| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Erik, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gustafsson, Henrik, et al.
(författare)
-
Burnout in Athletes
- 2018
-
Ingår i: Handbuch Stressregulation und Sport. - Berlin : Springer Berlin/Heidelberg. - 9783662493229 - 9783662493212 ; , s. 489-504
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Although most athletes do from time to time experience symptoms of fatigue and exhaustion, they are probably never near more maladaptive states such as burnout. Being physically tired after a long training camp or feeling drained after along season is normal for competitive athletes. After short recovery periods, the motivation for more training and new competitions quickly returns. However, a small number of athletes (1–2%) will experience a more serious and chronic state of exhaustion that eventually can lead to a total withdrawal from sport indicative of burnout. Among these are often the most ambitious and talented athletes which is problematic for talent development programs and a potential tragedy for the athlete (Gustafsson, Kenttä, Hassmén, and Lundqvist 2007). In this chapter we will give an overview of the athlete burnout literature. This includes a critical stance towards our current knowledge and how future research can increase our understanding of athlete burnout. Finally, we aim to present examples of how theory can inform practice, and we will make suggestions for prevention and treatment in order to help talented athletes avoid burnout symptoms and more severe forms of training maladaptation.
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Henrik, 1974-, et al.
(författare)
-
Conceptual Confusion and Potential Advances in Athlete Burnout Research
- 2016
-
Ingår i: Perceptual and Motor Skills. - : SAGE Publications. - 0031-5125 .- 1558-688X. ; 123:3, s. 784-791
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- More than 30 years of research on athlete burnout has yielded important insights and questions regarding the onset, nature, and consequences of this detrimental syndrome. Not surprisingly, burnout is considered an important matter, both from a research and practical standpoint. We comment on the work of Ryu, Ali, Kim, Choi, and Radlo, who examined the impact of burnout on cognitive performance among athletes.
|
|
| 9. |
- Hagman, Karl, et al.
(författare)
-
On the potential roles of ticks and migrating birds in the ecology of West Nile virus
- 2014
-
Ingår i: Infection Ecology & Epidemiology. - : Informa UK Limited. - 2000-8686 .- 2000-8686. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Mosquitoes are the primary vectors of West Nile virus (WNV). Ticks have, however, been suggested to be potential reservoirs of WNV. In order to investigate their role in the spread of the virus, ticks, which had been collected from birds migrating northwards from Africa to Europe, were analyzed for the potential presence of WNV-RNA.METHODS: On the Mediterranean islands Capri and Antikythira a total of 14,824 birds were captured and investigated from which 747 ticks were collected.RESULTS AND CONCLUSION: Most of the identified ticks (93%) were nymphs and larvae of Hyalomma marginatum sensu lato, most of which were or appear to be Hyalomma rufipes. Of these ticks 729 were individually screened for WNV-RNA. None of the ticks was found to be WNV positive. Thus, there was no evidence that Hyalomma marginatum s.l. ticks play a role in the spread of WNV from Africa to Europe.
|
|
| 10. |
- Halvarsson Lundkvist, Agneta
(författare)
-
Styrning genom lärande : En studie av programutvecklingens dynamik i nationella program
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Runt om i världen pågår en rad utvecklingsprogram vars syfte är att stödja utvecklingsarbete i olika typer av verksamheter. Jag behandlar två sådana svenska nationella utvecklingsprogram och fokuserar lärandets betydelse för programmens utveckling. Programutvecklingen syftar till att förbättra stödmetoder och möjlighet att ge stöd till organisationer som ingår i programmet. Indirekt kan detta påverka möjligheten att uppnå de långsiktiga effekter som programmet syftar till. Det är dock alltid i deltagande organisationer1 som sådana effekter uppstår.Det finns ett antal rapporter som visar på svårigheten för externt finansierade utvecklingsprogram att nå de effekter som de syftar till (ITPS A2004–009; RiR-report 2005:6; SOU 2005:93, VA 2008:11, Göransson & Sundin 2006, Tillväxtverket: Rapport 0129, 2012). Det är således ett samhälleligt problem om kostsamma utvecklingsprogram inte levererar det de syftar till. Det gäller inte minst offentligt finansierade program. De skattepengar som satsas får då inte den utväxling som var tänkt. På senare år har det dock kommit rapporter om att önskade effekter visst nås – men att de är svåra att fånga då det ofta krävs på en rad av varandra följande utvecklingsprogram och projekt för att önskade effekter ska uppstå (Svensson m fl. 2013). Frågan om varför långsiktiga effekter uppstår i organisationer som stöttas av utvecklingsprogram torde därför fortfarande vara högaktuell.Forskning om omständigheter som påverkar långsiktiga effekter i stora utvecklingsprogram är följaktligen ett angeläget men relativt nytt forskningsområde. Forskningsområdet har paralleller med tidigare forskning om hållbara arbetssystem (Docherty m fl. 2009). Ett hållbart arbetssystem är ett system där de resurser som används regenereras. Det gäller såväl mänskliga som ekonomiska och ekologiska resurser (Stebbins & Shani 2009). Ett hållbart arbetssystem bygger på en hållbar utveckling. Hållbar utveckling (sustainable development) bygger på ständigt lärande (Shani & Docherty 2003). Det är följaktligen utveckling som håller över tid (pågår länge) vilket inte ska förväxlas med utveckling som leder till något som är hållbart (varaktigt). I ett hållbart arbetssystem anses ett brett lärande vara viktigt. Med brett lärande menas att många intressenter deltar i lärandet. (Stebbins & Shani 2009).Genom empiriska studier, av offentligt finansierade stora utvecklingsprogram, har drivkrafter som liknar de som ses som viktiga i hållbara arbetssystem även setts som betydelsefulla för ett hållbart utvecklingsarbete (Svensson m fl. 2007a). Ett hållbart utvecklingsarbete definierats här som ett utvecklingsarbete som inte förbrukar mänskliga eller ekonomiska resurser i onödan. Istället används resurser klokt för att lära av resultatet av tidigare utvecklingsarbete och för att fortsätta utveckla resultatet. De önskade långsiktiga effekter förväntas sedan komma genom att resultat kontinuerligt tas om hand och vidareutvecklas i organisationerna på detta sätt. Lärande, ändamålsenlig styrning och samverkan ses som viktiga förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete (Brulin & Svensson 2011).Av detta resonemang framgår att lärande är en viktig drivkraft för ett hållbart utvecklingsarbete i organisationer (se även Brulin & Svensson (2011). Min ambition är att fördjupa förståelsen av lärandets betydelse för programutveckling, dvs. utveckling av det stöd som organisationer erbjuds i sitt utvecklingsarbete av programmen. Därför har jag sökt faktorer som kan påverka lär- och utvecklingsprocesser i stora utvecklingsprogram.Forskning om faktorer som påverkar lärande i arbetet är relativt vanlig (Ellström 2010a), men forskning om faktorer som påverkar lär- och utvecklingsprocesser i stora utvecklingsprogram är begränsad. Lär- och utvecklingsprocesser i stora program inbegriper individen men det är inte den enskilde individens lärande i sig som är mitt huvudsakliga intresse här. Det är gemensamt lärande mellan personer med olika roller och funktioner i programmen som står i fokus i studien.Studien baseras på datainsamling i två stora nationella program som jag har valt att kalla Lärarutbildningsprogrammet och Industriprogrammet2. Min roll i forskningsprojekten inom de båda programmen har till stor del bestått i att samla empiri, skriva forskningsrapporter och organisera läraktiviteter, men även dokumentera de organiserade läraktiviteter vars syfte var att stödja lär- och utvecklingsprocesser i programmen. Det är från dessa läraktiviteter jag hämtar merparten av empirin för avhandlingen. Organiserade läraktiviteter i stora programsatsningar, speciellt de med fokus på utveckling och innovation, har tidigt setts vara ett stöd för programmen (exempelvis Lundvall 1992).
|
|
