is summarised as follows: avoiding the space of the car, increasing smoothness of the ride and unclear infrastructure design. Cycling on the pavement can be regarded as a way of managing safety and risk, seeking more efficient and comfortable paths of travel, as well as the outcome of perceiving the infrastructure as ambiguous. Overall, the study argues that cycling on the pavement is a consequence of skewed power relations between different modes of transport, as well as policies, urban planning and infrastructure not harmonising with demands for safe and smooth travel by cyclists.
|
|
| 6. |
- Niska, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
|
|
| 7. |
- Strand, Niklas, 1981-, et al.
(författare)
-
A case-study on drivers' mental model of partial driving automation
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The scope of this case-study was the development of driver's mental models of partial driving automation. For an adoption decision to be made, and to facilitate use of driving automation mental models are important. Systems such as Volvo´s Pilot Assist has been included as standard equipment in recent cars and drivers has the option to incorporate these systems in their driving. In our study drivers were interviewed when they had decided to buy a new car, at the delivery, one week after delivery, and finally after four months of owning it. The results suggest that mental models develop over time and may explain behaviour outcomes (system usage). Prior knowledge and the interplay between theoretical and practical experience are important factors for the development of the mental model and to help the driver over a threshold. A tentative conclusion is that drivers could be supported when introduced to automated driving systems.
|
|
| 8. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
Förares användning av kommunikationsutrustning under färd : Del 1: Enkätstudie. Del 2: Användning enligt objektiv mätning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av resultaten från denna enkät är något av det mest tydliga att saker som funnits i en bil en längre tid, exempelvis att ställa in radio, använda navigationsutrustning och prata i telefon, görs i betydligt högre utsträckning än nyare saker som att skicka meddelanden, surfa på internet eller spela spel. Överlag tycks det vara låg acceptans för de nyare företeelserna och en stor andel av urvalet tycker att det är felaktigt eller olämpligt att hålla på med dessa aktiviteter. Att prata i telefon med handsfree tycks uppfattas av många som säkrare och mer lämpligt än att inte använda det. Detta avspeglas även i inställning till införandet av förbud, där en relativt stor andel accepterar att det ska vara lagligt att använda handsfreefunktioner men att annan användning av kommunikationsutrustning borde förbjudas.I den andra delen genomfördes en mätning av mobilanvändning under färd genom installerande tav en mobilapp. Den genomförda undersökningen är den första av sitt slag åtminstone i Sverige, så att den, trots vissa brister och begränsningar, kan leverera information som hittills har varit okänt. I detta del diskuteras resultaten, även i förhållande till enkätsvaren, följt av en reflektion över metoden och möjliga förbättringar, som är önskvärda inför en fortsättningsstudie.
|
|
| 9. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Läsbarhet av vägskyltar i form av LED-skylt : färgkombination och fontstorlekens betydelse för läsbarheten
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Läsbarheten av vägskyltar har studerats och då i LED-format. Avsikten med studien var att studera effekten av färgkombination, fontstorlek och ljusbetingelser för läsbarheten av en LED-skylt. 101 studenter deltog i studien, där 32 var män och 69 var kvinnor. Deras ålder varierade mellan 18–66 år. Valet av försökspersoner påverkades av studiens syfte, det vill säga det var inte intressant att studera vare sig skillnader mellan olika kön, ålder eller synförmåga. En statistisk analys genomfördes för att studera hur läsbarhetsavstånden varierade som en effekt av färgkombination, fontstorlek och ljusförhållanden. Vidare uppmättes belysningsstyrkan vid de datainsamlingstillfällen som genomfördes. Läsbarhetsavstånden undersöktes både i dagsljus och i mörker. Resultaten av studien visar att färgkombinationen på skylten påverkar dess läsbarhet. Skyltar med vit text på blå, brun eller grön bakgrund kunde avläsas vid längre avstånd än skyltar med svart text på vit eller orange bakgrund. Fontstorleken är också av betydelse för läsbarheten och varje ökning i fontstorlek ger en signifikant skillnad i avstånd som skylten kan avläsas på där skylten med den största fontstorleken (300 mm) avläses från längst avstånd. Skyltarna avläses även vid längre avstånd i dagsljus jämfört med mörker. Läsbarheten av skylten med den minsta fontstorleken 200 millimeter ändras dock inte signifikant vid dagsljus jämfört med mörker. Dessa entydiga resultat påvisar att samtliga variabler som studerats har betydelse för läsbarheten. Det ska dock tilläggas att försöksdeltagarna stod stilla vid de tillfällen som de avläste skyltarna och hade fri sikt till skylten.
|
|
| 10. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
An on-road study of sleepiness in split shifts among city bus drivers
- 2018
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 114, s. 71-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bus drivers often work irregular hours or split shifts and their work involves high levels of stress. These factors can lead to severe sleepiness and dangerous driving. This study examined how split shift working affects sleepiness and performance during afternoon driving. An experiment was conducted on a real road with a specially equipped regular bus driven by professional bus drivers.The study had a within-subject design and involved 18 professional bus drivers (9 males and 9 females) who drove on two afternoons; one on a day in which they had driven early in the morning (split shift situation) and one on a day when they had been off duty until the test (afternoon shift situation). The hypothesis tested was that split shifts contribute to sleepiness during afternoon, which can increase the safety risks. The overall results supported this hypothesis. In total, five of the 18 drivers reached levels of severe sleepiness (Karolinska Sleepiness Scale ≥8) with an average increase in KSS of 1.94 when driving in the afternoon after working a morning shift compared with being off duty in the morning. This increase corresponded to differences observed between shift workers starting and ending a night shift. The Psychomotor Vigilance Task showed significantly increased response time with split shift working (afternoon: 0.337. s; split shift 0.347. s), as did the EEG-based Karolinska Drowsiness Score mean/max. Blink duration also increased, although the difference was not significant. One driver fell asleep during the drive. In addition, 12 of the 18 bus drivers reported that in their daily work they have to fight to stay awake while driving at least 2-4 times per month. While there were strong individual differences, the study clearly showed that shift-working bus drivers struggle to stay awake and thus countermeasures are needed in order to guarantee safe driving with split shift schedules.
|
|
