| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hancock, Victorine, 1958-, et al.
(författare)
-
Compétence discursive des apprenants avancés et quasi-natifs : étude du marqueur polyfonctionnel vraiment.
- 2009
-
Ingår i: L’information grammaticale. - Paris : Peeters. ; 120, s. 14-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Le but de cette étude est de caractériser les occurrences de vraiment dans un corpus oral chez des locuteurs natifs francophones et chez des apprenants suédophones (Le corpus InterFra, voir Bartning & Schlyter 2004). Ces apprenants sont semi-guidés (apprentissage en milieu naturel et institutionnel). Chanet (2004) observe à propos des marqueurs discursifs en général, que dans le Corpus de référence du français parlé, la forme enfin a la fonction d'adverbe régi (= il a enfin terminé sa thèse) dans seulement 0,1 % [sic] des occurrences, et celle de marqueur discursif/particule dans 98 % des cas (2 % ambigu). L'auteur commente ces observations qui "laissent imaginer la gymnastique mentale que doivent effectuer les enfants passant d'une perception orale de la langue à un apprentissage de l'écrit [...]". Ces chiffres laissent aussi imaginer les difficultés rencontrées par les apprenants de notre corpus, qui font eux le chemin inverse. Ceux-ci doivent passer d'un apprentissage essentiellement de l'écrit (ou d'une norme de l'écrit) à une perception orale d'une langue étrangère. Étant donné cet écart écrit-oral, on pourrait faire l’hypothèse qu’un certain nombre de fonctionnements de vraiment comme marqueur discursif n’apparaissent que tardivement dans l’acquisition. Aux conditions d'apprentissage dans un milieu institutionnel s'ajoutent souvent une attitude normative envers les phénomènes propres à l'oralité, tels que les marqueurs discursifs : ils sont souvent catégorisés comme des « disfluences » (cf. Chanet 2004). Dans notre étude, nous partons de la complexité syntaxique et discursive de vraiment à la fois à l’écrit et à l'oral (cf. Fernandez 1994 et Bilger 2004) : « l’adverbe vraiment est très ambigu et peut modifier toutes les catégories » (Abeillé 2002, cité par Bilger 2004). Notre corpus nous permet aussi de caractériser les conditions externes de l'acquisition du marqueur discursif. Nous considérons la distribution fonctionnelle de vraiment dans les unités informationelles (partie thématique et modale / rhématique / postrhématique) ainsi que sa variation idiosyncrasique.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kirchmeyer, Nathalie, et al.
(författare)
-
A multi-dimensional teaching format for language education : Rethinking the role of teachers and students
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The field of language learning has gone through considerable changes with the emergence of new technologies, the endless resources available on the Internet and machine translation tools. The digitalization process with a constantly and instantly range of possibilities for online-language learners has led us to reconsider the format of our language courses. This has subsequently had an impact on the course design, the teacher’s role as well as the student’s role. Language courses at KTH aim to prepare students for their future professional lives and have a strong focus on language for specific purposes (LSP). These courses have few teaching hours and are very intensive. Furthermore, they are elective courses for most of the students, which requires engaging and flexible learning and teaching formats. Our experience has shown that a blended learning course design as well as student-owned learning are especially well suited for these language courses. We want to present our multi-dimensional format which combines three dimensions of teaching: online/face-to-face, synchronous/asynchronous and teacher-led/student-owned. A course-design that draws advantage from the potential offered by the combination of these dimensions, provides several pedagogical added-values.
|
|
| 6. |
- Kirchmeyer, Nathalie, et al.
(författare)
-
Blandade lärmiljöer för språk- och kommunikationskurser i högre utbildning
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Blended learning (BL) är en etablerad och central del i dagens högre utbildning. Onlinekommunikation änvänds i både studier och arbete, och att lära sig att kommunicera effektivt online bör vara ett mål för språkinlärning (DeMolder et al. 2023). Flera studier visar att 46blended language learning (BLL) leder till ökad interaktion i alla tre led: lärare-student, student-student samt student-kursinnehåll, så-kallad equivalency of interaction (Anderson 2003). För att kunna formulera en mer omfattande model av BL, som kan vara vägledande i kursdesignen, behövs det dock ytterligare forskning. (DeMolder et al. 2023). Denna presentation undersöker och diskuterar BL i språkundervisning för ingenjörstudenter. Vi grundar oss på praktiknära forskning med utgångspunkt i våra egna kurser. Genom en enkätoch intervjustudie undersöker vi studenternas upplevelse av en BL- samt flipped classroomkursdesign i kurser i franska och tyska för ingenjörer. Syftet med studien är att undersöka huren blandad lärmiljö bäst kan gestaltas för språkundervisningen. Vi presenterar hur BL kan gynna olika språkliga färdigheter samt diskuterar konsekvenser för student- respektive lärarrollen. Fokus ligger på aspekterna tid (synkront/asynkront), studentcentrerad lärande samt interaktion. När det gäller tid, frigör BL många möjligheter: asynkront arbetstid kan användas av den enskilde studenten, men även för möten mellan studenter utan läraren. Här öppnas också möjligheter för enskilda eller små-grupp ”check-ins” mellan lärare och studenter. Man kan således skapa en mer flexibel kursstruktur som automatiskt skapar ett studentcentrerat lärande. Vidare är vi intresserade av den språkliga interaktionen: vilka möjligheter för interaktion skapar vi mellan lärare och student och mellan studenter och hurpåverkar dessa studenternas inlärning? Generation-Z studenterna på KTH är digital natives, vana att arbeta i team, självgående och trivs i mångsidiga och interaktiva inlärningsmiljöer. Tillgången till pedagogiskt och autentiskt material online, i kombination med möjligheterna för onlinespråkutbyten, sätter krav på att skapa en attraktiv och meningsfull språkundervisning för våra studenter. Vi har funnit att en BL-kursdesign i kombination med studentägd lärande, flexibilitet och möjligheten att aktivt tillämpa sina språkkunskapereffektivt tillgodoser våra studenters behov. Vår BL undervisning svarar också både mot digitaliseringen inom högre utbildning och mot de krav som studenterna kommer att möta i sitt yrkesliv: BL speglar dagens arbetsplatser, där synkront och asynkront arbete, samt den konstanta skiftningen mellan face-to-face och online är verklighet. Med studentägd undervisning möljiggör man en förändring av den traditionella lärarrollen, där läraren blir facilitators och mentorer snarare än de enda som sprider kunskap. Studenter uppmuntras att hämta kunskap från ett brett spektrum av källor, så kallade communities of practices (North 2020). Det främjar i sin tur kollaborativt lärande som innebär en skiftning från teacher presence till teaching presence (Vaughan et al. 2013). Vårt bidrag, som sätter BL och språk för online-kommunikation i centrum, utgör ett värdefullt bidrag till ASLA 2024 undertemat Språk och kommunikation i en digitaliserad värld: online-kommunikation och onlinesamarbete är färdigheter som behöver utvecklas och tränas. I en bred trend till online-lärande inom högre utbildning är det vidare nödvändigt att utveckla bärande och meningsfulla BLL koncept.
|
|
| 7. |
- Kirchmeyer, Nathalie, et al.
(författare)
-
Collaborative online international activities in language courses for engineers
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We want to present an example of how to integrate language for specific purposes (LSP) in language courses for engineers through collaborative online international activities (COIL). These activities are implemented in a flipped classroom (FC) and blended learning format (BL) which gives flexibility and enables online projects. COIL activities are particularly well suited for LSP as it offers a student-owned, authentic and engaging way to practice language skills. COIL activities can be defined as project-based learning where the context defines the learning tasks. In that way, students develop deep content knowledge: collaboration, communication skills including e-communication, intercultural competence, which prepare them for professional situations. We will share examples based on COIL activities developed in courses of French and German for engineering students, from A2 to B2 levels. By sharing these practices, we hope to inspire other teachers and develop more COIL projects.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
