| 1. |
- Bauer, Fredric, et al.
(författare)
-
Petrochemicals and climate change: Powerful fossil fuel lock-ins and interventions for transformative change
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the risk of climate breakdown, pressure is increasing for all sectors of the economy to break with fossil fuel dependence and reduce greenhouse gas emissions. In this context, the chemical industry requires more focused attention as it uses more fossil-fuel based energy than any other industry and the production of chemicals is associated with very large emissions. Beyond the climate crisis, the chemical industry significantly impacts several critical dimensions of sustainability, including the planetary boundaries for novel entities, biosphere integrity, and ocean acidification. In this report, we focus on the petrochemical sector, which represents the largest share of the chemicals industry and is generally understood to refer to the part of the industry that relies on fossil-fuel feedstocks from oil, gas, and coal. The petrochemicals sector produces chemicals mainly used for plastics and fertilisers, but the products also end up in paints, pharmaceuticals, pesticides, and other applications. This report provides a critical exploration of the petrochemical sector to strengthen awareness of its relevance to the climate crisis and to provide tools and recommendations for decision-makers in different domains to initiate, support, and accelerate much-needed transformation. The report highlights the rapid expansion of the petrochemical sector as well as the range and growth of economic, infrastructural, and political interlinkages with the fossil fuel extraction sector. It argues that these developments and dynamics are crucial to understanding pathways, strategies, and interventions for a low-carbon transition for petrochemicals.
|
|
| 2. |
- Bergek, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Directionality challenges for transformative innovation policy: lessons from implementing climate goals in the process industry
- 2023
-
Ingår i: Industry and Innovation. - : Informa UK Limited. - 1366-2716 .- 1469-8390. ; 30:8, s. 1110-1139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the new paradigm of ‘transformative’ or ‘mission-oriented’ innovation policy, which addresses broad societal challenges, policy makers are given a large responsibility for setting or shaping the direction of socio-technical transitions. However, the literature has so far not provided much concrete advice on how to achieve directionality in practice. The main argument of this conceptual article is that a more detailed approach is needed to better understand the challenges policy makers might face when they attempt to translate societal goals into more concrete and actionable policy agendas. It identifies and discusses eight analytically derived directionality challenges: handling goal conflicts, defining system boundaries, identifying realistic pathways, formulating strategies, realising destabilisation, mobilising relevant policy domains, identifying target groups, and accessing intervention points. To illustrate these challenges, the article uses examples from the implementation of the Swedish climate goal in the process industry.
|
|
| 3. |
- Eneqvist, Erica, 1982-
(författare)
-
Experimental Governance : Capacity and legitimacy in local governments
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Contemporary planning and governance of cities involves practices of experiments and trials in urban experiments, collaborative platforms, and urban development projects with high ambitions for sustainability and innovative solutions. These practices of experimental governance can be seen as new policy instruments that include actors from all sectors of society in collective problem-solving. The introduction of experimental governance establishes a new logic of public administration that results in multiple opportunities and challenges. Previous research has emphasised the importance of organisational development beyond a focus on single experimental projects and institutional designs to support experimentation. This thesis aims to examine the municipalities’ organisational capacity for experimental governance and the opportunities to ensure legitimacy.The thesis involves a case study of the City of Stockholm and its innovative practices in general and experimental governance practices in particular. The focus is on the municipal organisation and how it has developed over the past decade, rather than single experiments, collaborations, and projects. Using a qualitative research approach, empirical data was collected by shadowing City of Stockholm staff members, while also conducting semi-structured interviews, participatory observations, and document studies. The thesis comprises four research articles: three using the City of Stockholm as an empirical case of a municipality engaged in experimental governance, and one that develops theoretical insights using examples from Stockholm. The first article provides a discussion of municipal innovation approaches and their influence of institutional logics. The second article is about municipal functions related to experiments, and how these functions challenge the local government. The third article examines the work of experiments and partnerships in policy and practice from a legitimacy perspective. The fourth article explores the institutional capacity for translating innovation actions from high-profile urban development projects into regular processes of the municipality.The results provide new knowledge about public actors and urban experimentation, while also providing practical insights that are relevant to stakeholders who engage in urban experiments. Specifically, the thesis reveals the challenges that municipalities face in embracing experiments while also ensuring and developing procedures for legitimacy. It also highlights the tensions of introducing new logics and roles for public authorities in a changing governance environment. The findings point towards the need for a more nuanced understanding of practices of experimental governance, and the development of permanent organisational structures and cultures to support and steer these practices. There is also a need for organisational procedures to ensure legitimacy, related to both input in terms of transparency, accountability and equality, and output in terms of results and effectiveness, with a capacity to implement the results. By meeting these needs, municipalities can harness the opportunities of experimental governance to serve the public good.
|
|
| 4. |
- Fagerström, Anton, et al.
(författare)
-
BeKind - Circularity and climate benefit of a bio- and electro-based chemical industry - effects of transitions in petrochemical value chains
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document reports the finding from the project BeKind: Circularity and climate benefit of a Bio- and Electro-based Chemical Industry - effects of transitions in petrochemical value chains. The aim of the BeKind-project has been to identify challenges for transition to a circular and climate-neutral petrochemical industry, to develop proposals for remedial activities for these obstacles and challenges, and to quantify the benefits such a transition can have for circularity, climate and social sustainability. The focus of the project has been on industrial production of liquid fuels and plastics.
|
|
| 5. |
- Hammar, Maria, et al.
(författare)
-
Analys av påverkan från EUförslag för omställningen inom svensk industri : För industrin relevanta delar av kommissionens nya gröna giv och lagstiftningspaketet Fit for 55Underlagsrapport till Naturvårdsverkets arbetsgrupp
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultatet av projektet ” Analys av påverkan från EU-förslag för omställningen inom svensk industri”. Projektets syfte har varit att analysera hur Kommissionens förslag till lagstiftningspaket (Fit for 55) för att göra EU redo för att minska utsläppen i linje med det skärpta utsläppsmålet om -55 procent netto till 2030 jämfört med 1990 påverkar möjligheterna till omställning av svensk industri. Analysen visar att förslagen från EU täcker flera av de hinder som finns för att ställa om industrin, men att det inte fullt ut räcker för att uppfylla den svenska målsättningen om nettonollutsläpp till 2045. Analysen visar att EU-förslagen framför allt brister avseende stöd och stöttning för en uppbyggnad av supportinfrastruktur för en transformativ omställning. Alltså stöd för att bygga upp de nya samhällen som krävs för den omställning industrin ska gå mot, både vad gäller kompetensuppbyggnad och samhällsfunktioner, men även frågor kopplade till infrastruktur som eldistribution och vägar. Rapporten har utgjort ett underlag i Naturvårdsverkets och Energimyndighetens arbete med rapporten ”Industrins klimatomställning”
|
|
| 6. |
- Hammar, Maria, et al.
(författare)
-
Styrmedel för ökad efterfrågan på klimateffektiva produkter : Stöd för transformativ omställning inom basmaterialindustrin
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här presenterar resultatet av projektet "Styrmedel för ökad efterfrågan på klimateffektiva produkter". Projektets syfte har varit att analysera hur styrmedel – antingen direkt eller indirekt – kan skapa efterfrågan på produkter med mycket låga eller inga utsläpp.Rapporten är avgränsad till att undersöka, föreslå och analysera styrmedel för att få till transformativa förändringar på systemnivå snarare än åtgärder för inkrementella förbättringar. Detta i syfte att möjliggöra klimatneutral basindustri. Ett antal hinder kopplat till cement-, järn-och stål-, kemi-, och raffinaderiindustrins klimatomställning har identifierats i rapporten och ett antal styrmedel som kan adressera hinder kopplade till en osäker efterfrågan på klimateffektiva produkter analyseras.
|
|
| 7. |
- Hylmö, Anders, 1977-, et al.
(författare)
-
How do firm internal and external factors combine to contribute to the propensity of energy incumbents to implement radical innovations?
- 2023
-
Ingår i: 14th IST conference 2023, Responsibility and Reflexivity in Transitions.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Transitioning the energy sector to meet sustainability challenges requires introducing innovative solutions for energy production, storage, flexibility, security, and consumption (Fahnestock and Karltorp, 2019). Some of these innovations will be radical compared to incumbent firms’ competence base, solutions, and market attributes (Bergek et al., 2013). Although some energy utilities embrace innovation, most of these incumbents are inert due to significant lock-in effects of infrastructures and facilities.While a larger body of research focuses on incumbents as developers of innovation (Klepper, 1997; Christensen, 1997/2013), less attention is paid to the factors that influence incumbents’ ability to implement radical innovation. A review of the comparatively few existing studies reveals that a) a combination of firm internal and external factors needs to be accounted for, b) factors are interdependent and form complex causal relations, and c) the same outcome related to adoption may result from different combinations of conditions as revealed by contradictions (Karltop and Perez Vico, forthcoming). Yet, no existing studies examine the complex casual relationships as configurations of factors that combine to contribute to incumbents’ propensity to implement radical innovations. Thus, we study how incumbent firms’ internal and external characteristics contribute to implementing radical innovation in the form of configurations of factors, using regional energy firms as empirical case.We explore this question using a qualitative comparative analysis (QCA) that enables us to consider the effects of multiple causal factors and their complex causal relationships on a particular outcome, such as the propensity to implement radical innovation (Ragin, 2008). We use a comparative case study of eight Swedish public regional energy firms to explore the influence of factors derived from a recent literature review (Karltop and Perez Vico, forthcoming) that include external landscape, financial, technology, and industry conditions, as well as firm internal structural conditions, absorptive capacity and alignment with innovation. We base the analysis on semi-structured interviews with firm representatives and qualitative and quantitative data from media, annual reports, economic databases, and funding agencies.Our analysis generates multiple solutions in the form of configurations of different factors contributing to incumbents’ propensity to implement radical innovations. These solutions reveal how factors amplify or offset each other and provide insight into different development paths for incumbents seeking to implement radical innovation. This paves the way for building a coherent theoretical frame for understanding incumbents in the light of radical innovation that accounts for multiple causes related to the firm’s structure, strategy, and external conditions.Our findings have several management and policy implications. To implement radical innovation necessary for energy transitions, firms and policy makers must simultaneously pay attention to the multiple ways in which internal and external conditions may interact. Although some factors are beyond the firm’s control, managers could focus on the factors that moderate others, as these represent an opportunity for compensation. With this study, we also contribute to the field of transition studies by exploring a configurational approach to understanding the role of incumbents in meeting sustainability challenges.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Jacobsson, Staffan, 1951, et al.
(författare)
-
Bidrag till handlingsplan för havsbaserad vindkraft i Sverige - För säkrad eltillförsel, stabiltklimat och industriell utveckling
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Världen behöver ställa om produktionen av el till ett system med inga eller ringa utsläpp av växthusgaser. Både Världsbanken (2014) och International Energy Agency (IEA,2013) varnar i starka ordalag för en temperaturhöjning långt utöver 2 grader vilket understryker betydelsen av en politik som säkerställer att en omvandling sker i tid. Tillutmaningen läggs åldrande kärnkraftverk samt en förväntad ökad efterfrågan på el inom transportsektorn och för att ersätta gas för uppvärmning. En teknik som EUkommissionenhar stora förväntningar på, och som främst britter, tyskar och danskar investerar mycket i, är havsbaserad vindkraft. I detta bidrag argumenterar vi för att Sverige bör följa dessa länder och bygga ut den havsbaserade vindkraften som ett komplement till andra tekniker som använder förnyelsebara energikällor. Vi diskuterar även vilka hinder som måste överbryggas för att en utbyggnad skall ske i tid och åtgärder som kan vidtas för att säkra en utbyggnad.Sveriges potential är stor. Om 3 000 km2 används för havsbaserad vindkraft, 5 MW installeras per km2 och kraftverken har 40 % kapacitetsfaktor, blir årsproduktionendrygt 50 TWh. Många företag har sett denna potential och projekt som befinner sig i olika delar av tillståndsprocessen skulle kunna producera 26 TWh. I debatten argumenteras emellertid ofta att nya investeringar i förnybar energiteknik inte behövs då i) Sverige har en nettoexport av el och ii) vi med lätthet uppfyller 2020 målen. Denna tidshorisont är emellertid för kort jämfört med de långa ledtider som finns i utbyggnaden av ny kapacitet och vi kan inte heller betrakta Sverige som en isolerad ö. Vi måste istället blicka framåt några decennier och ut mot övriga EU när vi analyserar önskvärdheten av att investera i havsbaserad vindkraft. Vi uppmärksammar då risken att det kan uppstå ett större produktionsgap i Sverige. Även för Nordpool-området finns denna risk och för EU som helhet är det förväntade produktionsgapet mycket stort. En utbyggd havsbaserad vindkraft kan bidra till att säkerställa att Sverige och Nordpoolområdet får ett kraftsystem som kan leverera omfattande mängder el till rimliga priser när de åldrande kärnkraftverken läggs ner. Potentialen är så stor att Sverige även kan ge ett viktigt bidrag till att uppnå EU:s klimatmål genom en ökad elexport. Detta bidrag skall inte ses som att vi blir ”världens samvete” utan förenas med nya affärsmöjligheter då Sverige synes kunna producera havsvindel till en låg kostnad i förhållande tillinstallationer i Nordsjön. Detta är det starkaste skälet till en utbyggnad i Sverige och ett utnyttjande av denna svenska komparativa fördel passar väl in i EUs tankar om enEnergiunion.Det är tänkbart att en kapacitet att producera 30 TWh havsbaserad vindel kan finnas på plats i Sverige år 2035. För att möjliggöra nödvändiga investeringar måste dock en rad hinder överbryggas. Det viktigaste hindret är brist på incitament att investera och det behövs ett styrmedel som på ett trovärdigt sätt leder till de omfattande investerin
|
|
| 10. |
- Jacobsson, Staffan, 1951, et al.
(författare)
-
Formation of competences to realize the potential of offshore wind power in the European Union
- 2012
-
Ingår i: Energy Policy. - : Elsevier BV. - 0301-4215. ; 44, s. 374-384
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The electricity sector has to undergo a large-scale transformation process to reduce the threat of climate change. Wind power has a strategic role to play in this process. This paper makes a preliminary assessment of the types and numbers of engineers required to sustain a large-scale expansion of offshore wind energy in the EU and draws lessons for universities. A variety of competences are required, including (a) deep competences in many fields (electrical and mechanical engineering, but also engineering physics and civil engineering); (b) integrative competences within engineering (e.g., mechanical and electrical engineering) and between engineering and non-engineering fields (e.g., meteorology and logistics). A large number of engineers are required. A rough estimate indicates a need for more than 10 000 new engineers until 2020. The nature and volume of the competences required raise serious questions for the scale and organization of training programmes at universities.
|
|
