| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Isberg, Sofia, 1966-, et al.
(författare)
-
Från grupparbete till lärande i team
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från grupparbete till lärande i team Mål: Utgångspunkten i samtalet är frågan om hur vi kan gå från grupparbete till lärande i team i undervisningen. Ett mål med samtalet är att utbyta erfarenheter bland annat om pedagogiken bakom valet av grupparbete, sammansättning av grupper och hur vi som lärare kan stödja studenternas förmåga att lära genom samarbete med andra. Ett annat mål är att skapa ett nätverk inom universitetet där diskussionerna kan fortsätta.Syftet med samtalet är att bidra till kontinuerlig utveckling av lärares vardagspraktik och studenternas arbetsmiljö Genomförande (60 minuter) Ämnet introduceras genom en presentation av resultat från ett pedagogiskt PUNKTUM-projekt, med särskilt fokus på lärares och studenters upplevda utmaningar med grupparbete. För- och nackdelar med grupparbeten diskuteras sedan i mindre grupper.Bakgrund: Grupparbeten i olika omfattning är en vanlig arbetsform i många (nästan alla) kursmoment. Arbetsformen med grupparbeten motiveras bland annat med argument som att grupparbete/teamwork är en förberedelse för yrkeslivet där det i praktiskt taget alla organisationer förekommer uppgifter som ska lösas i grupp varför förmågan att samarbeta och arbeta i grupp är viktig att öva under studietiden. Andra argument som framförs bygger på en socialkonstruktionistisk syn på lärande som något som sker när människor möts och delar erfarenheter och att grupparbeten därför fyller en lärandefunktion. Samtidigt finns det lärare som snarare ser grupparbeten som ett sätt att resursmässigt hantera stora studentgrupper eftersom det minskar antalet handledningstillfällen och arbeten som ska bedömas.Studenter som tillsammans bildar en grupp för att genomföra en arbetsuppgift är inte detsamma som lärandet som kan uppstå i team (Oakley et al, 2004). Författarna menar vidare att studenter, i alla grupper, kan välja att arbeta tillsammans eller att dela upp arbetet och enbart sätta samman delarna, utan diskussion eller erfarenhetsutbyte. I motsats till det finns det team som samarbetar, inte alltid fysiskt, men medlemmarna är medvetna om vad andra göra och hur delar bidrar till en helhet (se t ex Qin et al, 2016).Utmaningar i lärarpraktikenI samtal med våra lärarkollegor har vi utifrån bland annat ovanstående noterat ett antal utmaningar i vår dagliga lärarpraktik. Utmaningar som vi behöver bli bättre på att hantera. 69 • Lärare tar för givet att studenter har förmåga att arbeta i grupp, trots att arbetsformen kan sägas bestå av en mängd olika kompetenser, såsom time management, konfliktlösning och kommunikationsförmåga (skriftligt och muntligt). Dessa kompetenser behöver var för sig introduceras och övas, samtidigt som de är integrerade under ett grupparbete• Studenterna kan gå igenom en utbildning och ta på sig samma typ av uppgift i alla grupparbeten vilket begränsar såväl lärandet som utvecklingen av generiska förmågor relaterade till arbete i grupp.• Argumentet att grupparbete förbereder för arbetslivet kan vara missvisande då grupparbete i arbetslivet inte är detsamma som grupparbete i högre utbildning. I det förstnämnda är gruppen sammansatt utifrån skilda kompetenser, ofta med specificerade roller. I det sistnämnda är alla mer eller mindre på samma nivå och roller är vanligen inte fördefinierade. • I majoriteten av våra kurser vid Handelshögskolan är fokus på uppgiften som ska lösas, det vill säga produkten/resultatet av grupparbetet. Det är i huvudsak utifrån produkten som handledning genomförs och bedömningsmallar och återkoppling ges.• Det finns inte alltid en tydlig pedagogisk tanke med formering av grupper. Det görs ofta utifrån ett lärarcentrerat perspektiv och mer sällan studentcentrerat.• Dysfunktionella grupper leder inte till lärande utan blir kontraproduktiva och det finns en risk att studenter mår dåligt, bränner ut sig, eller till och med avbryter sina studier. Grupparbeten kan upplevas på många olika sätt, men det är viktigt att vi som lärare känner till och förstår hur det påverkar studenter att arbeta i grupp. Om vi designar kurser utifrån enskilda moment om 7,5 hp, så kan studenterna gå från moment till moment med olika former av grupparbeten utan progression.Det kom ett mejl till studierektor från en student: ”Jag gick aldrig med i någon grupp… anledningen är att jag behöver en paus från grupparbetena för att inte bli deprimerad (tidigare grupparbeten har bara gjort mig frustrerad med fullständig avsaknad av någon som helst inlärning)”. Frågan om hur grupper sätts samman är också intressant ur ett lärandeperspektiv. Vad är det läraren pedagogiskt vill uppnå med vald gruppsammansättning och hur stödjer det studenternas lärande? Det finns många idéer om hur gruppsammansättning kan gå till; läraren sätter samman grupper, studenterna väljer själva, slumpmässig sammansättning, bokstavsordning…Det kom mejl om detta också: ”… jag är så less på detta med grupparbeten där vi studenter skall para ihop oss själva! Har själv inga problem, då jag är lite äldre än de andra och oftast hamnar i bra grupper pga min erfarenhet och kunskap. Men många mår riktigt dåligt av att hålla på och oroa sig för om ngn vill ha dom i sin grupp. Frågan jag ställer mig är: Vad är syftet med grupparbeten? Kan tänka mig att det är att lära sig att arbeta med andra människor, stärka ens sociala kompetens och vara lite obekväm och osäker? I så fall borde ju tillvägagångssättet vara att man undviker grupper som konsekvent består av samma människor? Så blir det ju INTE om ni låter studenterna välja själva hela tiden! Tycker vidare att det är er/universitetets skyldighet och uppgift att minimera risken för att ngn eller några hamnar utanför eller inte får en grupp tilldelad”Till detta rundabordssamtal välkomnar vi särskilt dig som brottas med gruppindelning, funderar över den pedagogiska poängen med grupparbeten och hur du bäst kan stödja studenternas eget lärande
|
|
| 5. |
- Isberg, Sofia, 1966-
(författare)
-
Kvalitet i utbildning : är undervisning en enskild angelägenhet eller ett kollegialt ansvar?
- 2013
-
Ingår i: Ett universitet i tiden. - Umeå : Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet. ; , s. 59-60
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta rundabordssamtal riktar sig både till pedagogiskt ansvariga och till lärare som är intresserade av ovanstående fråga. Våra utbildningar och kurser utsätts för utvärderingar och prövningar utifrån olika kvalitetsaspekter. Allt oftare är det studenternas resultat snarare än processen som utvärderas. Samtidigt vet vi att kvaliteten i resultaten är starkt influerade av det som sker i studenternas lärprocesser, där undervisningen är en del. Undervisningen under en utbildning består av många olika kurser och kursmoment och lärare med skilda idéer om och intresse och engagemang för undervisningsfrågor, pedagogik och lärande. Vi kan ha gemensamma, väl utformade kursplaner och styrdokument som i teorin säger något om vad som ska uppnås, men oftast mindre om hur detta ska uppnås. För många lärare innebär vardagen i undervisningen ett stort mått av enskildhet. Undervisningen sker i enskildhet, bakom stängda dörrar, med begränsad insyn från kollegor och pedagogiskt ansvarig(a). Forskningen har sedan länge sina rutiner, praxis och vetenskapliga normer där det är tillåtet, eftersträvansvärt och ibland även ett krav att den enskilda forskaren lämnar ut sitt arbete för diskussion, bedömning och granskning. Enskilda forskares metoder och resultat diskuteras och utvärderas av kollegor i seminarier och granskas i reviewprocesser för tidskrifter och detta offentliga uppvisande av den enskildes arbete uppfattas som självklart och en del av forskarvardagen. Men, hur är det med att granska och utvärdera varandras undervisningsmetoder och resultat? Är det lika självklart? Hur vet vi vad som händer i praktiken, när lärare möter studenter i olika sammanhang? När och hur diskuterade vi senast varandras föreläsningsbilder, kursinstruktioner, tentamensfrågor och sätt att bemöta studenter? Det finns uppfattningar om att undervisning är lärarens enskilda angelägenhet. Hur hanterar vi det? Bör vi hantera det? Den pedagogiskt ansvariga kan inte vara med i alla studentmöten så hur kan den mångfacetterade undervisningen fångas upp och hur kan vi arbeta för hållbar kvalitet? I vilka sammanhang och hur kan vi diskutera (och vågar vi säga granska?) lärares vardagspraktik och arbete ur ett kvalitetsperspektiv? Inledningsvis hålls en kort reflektion kring temat och utifrån denna diskuterar vi sedan frågor kring begreppet kvalitet i förhållande till begreppen enskild angelägenhet och kollegialt ansvar. Syftet med rundabordssamtalet är att dela erfarenheter kring metoder och vardagspraktik som dels kan hjälpa pedagogiskt ansvariga att arbeta för hållbar kvalitet, dels kan ge lärare möjligheter att stödja varandra att upprätthålla kvalitet. Avslutningsvis vill vi föra en generell diskussion kring vilka drivkrafter som skulle få undervisningen att bli (mer) öppen och gemensam.
|
|
| 6. |
- Isberg, Sofia, 1966-
(författare)
-
Transportval i vardagen : Åtgärder som kan främja ett hållbart resande i Umeå
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En minskning av utsläppen av växthusgaser ses som en av de största utmaningarna för länder och samhällen. Umeå kommun har en målsättning om att andelen resor med kollektivtrafik och cykel samt till fots tillsammans ska motsvara minst 65 procent av alla resor för boende inom Umeå tätort. Den teknologiska utvecklingen inom olika områden, även om den är av vikt, kommer inte att räcka för att de lokala målen för transportsektorn ska nås utan andra förändringar måste också ske för måluppfyllelse. En sådan förändring rör privatpersoners transportval och resmönster.Det finns därför ett växande intresse såväl från forskare som från praktiker av att förstå människors beteende relaterat till val av transportmedel. Forskning visar att människor gör transportval dels utifrån egna värderingar, normer och vanor, dels utifrån de förutsättningar som finns i det omgivande samhället. Vardagslogistiken är prioriterad för de allra flesta människor. Vardagen som kan omfatta transporter till och från jobb och skola för familjens medlemmar, transporter av skrymmande fritidsartiklar eller handling av dagligvaror, eller helt enkelt ett stopp vid gymmet efter jobbet. Vardagens transporter, om de sker med bil, bidrar stort till miljöpåverkan.För att nå klimatmålen bör en omställning av samhället ske, med människan i centrum, och därför har rapporten fokus på relationen mellan individ och samhälle och kunskap om Umeå och Umeåbornas syn på transporter relateras till teoretiska modeller och forskningssammanställningar om förändring på såväl individ- som samhällsnivå. Det är den här kombinationen som kan ge bidrag till kunskapsutvecklingen.I rapporten presenteras ett flertal åtgärder som Umeå kommun kan arbeta med, för att främja hållbara transportval. En övergripande slutsats är att för att åtgärderna ska kunna bidra till att öka andelen hållbara transporter behöver beslutsfattare och samhällsplanerare förståelse för människors vardagspraktik och de förutsättningar som finns för transporter exempelvis i specifika bostadsområden, eller relaterade till en särskild aktivitet såsom arbetspendling. Åtgärder som föreslås rör bland annat användarnära undersökningar och specifika medborgardialog.En annan slutsats är att förutsättningar i vardagen behöver förändras så att det blir enklare att göra hållbara transportval. Det kan handla om åtgärder som stödjer utveckling av cykelinfrastruktur, införandet av tjänster som minskar transportbehov eller implementering av mobilitets- och servicehubbar.Sammantaget kan det konstateras att en utveckling mot ett ökat användande av hållbara transporter kräver en förändring på såväl individ- som samhällsnivå, det sammanhang i vilket människor fattar beslut om val av transport.
|
|
| 7. |
- Isberg, Sofia, 1966-, et al.
(författare)
-
Tre månader utan bil
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Många miljöproblem är relaterade till mänskligt beteendeoch kan därför hanteras genom att det specifika beteendet ändras. Frivilliga interventioner används därför för att hjälpa människor att förändra sitt beteende. Kommuner kan organisera interventioner för att få människor att förändra sina resvanor genom metoder såsom finansiellt stöd, utveckling av infrastruktur samt marknadsförings- och informationskampanjer (Gärling och Schuitema, 2007). Sådana metoder knuffar eller inspirerar människor till nytt beteende.Den här rapporten berättar om en sådan intervention med fokus på att stödja ett alternativt beteende (att leva utan bil) och på att skapa förståelse för vilken betydelse en förändring i beteende kan ha för motivation och attityder tillatt reducera eller avstå från bilåkande.Utgångspunkten var att bilen helt skulle uteslutas som transportalternativ och familjerna parkerade därför bilen under de tre månader som testperioden varade. Familjerna uppmanades att, via foto, dokumentera mätarställningen före och efter testperioden. Det handlade således inte om att reducera bilåkande under testperioden utan om att helt avstå och att därmed förändra ett beteende genom att utesluta ett vanebeteende.Kommunen skapade, tillsammans med samarbetspartners, förutsättningar för familjerna att leva bilfritt genom att erbjuda flera olika alternativa transportlösningar såsom busskort till samtliga familjemedlemmar, en elcykel per familj samt tillgång till lådcykel och bilpool.Testperioden bestämdes till tre månader och varade mellan 15 september och 15 december 2018. Det tar tid att ställa om vanor och beteenden och upptäcka nya sätt att hantera transporter och andra vardagsaktiviteter och vi ville ge deltagarna den tiden. Vi ville dessutom att testperioden skulle innehålla en årstidsväxling för att förstå hur väder påverkar upplevelsen av att leva utan bil. Tidigare studier om Umebornas resvanor har visat att många använder cykel fram till första snöfallet för att sedan övergå till bil.En rekryteringskampanj till testet genomfördes via sociala medier och bussreklam och intresserade familjer fick fylla i ett webbformulär som bland annat innehöll frågor om hushållets sammansättning, hur ofta och i vilka sammanhang bilen användes samt vilka motiv familjen hade för deltagande i testperioden. Urvalsprocessen inleddes således som enform av självrekrytering, men med kriteriet att familjen ägde bil och var beredd att prova ett liv utan.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Jonas, 1978-, et al.
(författare)
-
Determinants of customer satisfaction with socially responsible investments : The influence of ethical quality perceptions and perceived financial return
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The availability and marketing of products and services positioned as socially or environmentally responsible has grown significantly during the last few decades. Much of the previous research within this area has focused on what leads customers to purchase products and services that fill certain social, ethical and environmental (SEE) criteria. However, while research has focused on the initiation and the actual purchase of these products and services, literature on how satisfied customers are after the purchase has largely been neglected. To address this gap in the literature, this study examines how a set of technical and functional quality attributes contribute to customer satisfaction in a socially responsible investment (SRI) setting. The results indicate that perceived financial performance of the SRI profiled mutual fund is the most important predictor of customer satisfaction. However, perceived social, ethical, and environmental performance also had a positive impact on satisfaction for the SRI mutual fund. Based on these results, it is argued that, although SEE quality is important to customers, marketers of SEE profiled products are advised to focus on the conventional quality attributes such as financial performance, as a good SEE record alone is unlikely to generate customer satisfaction.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Jonas, 1978-, et al.
(författare)
-
The information search process of socially responsible investors
- 2010
-
Ingår i: Journal of Financial Services Marketing. - Hampshire, United Kingdom : Palgrave MacMillan. - 1363-0539 .- 1479-1846. ; 15:1, s. 5-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Largely fuelled by an increasing social and ethical concern among private investors, socially responsible investment (SRI) has, in many ways, gone from having a marginal role to becoming a ‘mainstream’ financial service in recent years. SRI is an investment process that, in addition to the ‘traditional’ financial objective of investment, also uses social, ethical or environmental (SEE) criteria when making investment decisions. However, despite the growth of the market for SRI profiled mutual funds, very little research has been carried out with the objective of understanding the decision-making process of private SR-investors. In order to address this gap in the literature, this article addresses one stage in the SR-investor decision-making process: consumer pre-purchase information search. Using a sample of 369 SR-investors, the results of the study indicate that SR-investors search more for SEE information, such as the criteria used for exclusion of stocks than for ‘regular’ financial information such as past financial return and level of risk. Moreover, the study also indicates that involvement and perceived knowledge with regard to both financial and SEE issues impact the nature of the information search process of private SR mutual fund investors.
|
|
