| 1. |
- Hjort, Mattias, 1972-, et al.
(författare)
-
A method for road description based on map data and road measurements : White Paper
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Simulation has become a useful tool for vehicle manufacturers in the design and assessment of new vehicles. Using an advanced driving simulator in early design phases may reveal defects in the construction, which otherwise would not be noticed until full scale prototyping, and thereby reduce development time and costs. In most driving simulator studies the road design does not have to conform to an existing road. But for some purposes it may be crucial that the virtual road describes the real road as close as technically possible. Examples are vehicle vibration studies, fuel consumption evaluation with respect to driver behaviour, and comparisons between driving on the virtual and real road. The required level of detail of different road features varies between applications (projects). Parameters like road curvature, inclination, elevation and crossfall, the surrounding terrain as well as road imperfections and unevenness may be of more or less importance and therefore have to be modelled with high or lower accuracy. In the Known Roads project, a real road, the “Gothenburg triangle” (Gothenburg-Borås-Alingsås- Gothenburg), was modelled as realistically as possible. Road curvature, inclination and crossfall as well as the surrounding terrain were considered important. This White Paper is complementary to other deliverables from the Known Roads project. It presents in more detail the method of recreating existing roads in a simulation environment, developed by VTI in the project. The White Paper concerns specifically the difficulties of merging different data sources into a road representation, and describes the problems that were encountered and the solutions that were developed for implementing an existing road in the driving simulator.
|
|
| 2. |
- Hjort, Mattias, 1972-, et al.
(författare)
-
Smarta gator : VR-simulering av framtida stadsmiljöer
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver arbetet av arbetspaket 6 och 8 i det Vinnova-finansierade projektet Smarta gator. Utifrån arkitektoniska beskrivningar har tre olika VR-miljöer skapats – så kallade ”digitala tvillingar” av en idag existerande gatumiljö i Stockholm, samt två olika tänkbara framtida versioner av gatumiljön. Den simulerade miljön kan upplevas av fotgängare i VTI:s fotgängarsimulator, och alternativt också av bilist genom co-simulering med annan körsimulator. De två tänkbara framtidsvisionerna utvärderades från ett fotgängarperspektiv genom en workshop med 30 försökspersoner i VTI:s fotgängarsimulator i Linköping. Deltagarnas svar visar tydligt att upplevelsen av trygghet, prioritet samt trevlighet/trivsel ökade i de smarta miljöerna jämfört med den ursprungliga miljön. Läsbarheten av gaturummet upplevdes i de smarta miljöerna dock något sämre än i ursprungsmiljön. En förklaring kan vara att många känner igen ursprungsmiljön eftersom det är en relativt vanlig gatutyp – breda körfält för bil, kantstensparkering och trottoarer, medan de smarta miljöerna är uppbyggda på ett annorlunda sätt vilket kan innebära en omställning för att förstå en ”ny typ” av gata. Sammantaget visar studien på hur man kan skapa gaturum som upplevs trevligare och tryggare genom att prioritera gång- och cykeltrafik genom en större yta tillägnat gång, cykel och vistelse än för motortrafik. Även skapandet av vistelseytor och sociala funktioner längs gatan hade en positiv effekt på upplevelsen av gaturummet. Att placera träd och grönska längs gatan är utöver de ekologiska fördelarna också viktigt för trivseln och upplevelsen av gaturummet. Vi konstaterar att VR-simulering kan vara ett användbart verktyg för att på ett tidigt stadium bedöma olika designlösningar. VTI:s fotgängarsimulator har ett state-of-the-art bildsystem, men dess fria yta om 3x6 meter är för liten för att på ett smidigt sätt kunna promenera runt i stadsmiljön. Autonoma fotgängare, styrda av spelmotorn Unreal Engine, upplevdes av de flesta försökspersoner som väldigt verklighetstrogna, och de bidrog till illusionen om att vara på plats i miljön.
|
|
| 3. |
- Nåbo, Arne, 1958-, et al.
(författare)
-
Known Roads : real roads in simulated environments for the virtual testing of new vehicle systems
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This publication presents a project aiming to develop virtual representations of real roads for use in driving simulators. The development was done in order to enable assessments of new systems on existing and well known roads in a driving simulator, and will increase the external validity of virtual testing. Furthermore, the usage of the virtual model of such roads makes the simulator results better comparable to earlier performed or later following road tests. The roads connecting Göteborg-Borås-Alingsås-Göteborg were selected. The purpose for this is due to their proximity to the vehicle industry in west Sweden and to the test tracks “Hällered” and “AstaZero”. However, the tools and methods developed can be used to build a virtual representation of any other road through a surrounding landscape and/or more urban environment. The project was carried out in steps, starting with data collection (investigation and assessment of available data from different sources as well as measurement of road properties) followed by data treatment (remove irrelevant data and errors, filtering, etc.), modelling (mathematical description of road properties) and simulation (selection of data formats for real time simulation).
|
|
| 4. |
- Nåbo, Arne, 1958-, et al.
(författare)
-
Laddsträcka i Lund : En studie av busslinje i körsimulator
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2018 träder klimatlagen i kraft. Till år 2030 ska klimatpåverkan i transportsektorn ha minskat med 70 procent jämfört med år 2010 och år 2045 ska Sveriges klimatpåverkan vara netto noll. Det innebär en fundamental omställning av energiförsörjningen av vägtransporter och fordonsflottan. För bussar i stadstrafik ser man gärna en elektrifiering då elbussar både är avgasfria och tysta, vilket ger en mindre miljöpåverkan på gaturummet och det då finns möjlighet att även skapa attraktiva busslinjer.För att exemplifiera hur en elektrifiering av buss kan göras gjordes en studie i körsimulator där en möjlig elbusslinje i Lund som använder elväg studerades. Elektrifieringens mål var att nå en hög användarvänlighet och uppfylla framtidens krav på miljö- och energianpassning. Med hjälp av olika informationskällor om elbussar, elvägsteknik och Lunds stadsmiljö skapades virtuella modeller av dessa som sedan installerades i körsimulatorn.För att utvärdera om bussen och elektrifieringen uppfyllde kraven på användarvänlighet genomfördes försök med bussförare i en dynamisk körsimulator, SIM II på VTI i Linköping. Resultaten visade att förarna inte hade några större svårigheter att framföra bussen så att elektrifieringen fungerade. Tyvärr drabbades några av förarna av illamående under körningen (”simulatorsjuka”) och fick avbryta.En utvärdering av körsimulatorn som ett verktyg för opinionsbildning gjordes genom att tillhandahålla ett informationsblad om elväg för bussar samt att demonstrera elektrifieringen för anställda i Lunds kommun med hjälp av en mindre, flyttbar körsimulator. Intervjuer om elbussar och elektrifiering gjordes före och efter demonstrationen för att se effekter på inställningen till och förståelsen av elbuss och elväg. Resultaten visade att simulatorkörningen gav ett mervärde utöver informationsbladet, 2/3 av deltagarna svarade att förståelsen blev större och 1/3 att den inte förändrades. Inställningen till elbuss och elväg förändrades inte. Majoriteten av deltagarna ansåg att simulatorn kan vara en hjälp i beslutsfattande.En analys av energiåtgången för bussen visade att batterinivån var lägre i slutet av körningen än i början, det vill säga batterinivån sjönk. Detta hade kunnat undvikas om elektrifieringen lagts ut på ett mer fördelaktigt sätt, och behöver således inte vara en begränsande faktor vid en framtida implementering.Vidare gjordes en jämförelse med några andra energiförsörjningsalternativ såsom depåladdning och ändhållplatsladdning. För- och nackdelar för dessa alternativ diskuterades utifrån ekonomiska och bussoperativa perspektiv.
|
|
