| 1. |
- Berg, Sofia, et al.
(författare)
-
Ekologisk funktionalitet av värdekärnor för barrskogar inom Västra Götalands län : Ett strategiskt underlag för planering av förändrad skogsskötsel av barrskogsområden inom Västra Götalands län i syfte att stärka skogarnas förutsättningar att stödja biologisk mångfald och skogens klimatnytta
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skogsstyrelsen redovisar i sin utvärdering av miljömålet Levande skogar 2019 att centrala hinder för uppfyllelse av miljömålet är minskande och fragmenterade livsmiljöer och minskande och/eller små populationer av ett antal hotade arter knutna till skogsekosystemet. En väg framåt för att vända denna trend är att framtidens skogsbruk bland annat bör utvecklas utifrån ett landskapsperspektiv och där hyggesfria skogsbruksmetoder ökar i omfattning.Länsstyrelserna i Sverige har genom sitt arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur identifierat så kallade värdekärnor – områden av stor betydelse för skogsarternas överlevnad. I denna studie har Västra Götalands läns värdekärnor analyserats med avseende på deras förmåga att stödja biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. Arbetet har gjorts i samverkan med Länsstyrelsen för Västra götalands län.Metoden som använts är Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). Metoden har utvecklats inom forskningsprojektet “Landscape biodiversity capacity: a tool for measuring, monitoring and managing” finansierat av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag (2019-2022).Resultaten visar vilka geografiskt avgränsade värdekärnor som idag har hög ekologisk funktionalitet och som utgör biologiska överlevnads- och spridningshotspots för arter knutna till barrskogar. Vidare visar resultaten att endast sju kommuner har BBCI-värden över 1, det vill säga, ett hållbart skogslandskap som kan hålla fokusarten i ett 100-årsperspektiv.För att nå de svenska miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv samt skapa bättre förutsättningar för skogens biologiska mångfald att fortleva behöver nuvarande skogsmetoder med trakthyggesbruk anpassas till brukningsformer som tar större hänsyn till skogens ekosystem. Resultaten från denna studie kan ge prioriteringsunderlag för inom vilka produktionsskogar en så kallad återvildning genom förändrad brukningsmetod skulle kunna resultera i betydelsefull ökad ekologisk funktionalitet på landskapsnivå för de västgötska barrskogarna.
|
|
| 2. |
- Jonsson, Annie, et al.
(författare)
-
Landskapets förmåga att hålla biologisk mångfald : – en indikator för biologisk mångfald och ett planeringsverktyg för prioritering av markanvändning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver ett nytt verktyg framtaget för att underlätta planering av grön infrastruktur på landskapsnivå och ger via fallstudier exempel på hur verktyget kan användas. Projektet har utförts i ett samarbete med expertis inom teoretisk ekologi, ekologi, biodiversitetsinformatik och tillämpad matematik.Forskningsprojektet har utvecklat en modell för att uppskatta ett landskaps för-måga att hålla biologisk mångfald i dess olika biotoper (Biotope Biodiversity Capacity Indicator, BBCI). Ett teoretiskt ramverk baserat på ekologisk kunskap har tagits fram som grund för modellen.Syftet med BBCI är att modellen ska kunna användas som ett planeringsverktyg för att:stärka biologisk mångfald i ett landskap,förbättra förutsättningarna för arter att använda hela landskapet ochskapa bättre förutsättningar för hänsyn till biologisk mångfald i samband med samhällsutveckling.För att testa och beskriva verktygets användbarhet har fyra fallstudier genomförts med olika fokus:Analys av fragmenteringen i ett barrskogslandskap som sköts med särskild naturhänsyn i Västernorrlands län.Analys av barrskogsvärdekärnors kapacitet för biologisk mångfald inom Västra Götalands län som synliggör vikten av kommunöverskridande samverkan.Analys av potentiella målkonflikter mellan två biotoper, ädellövskog och öppen mark med skyddsvärda träd i Valle.Analys av kapacitet för biologisk mångfald hos äldre ädellövträd i ett landskap mixat med urbana miljöer och landsbygd, Mjölby kommun.Parallellt med utvcklingen av BBCI har en tät dialog och samverkan skett med olika intressenter och slutanvändare. Den breda dialogen har medfört ett effektivt kun-skapsutbyte mellan olika parter.Rapporten avslutas med att beskriva utmaningar och verktygets utvecklings-potential både avseende pedagogik och teknik men även hur modellen kan byggas på och utvecklas med ytterligare funktioner för en breddad tillämpning.
|
|
| 3. |
- Jonsson, Annie, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Hornborgasjöns restaurering : måluppfyllelse och effekter på biologisk mångfald med fokus på vegetation och fågelfauna
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hornborgasjön räknas idag som en av Sveriges rikaste fågelsjöar och är internationellt utpekad som en av Sveriges värdefullaste våtmarker. Sjön har stor betydelse som både rast- och häckplats för en mängd fågelarter. Området är också av stort intresse för friluftslivet och som ett levande kulturlandskap. Under de senaste 150 åren har Hornborgasjön genomgått stora förändringar. En serie av sjösänkningar under 1800 och 1900-talen ledde till kraftig igenväxning och följdes av ett storskaligt restaureringsprojekt i senare tid. Syftet med Hornborgasjöns restaurering var att säkerställa Hornborgasjöns framtid som fågelsjö. Restaureringen är ett av Sveriges största naturvårdsprojekt. I denna rapport har vi utvärderat hur Hornborgasjöns restaurering påverkat vegetation och fågelfauna. Syftet var att analysera om och till vilken grad de biologiska målen med restaureringen uppnåtts.För att utvärdera måluppfyllelsen har vi i första hand jämfört olika naturtypers utbredning mellan åren 1905 och 2010 samt förändringar i fågelfaunan under flera tidsperioder. Analyser av vegetationskartor visar att vass- och buskområden kraftigt reducerats och att en stor öppen vattenspegel och omgivande mader återskapats. Våtmarksfåglarnas numerär har generellt sett återhämtat sig från igenväxningsperioden och är för vissa arter till och med större än vid förra sekelskiftet. För vissa naturtyper och fågelarter, som till exempel vassområden och häckande vadare, är dagens situation dock inte i linje med målen. Det står ändå klart att det övergripande målet och många av de mer specifika delmålen har uppfyllts så att Hornborgasjön idag är en levande våtmark med stort antal häckande och rastande fågelarter.I analyser av fågeldata från senare tid finns indikationer på negativa trender som man behöver vara observant på för att för framtiden säkra en biologiskt rik Hornborgasjö. En utmaning för denna utvärdering har dock varit bristen på högkvalitativa och jämförbara data att basera analyserna på. Vi belyser därför vikten av att ha ett fungerande övervakningssystem som kontinuerligt följer upp statusen i ekosystemet.
|
|
| 4. |
- Jonsson, Tomas, et al.
(författare)
-
Food web structure affects the extinction risk of species in ecological communities
- 2006
-
Ingår i: Ecological Modelling. - : Elsevier. - 0304-3800 .- 1872-7026. ; 199:1, s. 93-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper studies the effect of food web structure on the extinction risk of species. We examine 793 different six-species food web structures with different number, position and strength of trophic links and expose them to stochasticity in a model with Lotka–Volterra predator–prey dynamics. The characteristics of species (intrinsic rates of increase as well as intraspecific density dependence) are held constant, but the interactions with other species and characteristics of the food web are varied.Extinctions of producer species occurred but were rare. Species at all trophic levels went extinct in communities with strong interactions as compared to communities with no strong interactions where only the secondary consumer went extinct. Extinction of a species directly involved in a strong interaction was more frequent than extinctions of species not directly involved in strong interactions (here termed direct and indirect extinctions, respectively). In model webs where both direct and indirect extinctions occurred, roughly 20% were indirect extinctions. The probability of indirect extinctions decreased with number of links. It is concluded that not just the presence of strong interactions but also their position and direction can have profound effects on extinction risk of species.Three principal components, based on 11 different food web metrics, explained 76.6% of the variation in trophic structure among food webs that differed in the number and position, but not strength, of trophic links. The extinction risk of consumer species was closely correlated to at least two of the three principal components, indicating that extinction risk of consumer species were affected by food web structure. The existence of a relationship between food web structure and extinction risk of a species was confirmed by a regression tree analysis and a complementary log-linear analysis. These analyses showed that extinction of consumer species were affected by the position of strong interactions and a varying number of other food web metrics, different for intermediate and top species. Furthermore, the degree to which the equilibrium abundance of a species is affected by a press perturbation is an indication of the risk of extinction that this species faces when exposed to environmental stochasticity. It is concluded that extinction risk of a species is determined in a complicated way by an interaction among species characteristics, food web structure and the type of disturbance.
|
|
| 5. |
- Jonsson, Tomas, et al.
(författare)
-
Trophic interactions affect the population dynamics and risk of extinction of basal species in food webs
- 2010
-
Ingår i: Ecological Complexity. - : Elsevier. - 1476-945X .- 1476-9840. ; 7:1, s. 60-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper addresses effects of trophic complexity on basal species, in a Lotka–Volterra model with stochasticity. We use simple food web modules, with three trophic levels, and expose every species to random environmental stochasticity and analyze (1) the effect of the position of strong trophic interactions on temporal fluctuations in basal species’ abundances and (2) the relationship between fluctuation patterns and extinction risk. First, the numerical simulations showed that basal species do not simply track the environment, i.e. species dynamics do not simply mirror the characteristics of the applied environmental stochasticity. Second, the extinction risk of species was related to the fluctuation patterns of the species.More specifically, we show (i) that despite being forced by random stochasticity without temporal autocorrelation (i.e. white noise), there is significant temporal autocorrelation in the time series of all basal species’ abundances (i.e. the spectra of basal species are red-shifted), (ii) the degree of temporal autocorrelation in basal species time series is affected by food web structure and (iii) the degree of temporal autocorrelation tend to be correlated to the extinction risks of basal species.Our results emphasize the role of food web structure and species interactions in modifying the response of species to environmental variability. To shed some light on the mechanisms we compare the observed pattern in abundances of basal species with analytically predicted patterns and show that the change in the predicted pattern due to the addition of strong trophic interactions is correlated to the extinction risk of the basal species. We conclude that much remain to be understood about the mechanisms behind the interaction among environmental variability, species interactions, population dynamics and vulnerability before we quantitatively can predict, for example, effects of climate change on species and ecological communities. Here, however, we point out a new possible approach for identifying species that are vulnerable to environmental stochasticity by checking the degree of temporal autocorrelation in the time series of species. Increased autocorrelation in population fluctuations can be an indication of increased extinction risk.
|
|
| 6. |
- Karlsson, Patrik, et al.
(författare)
-
Food web structure and interaction strength pave the way for vulnerability to extinction
- 2007
-
Ingår i: Journal of Theoretical Biology. - : Elsevier. - 0022-5193 .- 1095-8541. ; 249:1, s. 77-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper focuses on how food web structure and interactions among species affects the vulnerability, due to environmental variability, to extinction of species at different positions in model food webs. Vulnerability is here not measured by a traditional extinction threshold but is instead inspired by the IUCN criteria for endangered species: an observed rapid decline in population abundance. Using model webs influenced by stochasticity with zero autocorrelation, we investigate the ecological determinants of species vulnerability, i.e. the trophic interactions between species and food web structure and how these interact with the risk of sudden drops in abundance of species. We find that (i) producers fulfil the criterion of vulnerable species more frequently than other species, (ii) food web structure is related to vulnerability, and (iii) the vulnerability of species is greater when involved in a strong trophic interaction than when not. We note that our result on the relationship between extinction risk and trophic position of species contradict previous suggestions and argue that the main reason for the discrepancy probably is due to the fact that we study the vulnerability to environmental stochasticity and not extinction risk due to overexploitation, habitat destruction or interactions with introduced species. Thus, we suggest that the vulnerability of species to environmental stochasticity may be differently related to trophic position than the vulnerability of species to other factors.Earlier research on species extinctions has looked for intrinsic traits of species that correlate with increased vulnerability to extinction. However, to fully understand the extinction process we must also consider that species interactions may affect vulnerability and that not all extinctions are the result of long, gradual reductions in species abundances. Under environmental stochasticity (which importance frequently is assumed to increase as a result of climate change) and direct and indirect interactions with other species some extinctions may occur rapidly and apparently unexpectedly. To identify the first declines of population abundances that may escalate and lead to extinctions as early as possible, we need to recognize which species are at greatest risk of entering such dangerous routes and under what circumstances. This new perspective may contribute to our understanding of the processes leading to extinction of populations and eventually species. This is especially urgent in the light of the current biodiversity crisis where a large fraction of the world's biodiversity is threatened.
|
|
| 7. |
- Roos, Henrik, et al.
(författare)
-
Identification of patches with high ecological importance of broadleaved forests and open lands with valuable trees in Valle : Using a biodiversity capacity landscape metric, combining area and connectivity, to examining management options
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is a complement to previous studies of regional action plans of green infrastructure in Valle (County Administrative Board 2016; County Administrative Board 2019). The aim was to identify the relative importance of biotope patches of broadleaved forest and open lands with valuable trees, respectively, in Valle for the maintenance and enhancement of biodiversity. A testversion of the method Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI) was applied on the two biotopes of broadleaved forest and open lands with valuable trees in Valle. BBCI was developed within the project “Landscape biodiversity capacity: a tool for measuring, monitoring and managing” financed by the Swedish Environmental Protection Agency, Miljövårdsanslaget (2019-2021).The results of the BBCI-analysis identified hotspots areas for the two studied biotopes in Valle, that is, areas with important patches for the sustainability of BBCI. For broadleaved forest, the northern part of Valle stands out as highly importantand for open lands with valuable trees the south-southwest parts of Valle stands out as the most important area. In this study, effects on BBCI from restauration of broadleaved forests to open land with valuable trees was evaluated. Calculations of BBCI shows encouraging results of an increased capacity for biodiversity of the biotope with open lands with valuable trees but not a significant decrease in biodiversity capacity of broadleaved forest, despite the area losses and fragmentation caused from the restauration. Both biotopes have BBCI values above one, showing that they are sustainable within a 100 year period. The result can be used as support to management plans of nature reserves in a landscape setting and as recommendations or advice to private land owners. Moreover, the study was produced within the work of BIOGOV, where regional action plans for nature, tourisms, culture and small enterprises were under development.
|
|
| 8. |
- Berg, Sofia, et al.
(författare)
-
Analys av grön infrastruktur för barrnaturskog inom projektområde för planerad vindpark vid Trollugnsberget
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar och redovisar ett kunskapsunderlag om förutsättningar för biologisk mångfald knuten till barrnaturskog inom och i närområdet av projektområde för vindkraftspark Trollugnsberget i Smedjebackens kommun. Utifrån underlaget kan OX2 prioritera markanvändning och arbeta för att bibehålla och utveckla en grön infrastruktur som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv samt Levande skogar.Kunskapsunderlaget har tagits fram med en ny metod benämnt Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). BBCI är en indikator som uppskattar ett biotoplandskaps förmåga att hålla biologisk mångfald. Metodutveckling har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag och framtagning av det specifika underlaget och analyserna i rapporten har finansierats av OX2.BBCI bygger på ekologisk kunskap om hur landskapets struktur påverkar arters överlevnad och biologisk mångfald. Med hjälp av indikatorn kan man undersöka om i) landskapet som helhet är hållbart ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv, ii) hur många och vilka patcher1 som inte är hållbara i sig själva och iii) hur känsligt landskapets biologiska mångfald är för negativ påverkan på specifika patcher och var en förstärkning skulle kunna göra störst nytta.BBCI har beräknats för barrnaturskog som finns inom projektområdet för vindparken samt i dess närhet. Som underlag och indata till biotoplandskapens struktur användes data från genomförd naturvärdesinventering samt från skogsbolagens nyckelbiotopsklassificering. I rapporten redovisas barrnaturskogens långsiktiga hållbarhet för biologisk mångfald och dess känslighet för tidsperspektivet 100 år. Beräkningar har gjorts utifrån två olika fokusarter2 där fokusart 1 har mindre arealkrav jämfört med fokusart 2. Resultaten visar att befintliga förekomster av barrnaturskog inte är hållbara i ett 100-årsperspektiv, varken för fokusart 1 eller 2. Åtgärder som stärker barrnaturskogens förutsättningar att hålla biologisk mångfald är därför att rekommendera.1 Patcher kallas de fragment eller avgränsade ytor som finns i landskapet och som består av den biotop som studeras. En patch är ett avgränsat fragment av biotopen som omges av andra typer av livsmiljöer än den som biotopen består av.2 BBCI bygger på modellering av fokusarter. En fokusarts möjlighet att fortleva i landskapet indikerar även att många andra arter, som är en del av det ekosystem fokusarten representerar, också kan fortleva i landskapet och därmed biologisk mångfald.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
