| 1. |
|
|
| 2. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 3. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Minkhållning i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras.Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden.Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden.Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas.Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
"Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation" : Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem
- 2016
-
Ingår i: Educare. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :1, s. 86-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2014 the first cohort of (a newly designed group of teachers) ”primary teachers with a specialization in extended school education” graduated from Swedish universities. In addition to the traditional formal qualifications as leisure pedagogues their degree also includes the competency to teach practical/aesthetical subjects in compulsory school up to year six. The newly designed teachers thus have to relate to dual professional identities and try to maintain balance between their work in the traditional socially oriented recreation centers against their teaching in a goal- and results-driven school. In this article we study a group of 40 new teachers before and after graduation, trying to get hold of how they perceive and negotiate their professional identities and how they orient themselves in the professional landscape. The results show that the graduates try to balance their own ideals and professional intentions against traditional professional identities and labor market conditions.
|
|
| 6. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
Barns övergångar till och från förskoleklass : Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this study is to gain knowledge of how the transitions to and from preschool class are described and understood by children. Previous research has indicated that transitions between different school forms can be seen as both problematic and threatening. Transitions should be facilitated and "smooth", something that indicates that continuity is important. Of interest for this study is to gain knowledge of children's perspective of continuities: which continuities and discontinuities children express intransitions.Transitions are theoretically considered as social processes that are constructed, shared and reconstructed together with others. In these processes, children mark and construct borders through speech and action. Their border markings (for example, expression of differences and/or similarities between different communities and between different school forms) also become part of a child's identity constructions.The thesis is based upon the research described in three articles. The empirical data underlying these studies was constructed in a longitudinal ethnographic inspired field work where children have been observed in two transitions between three different school forms: preschool, preschool class and compulsory school.Results suggest that from children’s perspectives the transitions between different school forms contain challenges, opportunities, limitations, changes and preservation. However, the transitions also involve expressions concerning security, risk-taking and include visual markings between the different school forms.One of the conclusions that can be drawn from this work is that it isn’t enough to turn to policy level, such as curricula or even teachers’ aims or aspirations to facilitate these transitions. The child’s perspectives need to be taken into account. Through children's narratives, we have gained knowledge about the opportunities transitions can offer, but also how transitions can be considered as threats or be difficult to interpret for children. This study has also increased our understanding of the importance of continuity as well as discontinuity to mark borders between different school forms.
|
|
| 7. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
“Betwixt and Between” : Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Taylor & Francis. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 63:6, s. 884-898
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2014, a newly formed group of teachers graduated from Swedish universities. In addition to their qualification as leisure-time pedagogues, their degree includes teaching practical/aesthetical subjects in compulsory school. This group of teachers thus has to relate to dual professional identities and to maintain a balance between the socially oriented leisure-time centres and a goal- and results-driven school. In this article we describe their first two years after graduation, trying to get hold of their negotiation of professional identities and orientation in the professional landscape. Results shows that the graduates try to balance own ideals and hybrid professional intentions against traditional professional identities and labour market conditions and that position in a liminal phase might be crucial for the outcome.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Alexanderson, Helena, et al.
(författare)
-
MIS 3 age of the Veiki moraine in N Sweden – Dating the landform record of an intermediate-sized ice sheet in Scandinavia
- 2022
-
Ingår i: Arctic, Antarctic and Alpine research. - : Informa UK Limited. - 1523-0430 .- 1938-4246. ; 54:1, s. 239-261
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Veiki moraine in northern Sweden, a geomorphologically distinct landscape of ice-walled lake plains, has been interpreted to represent the former margin of an intermediate-sized pre–Last Glacial Maximum (LGM) Fennoscandian ice sheet, but its age is debated as either marine isotope stage (MIS) 5c or MIS 3. We have applied optically stimulated luminescence (OSL) and radiocarbon dating to four sites within the northern part of the Veiki moraine to establish its chronology. The radiocarbon ages provide only minimum ages and most OSL ages have low precision due to poor luminescence characteristics and problems with incomplete bleaching, leading to two alternative ages. In either case, the OSL dating places the Veiki moraine formation in MIS 3 (best estimate 56–39 ka). Sedimentation continued in the low-lying centers of some plateaus (ice-walled lake plains) during MIS 3 and during the Holocene, with a break during the Last Glacial Maximum when the area was ice covered. We speculatively constrain the broad timing further by relating the sequence of events to other climate records. We suggest that ice margin retreat to the west of the Veiki area took place during Greenland Interstadial (GI) 16.1 (58.0–56.5 ka) and that limited ice advances, which led to debris-covered ice margins in the Veiki zone, occurred during the following stadials GS-16.1 to 15.1 (56.5–54.2 ka). The GI-14 interstadial, which began 54.2 ka and lasted ~5.9 ka, could then be the period when the ice within the dead-ice landscape melted, first leading to ice-walled lakes and later to the inversed topography characteristic of the Veiki landscape.
|
|
