| 1. |
- Bourdieu, Pierre, et al.
(författare)
-
Leve idrottspedagogiken : En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem ägnar sig åt idrott? Vilken betydelse har fritiden i barns och ungdomars liv? Vad innebär hälsa i skolämnet idrott och hälsa?Leve idrottspedagogiken! tillägnas Lars-Magnus Engström. Texterna i boken speglar delar av det idrottspedagogiska forskningsområdet i Sverige, vars framväxt Lars-Magnus Engström varit den främste företrädaren för. Läsaren får här ta del av exempelvis idrottskulturen, fritidskulturen och skolans ämne idrott och hälsa. Genomgående handlar texterna om villkoren för barns och ungdomars deltagane och om de olika lärprocesser som sker i anslutning till idrottsutövning.Lars-Magnus Engström har gjort betydande insatser som forskare och lärare samt som professor vid Lärarhögskolan i Stockholm och vid Gymnastik- och idrottshögskolan. I snart fyrtion år har han arbetat med studier kring påverkans- och lärprocesser i idrott. Hans forskning har främst kretsat kring människors idrottsvanor och vilka som utvecklar en fysiskt aktiv livsstil. Idrotts- och motionsutövningar ger både ett så kallat egenvärde och investeringsvärde. Med dessa begrepp bland många andra har Lars-Magnus Engström bidragit till en fördjupad vetenskaplig förståelse av idrottskulturen.De flesta författarna har eller har haft Lars-Magnus Engström som handledare och tillhör forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Redaktörer för boken är Karin Redelius och Håkan Larsson.
|
|
| 2. |
- Liljekvist, Åsa, 1973-
(författare)
-
Rum för rörelse : Om kroppens bildning och utbildning i skolans gymnastiksalar
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with questions about the built environment in relation to the education of the body. The purpose of the thesis is to illustrate and discuss prerequisites for physical literacy and education in school gymnasiums.The aim of the study was to examine how discourses about body and body movement are related to questions about knowledge and education within physical education in school (PE). Using discourse analysis I explore how discursive practices such as rooms and talk produce, reproduce and change discourses about body, movement and knowledge. The discursive practices that I have focused on are the designing of rooms for physical education as well as PE teachers’ ways of expressing themselves regarding these kinds of rooms. The empirical material that has been analyzed consists of rooms used for physical education, interviews with PE teachers and text material from a journal for PE teachers.The results of the analysis suggest that some discourses can be described as strong and/or dominant and some as weaker. One example is the dominant discourse about body movement as competition and performance. Another example is the strong, although not dominant discourse about body movement as practice within which the body is (re)produced as a learning body. A third one is the weak discourse about movement as experiencing one’s body.One of the conclusions of the study is that a more open design of rooms for physical education would enhance the possibilities for the practice discourse and the experience discourse to grow stronger, which would be desirable considering the emphasis on learning and positive experiences of body movement in the syllabus for PE. Another conclusion is that if the practice discourse would be more clearly materialized in the gymnasiums, it could mean that other discursive practices too such as teachers’ and pupils’ speech acts and body acts within PE could change more easily.
|
|
| 3. |
- Thelin, Katina, 1971-, et al.
(författare)
-
Det pedagogiska ledarskapets praktiker : Rapport från en forskningscirkel
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det arbete som presenteras i den här rapporten har tillkommit i skärningspunkten mellan utbildning, utveckling och vetenskaplig kunskapsbildning, och kan ses som ett försök att åstadkomma vad Tine S. Prøitz med kollegor (Prøitz et al, 2020) har beskrivit i termer av ett ”tredje rum” (third space) d v s en plats, eller ett rum, där olika kunskaper och diskurser möts och förenas i ett gemensamt praktik- och/eller kunskapsutvecklande projekt.Arbetet genomfördes i form av en forskningscirkel i vilken fyra rektorer och sex verksamhetschefer deltog under ledning av forskare med skolans ledarskap som sitt kunskapsfält. Målsättningen var att projektet skulle främja deltagarnas individuella och gemensamma lärande om och utifrån sina respektive praktiker som grund för utveckling, och samtidigt bidra till ökad kunskap om skolans pedagogiska ledningspraktiker och villkoren för dessa. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Håbo kommun.
|
|
