| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Berlin, Johan, 1975-, et al.
(författare)
-
Chefers strategier för att implementera samverkan
- 2016
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Den här studien handlar om interorganisatorisk samverkan inom vård och omsorg. Här studeras vilka strategier som första och andra linjens kommunala chefer använder för att få till stånd en fungerande samverkan. Hur ser hindren ut och vilka strategier och överväganden gör cheferna för att övervinna dem. Den fråga som därför behandlas i denna rapport är; vilka strategier an-vänder kommunala chefer inom vård och omsorg för att implementera samverkan? I studien har data samlats in genom att 21 chefer inom vård och omsorg intervjuats. De chefer som medverkat i studien har alla varit verksamma i kommuner som deltagit i det Nationella kommunforskningsprogrammet, vilka är Borås, Göteborg, Lund, Norrköping, Piteå, Sjöbo och Stockholm. I studien har tre centrala iakttagelser gjorts. Dessa handlar om; 1) att cheferna väljer en form av situationsanpassad strategi beroende på vad sam-verkan har för syfte och med vilka aktörer som samverkan ska genomföras, 2) att cheferna behöver hantera den upplevda intressekonflikten som finns mellan att ta ansvar för den "egna verksamheten" samtidigt som de förväntas ta ansvar för samverkan med andra organisationer och 3) att cheferna har svårt att hantera sitt chefsansvar vid samverkan. Samverkan där linjestyrningen utmanas eller kompletteras med horisontell styrning är lösare reglerad vilket kan leda till oklar ansvarsfördelning och diffus arbetsdelning. Här kan chefer behöva tillägna sig andra uttryck för att utöva sitt ledarskap då den traditionella chefsrollen inte är lika väl anpassad till styrning vid samverkans-situationer.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Brorström, Björn, 1953, et al.
(författare)
-
Regioner och kommuner har bestått provet –om hanteringen av konsekvenserna av coronapandemin
- 2022
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 99:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I samband med pandemin har den svenska förvaltningsmodellen diskuterats. Det har funnits ett ifrågasättande av kommunernas förmåga att hantera den kris som pandemin innebar. Samtidigt har pandemins krishantering avslöjat så väl brist på kunskap om kommunal verksamhet bland statliga myndigheter som att det föreligger skillnader i förutsättningar mellan kommuner för verksamhetens genomförande. I studier som genomförts av fem kommuner och en region under perioden 2020–2021 visar tvärtom resultatet på den lokala nivåns förmåga att hantera pandemin, vilket även bekräftas av internationella studier. Regionens och kommunernas krishantering har visat styrkan i en decentraliserad samhällsstruktur, men också att viktiga utvecklingsfrågor och blottlagda brister måste hanteras lokalt för en ändamålsenlig hantering av kommande kriser och för en gynnsam utveckling i vardagen. Svaret finns inte i en ökad centralisering, utan en förstärkning av det kommunala självstyret och att ta sig an de utmaningar som finns i flernivåstyrningen som kommit att prägla offentlig sektor.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
The dilemma with ICT in educational organisations
- 2002
-
Ingår i: 6th International Research Conference Dilemmas Facing the Public Sector 4-6th September 2002 University of East London, England.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Hansson, Henrik, 1965, et al.
(författare)
-
Skolan och informationstekniken - en fallstudie av grundskolan i Stenungsund
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper is the first of six case studies in a research project "The school and information- and communication technology (ICT)". This one is taking place in the municipality of Stenungsund. The results from the study can be summarised as: Some enthusiasts driving the development work and producing star cases. They claim that the new technology introduced is making a difference, but the most important aspect is that new technology is triggering a development for pedagogical renewal. Technology also bears the potential for extended surveillance and control, which is not so much spoken about. The differences in competence and the subsequent specialization of some teachers seem to be an unintended and inevitable consequence of the ICT introduction. The municipality claim to strive towards decentralization of the organization, however ICT seem to have an opposite effect. The continuity from the projects can be interpreted in two ways. When there is no more money there is any development. A more interesting conclusion is that ICT has affected the long-term attitude and use of ICT. The projects have exposed the community with possibilities as well as limitations and therefore the perception of ICT has changed within the school organization.
|
|
