| 1. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” : Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 63-82
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.
|
|
| 2. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
Läs- och skrivutvecklande undervisning i ämnesområdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek i förskoleklass?
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund och syfteSvensk forskning som studerat förskoleklassens praktik, har funnit att läs- och skrivundervisningen i förskoleklassen huvudsakligen sker i formaliserade sammanhang och utan koppling till elevers erfarenheter. Vi fann däremot i en observationsstudie att det i förskoleklassens teknikundervisning uppstod möjligheter att skapa undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling genom språkanvändning i social interaktion och utforskande i en meningsfull kontext (Alatalo & Johansson, 2019). Det föreliggande projektets övergripande syfte är därför att med hjälp av en teoretisk modell för läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1999) och med stöd i ytterligare ett analysverktyg (Liberg, 2008), identifiera och analysera läs- och skrivutvecklande undervisning inom följande ämnesområden i förskoleklassens centrala innehåll: språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek. Syftet är tudelat: projektet avser att bidra med kunskap om hur läs- och skrivutvecklande undervisning tar sig uttryck i förskoleklassens didaktiska verksamhet, men också att identifiera potential att utveckla läs- och skrivundervisningen. Teoretiska utgångspunkterFörskola och förskoleklass har möjligheter att hjälpa barn att utveckla fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom parallellt med en undervisning som utvecklar läsförståelse (van den Broek, 2005). Tidig läs- och skrivutveckling behöver stimuleras systematiskt (Partanen & Siegel 2014) och i social interaktion i funktionella sammanhang (Gillen & Hall 2013). För att eleverna ska förstå språkets meningsbärande funktion och syftet med att läsa och skriva är det nödvändigt att de ges rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl det talade som det skrivna språket (Guo et al., 2012). De behöver därför få medverka i en repertoar av sociala praktiker där olika möjligheter för språk-, läs- och skrivaktiviteter ges (Freebody & Luke, 1999). Muntliga texthändelser där språkets form, syfte och innehåll är i samspel med varandra främjar elevers läs- och skrivutveckling. Lärarens explicita undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang är viktig (Liberg, 2008), vilket är en grund för våra analyser.Studiens design Fyra forskare videoobserverar undervisning under två dagar var i sex olika förskoleklasser under höstterminen 2021 och i sex under vårterminen 2022 (sammanlagt 96 dagars observation i 48 olika förskoleklasser). Didaktiskt inriktade intervjuer genomförs med de observerade förskoleklassernas lärare. Materialet analyseras stegvis med strukturerade verktyg: 1) analys utifrån didaktisk teori, 2) analys utifrån Freebody och Lukes resursmodell med de fyra sociala praktikerna kodning, textskapande, textanvändning och kritisk utforskning av text och 3) analys utifrån tre olika former av läs- och skrivundervisning: formaliserad, funktionaliserad och balanserad (Liberg, 2008). Även kvantitativt inriktade analyser genomförs.Preliminära resultat Preliminära resultat indikerar att lärare generellt fokuserar fonologisk medvetenhet, bokstäver och fonem-grafem-kopplingar i ämnesområdet språk och kommunikation, och att det återkommer i en del andra ämnesområden och på raster. I observationerna hittills ser vi att det pågår muntligt utforskande och språklig kommunikation i samtliga observerade ämnesområden. Vidare analyser pågår och kommer att presenteras.Relevans för forskningsområdetUtifrån det planerade projektets syfte och design är det möjligt att utveckla en bred kunskapsbas om tidig läs- och skrivundervisning, vilket är angeläget eftersom den tidiga läs- och skrivutvecklingen korrelerar positivt med senare skolgång (Cunningham & Stanovich, 1997). Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2019. ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3), 49–62.Bradley, L., & Bryant, P. (1983). Categorizing sounds and learning to read – a causal connection. Nature, 301, 419-421. Cunningham, A. E., & Stanovich, K. E. (1997). Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later. Developmental Psychology, 33, 934–945.Freebody, P., & Luke, A. (1999). Further notes on the Four Resources Model. Reading Online. http:www.readingonline.org/research/lukefreebody.htmlGillen, J. & Hall, N. (2003). The emergence of early childhood literacy. In: Hall N, Larson J and Marsh J. (eds) Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage Publications: pp. 1–12.Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J.N. and McGinty, A. (2012) The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading 35(3) 308–327. Hofslundsengen, H., Hagtvet Eriksen, B., & Gustafsson, J.(2016). Immediate and delayed effects of invented writing intervention in preschool. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 29(7), 1473-1495. Jönsson, K. (2019). Läsande och skrivande I skolans första år. I C. Liberg & J. Schmidt (Red.), Att bli lärare i svenska. Stockholm: LiberLiberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Hämtad 4 december 2018 från www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf.Partanen, M., & Siegel, L.S. (2013). Long-term outcome of the early identification and intervention of reading disabilities. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 27(4), 665–684. DOI 10.1007/s11145-013-9472-1Pearson, P. D., Hiebert, E. H., & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42(2), 282–296. van den Broek, Paul, Rapp, David N., & Kendeau, Panayota (2005). Integrating memorybased and constructionist processes in accounts of reading comprehension. Discourse Processes, 39, s. 299–316.
|
|
| 3. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Matematikundervisning – en läs- och skrivutvecklande didaktik i förskoleklass
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Denna studie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2017; Kim & Wilkinson, 2019). Vi ser språket som ett verktyg för att tänka och prata, vilket i denna studie innebär att lärare och elever samtalar om matematiska begrepp och knyter an till exempelvis videofilm, sagor, bilder, tärningar och sedlar. Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 17 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Freebody och Lukes (1999) resursmodell där dess fyra praktiker som fokuserar på kodning, textskapande, textanvändning och kritiskt utforskande användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjöd eleverna. Preliminära resultat tyder på att praktikerna som stödjer meningsskapande utifrån text samt textanvändande var mest framträdande i den dialogiska undervisningen. Elever och lärare meningsskapande om matematiska begrepp som exempelvis mönster, antal, hälften och dubbelt, i funktionella sammanhang och med utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Praktiska metoder och åskådliggörande artefakter för att stötta elevernas förståelse var centrala i undervisningen. Matematikundervisning som en läs- och skrivutvecklande didaktik diskuteras. Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, 2020-03954 Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). York, UK: Dialogos. Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect 5(3), 85–94.Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons. Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the NationalEarly Literacy Panel. Washington, DC: National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdfVacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Boston: Allyn & Bacon.
|
|
| 4. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
”Nu läser vi grodans dagbok” : Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass
- 2022
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 27:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet var att bidra med kunskap om läs- och skrivutvecklande undervisning i sociala praktiker genom textutforskning och meningsskapande i naturvetenskap i en förskoleklass. Studiens utgångspunkt var att undervisning i förskoleklass behöver inriktas mot gemensamt samtalande, lyssnande, skrivande och läsande i meningsfulla och funktionella situationer för att ge eleverna möjlighet att utforska språkets form, innehåll och funktion i social interaktion. Fem lektioner då aktiviteter i naturvetenskap genomfördes i förskoleklass observerades utifrån ett lärar- och undervisningsperspektiv. Analysen utfördes med utgångspunkt i Luke och Freebodys resursmodell, som behandlar fyra sociala praktiker: kodknäckarens, textskaparens, textanvändarens och den kritiska läsarens roll. Resultatet visar att utforskandet i samband med undervisning i naturvetenskap möjliggjorde för elever att röra sig mellan de fyra praktikerna i resursmodellen i social interaktion och i meningsfulla sammanhang. Eleverna gavs förutsättningar att göra språkliga upptäckter och stärka sina ämneskunskaper både enskilt och tillsammans med andra, vilket är gynnsamt för den framväxande läsförståelsen. Läraren fokuserade inte språkutveckling utan naturvetenskapen var i centrum. Artikeln diskuterar potential att stärka den läs- och skrivutvecklande didaktiken i samband med texthändelser i naturvetenskap genom explicit undervisning om språkliga aspekter i funktionella sammanhang samt genom att lyfta fram hur form, innehåll och funktion samspelar i olika texttyper.
|
|
| 5. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
Språk-, läs- och skrivutvecklande undervisning i matematik, teknik och svenska i förskoleklass – möjligheter och utmaningar. Symposium.
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forskningsämne: Läs- och skrivdidaktikForskare: Tarja Alatalo, Högskolan Dalarna, Annie-Maj Johansson, Högskolan Dalarna, Cecilia Wijnbladh, Högskolan Dalarna, Sari Vuorenpää, Stockholms universitetI detta forskningsprojekt studeras läs- och skrivutvecklande undervisning i olika ämnesområden i svensk förskoleklass (6-åriga elever). I tidigare genomförda observationsstudier av undervisning i ämnesområdena teknik och naturvetenskap i förskoleklass framkom att där skapades undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling genom språkanvändning i sociala och utforskande praktiker (Alatalo & Johansson, 2019, 2022). Eftersom tidig läs- och skrivstimulans i social interaktion i funktionella sammanhang främjar elevers läs- och skrivutveckling (Gillen & Hall 2013), går vi vidare på en bredare front för att undersöka hur undervisningen ser ut inom fler ämnesområden i förskoleklassen. Eleverna behöver ges rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både själva och tillsammans med andra och i såväl det talade som det skrivna språket, för att de ska förstå språkets meningsbärande funktion och syftet med att läsa och skriva (Guo et al., 2012). Läs- och skrivutveckling betraktas med utgångspunkt i “The simple view of reading”, där ordavkodning och förståelse är avgörande faktorer för läsutvecklingen (Gough & Tunmer, 1986). Det innebär att kodfokuserade praktiker med fokus på fonologisk medvetenhet och ordavkodning och meningsfokuserade praktiker med fokus på t.ex. ordförrådsutveckling i meningsfulla sammanhang, främjar elevers läs- och skrivutveckling (jfr. Bradley & Bryant, 1983; Pearson et al., 2007; Ruotsalainen et al., 2021). Projektet, där lektioner videoobserverats i 42 olika skolor och intervjuer genomförts med 52 lärare i de aktuella klasserna, har som syfte att bidra med kunskap om hur läs- och skrivutvecklande undervisning tar sig uttryck i förskoleklassens didaktiska verksamhet, men också att identifiera potential att utveckla läs- och skrivundervisningen. Utifrån projektets syfte och design är det möjligt att utveckla en bred kunskapsbas om tidig läs- och skrivundervisning, vilket är angeläget eftersom en språkstimulerande skolförberedande didaktisk verksamhet också kan medverka till att minska antalet elever som misslyckas med sin läs- och skrivutveckling i skolans tidiga år (Lundberg et al., 2012). I detta symposium presenteras preliminära resultat från fyra delstudier i projektet. Den första presentationen diskuterar hur dialogisk matematikundervisning med utgångspunkt i ämnesbegrepp möjliggör för elever att medverka i meningsfokuserade och kodfokuserade läs- och skrivpraktiker. Studien indikerar att matematiklektionerna stödjer elevernas läs- och skrivutveckling, vilket innebär att matematikundervisningen kan uppfattas som språk-, läs- och skrivundervisning. Den andra presentationen synliggör hur elevers medverkan i teknikundervisning skapar förutsättningar för dem att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang. Det indikerar att teknikundervisningen har potential att medverka till rika språkupplevelse för elever i förskoleklass.Den tredje presentationen behandlar lärares uppfattning av möjligheter att följa och främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling i förskoleklass. Studien bidrar också med att utveckla teori om hur språk-, läs- och skrivundervisningen i tidiga skolår kan differentieras för en mer likvärdig utbildning. Den fjärde presentationen synliggör komplexiteten i lärares uppdrag att stötta och leda varje elevs språk-, läs-, och skrivutveckling utifrån elevens förutsättningar, förmågor och behov. Alla elevers behov av rika möjligheter att göra språkliga upptäckter för att stärka språk-, läs- och skrivutvecklingen problematiseras. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet, 2020-03954ReferenserAlatalo, T. & Johansson, A.-M. (2022). ”Nu läser vi grodans dagbok”: Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass. Pedagogisk Forskning i Sverige, 27(2), 96–118. https://doi.org/10.15626/pfs27.02.05Alatalo, T. & Johansson, A.-M. (2019). ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3), 49–62. https://doi.org/10.23865/njlr.v5.2018Bradley, L., & Bryant, P. (1983). Categorizing sounds and learning to read – a causal con-nection. Nature, 301, 419-421. Gillen, J. & Hall, N. (2003). The emergence of early childhood literacy. I N. Hall, J. Larson & J Marsh. (Eds.). Handbook of Early Childhood Literacy (pp. 1–12). Sage Publications.Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability [Academic Journal Electronic Resource]. Remedial and Special Education (RASE), 7(1), 6–10. Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J.N. and McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading 35(3) 308–327. Lundberg, I., Larsman, P., & Strid, A. (2012). Development of phonological awareness dur-ing the preschool year: The influence of gender and socio-economic status. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 25(2), 305–320.Pearson, P. D., Hiebert, E. H. & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42, (2), 282–296. Matematikundervisning är även språk-, läs- och skrivundervisning Tarja AlataloDenna delstudie syftar till att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande didaktik i matematikundervisningen i förskoleklass. Undervisning med fokus på ämnesspråkliga perspektiv (content area literacy), det vill säga undervisning som främjar elevers förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och se för att få information inom ett specifikt ämnesområde (Vacca & Vacca, 2002), stödjer elevers läs- och skrivutveckling (Moss, 2005). Förmågan att använda och förstå talat språk har visats vara en av de tidigaste prediktorerna för en god läsutveckling (National Early Literacy Panel, 2008). Därför är en undervisning som stimulerar unga elever till språklig interaktion och där läraren engagerar eleverna i en innehållsrik och målinriktad undervisning gynnsam för förmågor och färdigheter som är förknippade med elevernas senare läsframgång (Lonigan, 2015). Sådan undervisning förstås i denna studie som dialogisk (Alexander, 2018; Kim & Wilkinson, 2019). Videoobservationer av matematikundervisning genomfördes i 14 olika klassrum i förskoleklass. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Alexanders (2018) definition av dialogisk undervisning. Begreppen meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker (Ruotsalainen et al., 2021) användes till att förstå och synliggöra vilka läs- och skrivutvecklande möjligheter matematikundervisningen erbjuder eleverna. Analyserna pekar på att lärarna går igenom de matematiska begreppen i dialogisk undervisning samtidigt som de växlar, till viss del, mellan meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker. Eleverna ges rika möjligheter att lära sig matematiska termer och begrepp i social interaktion och i meningsfulla sammanhang genom dialogisk undervisning under matematiklektionerna. Eleverna blir också involverade i att läsa och skriva välbekanta ord och symboler samt möter skrift och ges möjlighet att se och samtala om skriven text, vilket främjar deras avkodningsförmåga och förståelse för skrift. Referenser Alexander, R. (2018). Developing dialogic teaching: genesis, process, trial. Research Paper in Education, 33(5), 561–598.Alexander, R. J. (2017). Towards dialogic teaching: Rethinking classroom talk (5th ed.). UK: Dialogos. Kim, M-Y., Wilkinson, I., A.G. (2019). What is dialogic teaching? Constructing, deconstructing, and reconstructing a pedagogy of classroom talk. Learning, Culture and Social Interaction, 21, 70–86. https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2019.02.003. Lonigan, C. J. (2015). Literacy development. In R. M. Lerner, L. S. Liben, & U. Mueller (Eds.), Handbook of child psychology and developmental science, cognitive processes, (Vol. 2, pp. 763–805). John Wiley & Sons. Moss, B. (2005). Making a case and a place for effective content area literacy instruction in the elementary grades. Reading Teacher, 59(1), 46–55.National Early Literacy Panel. (2008). Developing early literacy: Report of the National Early Literacy Panel. National Institute for Literacy. https://lincs.ed.gov/publications/pdf/NELPReport09.pdfRuotsalainen, J., Pakarinen, E., Poikkeus, A-M., & Lerkkanen, M-K. (2022). Literacy instruction in first grade: Classroom-level associations between reading skills and literacy instruction activities. Journal of Research in Reading 45(1), 83–99.Vacca, R. T., & Vacca, J. L. (2002). Content area reading (7th ed.). Allyn & Bacon. Teknikundervisningen möjliggör för elever att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift för olika syftenAnnie-Maj Johansson Tidigare studier visar att integrering mellan skolämnen och praktiker som stödjer elevers språk-, läs- och skrivutveckling har positiv betydelse för elevers lärande (Neuman et al., 2019). Den svenska läroplanen (Skolverket, 2019) uttrycker att elever i förskoleklass ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Det innebär att den pedagogiska verksamheten ska skapa tillfällen och möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift. Syftet med den här delstudien är att få kunskap om hur elevers medverkan i förskoleklassens teknikundervisning skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift f
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Antell, Susanne, et al.
(författare)
-
Arbetsintegrerad lärarutbildning : En modell för att utbilda lärare som minskar klyftan mellan akademi och skolverksamhet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I lärarutbildningar beskrivs ofta såväl nationellt som internationellt den klyfta som finns mellan de verksamhetsförlagda och de högskoleförlagda delarna av utbildningarna. Det görs i flera lärarutbildningar ansträngningar att minska denna klyfta genom en närmare integration av dessa delar och inte minst fokuseras handledningens betydelse. Den arbetsintegrerade lärarutbildning som undersöks i föreliggande studie är ett resultat av ett sådant samarbete mellan en högskola och skolhuvudmän i en region med 15 kommuner. Studien syftar till att belysa arbetsintegrerade utbildningarnas attraktivitet och hur de arbetsintegrerade utbildningarna stödjer lärarstudenters möjlighet att utvecklas i läraryrket under sin utbildning. Ett huvudsakligt avstamp tas i Lave & Wengers teori ”situated learning” som bl.a. berör yrkesutbildningar. Det empiriska dataunderlaget utgörs av enkäter som analyserats utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter. Sammanfattningsvis är slutsatserna att arbetsintegrerad lärarutbildning är attraktiv och ger lärarstudenterna möjlighet att utvecklas i läraryrket, men det finns flera områden som behöver utvecklas. De arbetsintegrerade utbildningarna är kvalificerade utbildningar, som för lärarstudenterna inte bara handlar om vad en lärare bör göra utan i huvudsak handlar om en möjlighet att befinna sig i något. Detta kan ses som ett unikt fokus vad gäller lärarutbildningar vilket kräver ett kontinuerligt utvecklingsarbete av personal i såväl högskola som i skolverksamhet i samverkan med lärarstudenter. Slutsatsen är att den arbetsintegrerade utbildningen utgöra en möjlighet att minska den klyfta som finnas mellan akademi och skolverksamhet.
|
|
| 8. |
- Antell, Susanne, et al.
(författare)
-
Eco-anxiety in the global classroom : Educational strategies about biodiversity in a sustainable perspective
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Dalarna UniversitySusanne Antell - Jörgen Dimenäs - Annie-Maj Johansson - Johanne Maad - Lena SkoglundEco-anxiety in the global classroom - educational strategies about biodiversity in a sustainable perspectiveFrom all over the world it has been reported that children are increasingly suffering anxiety and grief about climate change, what has been termed “eco-anxiety”. The anxiety is partly built up by concerns for species survival. One million animal species are threatened by extinction, and fundamental system changes are needed to save the quality of life worldwide, according to the IPBES (2019) report.Swedish preschools and elementary schools have long traditions of education for sustainable development, primarily by visiting nature and recycling materials. However, young people´s concerns about climate change force schools to reorient education towards a more global world where sustainable and ethical values include all forms of life.The aim of this study is to investigate what can affect the way students, teachers and whole schools do or do not engage with the challenging issues in a global learning agenda with a special focus on biodiversity loss.Theoretical frameworkThe study takes its theoretical point of departure regarding learning and teaching from Deweys (1934/1980) aesthetic theory that makes it possible to study pupil´s engagement and their meaning making as a holistic process. Important for the study is also Roberts (2007) argument that studies in science education not purely should be related to pupils’ natural scientific general knowledges and their opportunity to work with inquiry but also to values related to their attitudes and engagement.Action researchThe study will be conducted in three steps related to action research. Firstly, a questionnaire will be sent to preschool teachers and teachers to investigate to what extent and in what areas are they teaching about biodiversity. Secondly, preschool teachers and teachers, will participate in focus groups to discuss how we can reach beyond their present teaching. Thirdly, will we together with preschool teachers and teachers finally develop holistic educational models where discussions about sustainable and ethical values are given a significant role in science education.Expected findingsAn expected result is to achieve models for education, together with teachers, where sustainable and ethical discussions embracing different life forms in both local and global contexts will contribute to meaning making and a holistic approach in the classroom.Relevance to Nordic educational researchThe study is relevant for the Nordic educational research since it will identify how Nordic schools may use eco-anxiety as a catalyst for developing interest, knowledge and engagementabout complex issues related to climate change, such as sustainable and ethical dimensions of anthropogenic biodiversity loss.In this symposium participants are invited to share reflections on how schools may transform eco-anxiety to action competence.Dewey, J. (1934/1980). Art as experience. New York: Touchstone.IPBES (2019). Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.IPBES secretariat, Bonn, Germany.Roberts, D. A. (2007). Scientific Literacy/science literacy. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds)Handbook of research on science education. 729-780. Mahwah, New Jersy, USA: Lawrence Erlbaum Associates.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Förskollärares professionskunskaper i förskolans ämnesundervisning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultat från en studie som påbörjades 2016 och som handlar om pro-fessionskunskaper i förskolans undervisning. Studien är praktiknära och undersöker förskollärares uttryckta ämneskunskaper och pedagogiska ämneskunskaper och hur de uppfattar och genomför undervisning av matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. En teoretisk utgångspunkt är Shulmans (1986, 2015) teori om pedagogiska ämneskunskaper (PCK) och andra teoretiska utgångspunkter härrör från Osgood (2010) och handlar om hur professionalism utvecklas i undervisning samt hur styrning påverkar professionalism (Stanley & Stronach, 2013). Datainsamlingen består av en enkätundersökning med 300 deltagare och intervjuer med 10 förskollärare. Analyserna visar att förskollärarna skattar sin förmåga att omsätta pedagogiska ämneskunskaper som god. Barns intresse är en styrande princip i såväl läroplansmålen som när förskollärare planerar undervisning och utformar miljöer som kan skapa intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Resultatet visar att förskollärarna anser att undervisning ofta sker i lekens form och är en interaktiv och kommunikativ process. Det är lättare att planera, intressera barn för, kommunicera och använda relevanta begrepp inom ämnesområdena matematik och biologi gentemot ämnesområdena kemi, fysik och teknik.
|
|
