| 1. |
- Barbateskovic, Marija, et al.
(författare)
-
A new tool to assess Clinical Diversity In Meta-analyses (CDIM) of interventions
- 2021
-
Ingår i: Journal of Clinical Epidemiology. - : Elsevier BV. - 0895-4356 .- 1878-5921. ; 135, s. 29-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: To develop and validate Clinical Diversity In Meta-analyses (CDIM), a new tool for assessing clinical diversity between trials in meta-analyses of interventions. Study design and setting: The development of CDIM was based on consensus work informed by empirical literature and expertise. We drafted the CDIM tool, refined it, and validated CDIM for interrater scale reliability and agreement in three groups. Results: CDIM measures clinical diversity on a scale that includes four domains with 11 items overall: setting (time of conduct/country development status/units type); population (age, sex, patient inclusion criteria/baseline disease severity, comorbidities); interventions (intervention intensity/strength/duration of intervention, timing, control intervention, cointerventions); and outcome (definition of outcome, timing of outcome assessment). The CDIM is completed in two steps: first two authors independently assess clinical diversity in the four domains. Second, after agreeing upon scores of individual items a consensus score is achieved. Interrater scale reliability and agreement ranged from moderate to almost perfect depending on the type of raters. Conclusion: CDIM is the first tool developed for assessing clinical diversity in meta-analyses of interventions. We found CDIM to be a reliable tool for assessing clinical diversity among trials in meta-analysis.
|
|
| 2. |
- Bjursten, Henrik, et al.
(författare)
-
Once after a full moon : acute type A aortic dissection and lunar phases
- 2022
-
Ingår i: Interactive Cardiovascular and Thoracic Surgery. - : Oxford University Press. - 1569-9293 .- 1569-9285. ; 34:1, s. 105-110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Acute type A aortic dissection (ATAAD) is a rare but severe condition, routinely treated with emergent cardiac surgery. Many surgeons have the notion that patients with ATAAD tend to come in clusters, but no studies have examined these observations. This investigation was undertaken to study the potential association between the lunar cycle and the incidence of ATAAD.METHODS: We collected information on 2995 patients who underwent ATAAD surgery at centres from the Nordic Consortium for Acute Type A Aortic Dissection collaboration. We cross-referenced the time of surgery with lunar phase using a case-crossover design with 2 different definitions of full moon (>99% illumination and the 7-day full moon period).RESULTS: The period when the moon was illuminated the most (99% definition) did not show any significant increase in incidence for ATAAD surgery. However, when the full moon period was compared with all other moon phases, it yielded a relative risk of 1.08 [95% confidence interval (CI) 1.00-1.17, P = 0.057] and, compared to waxing moon, only the relative risk was 1.11 (95% CI 1.01-1.23, P = 0.027). The peak incidence came 4-6 days after the moon was fully illuminated.CONCLUSIONS: This study found an overrepresentation of surgery for ATAAD during the full moon phase. The explanation for this is not known, but we speculate that sleep deprivation during full moon leads to a temporary increase in blood pressure, which in turn could trigger rupture of the aortic wall. While this finding is interesting, it needs to be corroborated and the clinical implications are debateable.
|
|
| 3. |
- Aronsson, Per, et al.
(författare)
-
An operational decision support tool for stump harvest
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A multi-criteria decision support tool was developed to optimise stump harvesting for energy in Sweden. The decision tool takes account of multiple, sometimes conflicting, criteria relating to stump harvest; energy and climate, economics, biodiversity, and soil and water. Data on harvested stems are used as primary input data in the tool. Such data are routinely collected in harvester computers. The tool effectively deals with mixed sets of data; quantitative harvest data are re-calculated to metric (e.g. stump biomass), and qualitative data (e.g. biodiversity implications) are incorporated. A digital terrain map derived from air-borne laser scanning provides basic data for estimating soil wetness, while digital maps of water courses, key habitats and protected areas, or other sensitive habitats, are used to identify potentially and practically harvestable stumps.In four sub-models, an index from 0 to 10 is calculated for each stump, with 0 representing ‘Not at all suitable’ and 10 ‘Highly suitable for extraction’. Through this, a stump of high value for wood-living species is assigned a low index in the biodiversity sub-model and a large, easily accessible stump is assigned a high index in the economic sub-model. When calculating the net index, the sub-indices can be weighted according to the preferences of the end-user.An energy and climate sub-model incorporates greenhouse gas (GHG) emissions from forest operations and the effect of advancing GHG emissions when stump biomass is incinerated instead of being left to decompose. In the economic sub-model the potential monetary return from each stump is calculated based on estimated revenue from harvested stump biomass and the costs of stump harvesting and forwarding operations (based on cost functions and GIS calculations of transport distances).The biodiversity sub-model considers four types of wood-dependent organisms (lichens, mosses, insects and fungi) in terms of their habitat requirements, vulnerability, sun exposure preferences, locality, etc. A panel of external experts has drawn up a grading scale of stump values for the different taxonomic groups. The proximity to key habitats and exposure to sunlight are derived from a spatial model.Soil and water issues are handled within a sub-model estimating the consequences for long-term soil fertility (nutrient cycling and soil compaction) and water (leaching of plant nutrients and mercury, and particle transport due to soil damage by heavy machinery).The tool offers the end-user possibilities to prioritise and plan for cost-effective stump harvesting, while minimising negative environmental impacts.
|
|
| 4. |
-
Fiction and Figuration in High and Late Medieval Literature
- 2016
-
Ingår i: Renaissance Quarterly. - Roma : Quasar. - 0034-4338 .- 1935-0236.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Acta volume of the international conference held at Accademia di Danimarca in Rome, January 21-22, 2013. The papers focus on fiction from the High Middle Ages to the Renaissance, on theories of fiction, and analyses of medieval texts.
|
|
| 5. |
- Gilbert, M. Thomas P., et al.
(författare)
-
Paleo-Eskimo mtDNA genome reveals matrilineal discontinuity in Greenland
- 2008
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 320:5884, s. 1787-1789
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Paleo- Eskimo Saqqaq and Independence I cultures, documented from archaeological remains in Northern Canada and Greenland, represent the earliest human expansion into the New World's northern extremes. However, their origin and genetic relationship to later cultures are unknown. We sequenced a mitochondrial genome from a Paleo- Eskimo human by using 3400- to 4500- year- old frozen hair excavated from an early Greenlandic Saqqaq settlement. The sample is distinct from modern Native Americans and Neo- Eskimos, falling within haplogroup D2a1, a group previously observed among modern Aleuts and Siberian Sireniki Yuit. This result suggests that the earliest migrants into the New World's northern extremes derived from populations in the Bering Sea area and were not directly related to Native Americans or the later Neo- Eskimos that replaced them.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Guillemain, Matthieu, et al.
(författare)
-
Effects of climate change on European ducks : what do we know and what do we need to know?
- 2013
-
Ingår i: Wildlife Biology. - : Nordic Council of Wildlife Research. - 0909-6396 .- 1903-220X. ; 19:4, s. 404-419
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The consequences of climate change for bird populations have received much attention in recent decades, especially amongst cavity-nesting songbirds, yet little has been written on ducks (Anatidae) despite these being major elements of wetland diversity and important quarry species. This paper reviews the major known consequences of climate change for birds in general, and relates these to the limited information available specifically for ducks. Climate change can influence migration distance and phenology, potentially affecting patterns of mortality, as well as distribution and reproductive success in ducks. Studies addressing effects of climate change are, however, restricted to very few duck species, including mallardAnas platyrhynchos and common eider Somateria mollissima. Shifts in winter duck distributions have been observed, whereas the mismatch hypothesis (mistiming between the periods of peak energy requirements for young and the peak of seasonal food availability) has received limited support with regard to ducks. We propose a range of monitoring initiatives, including population surveys, breeding success monitoring schemes and individual duck marking, which should later be integrated through population modelling and adaptive management to fill these gaps.
|
|
| 8. |
- Gustavsson, Anders, 1950-, et al.
(författare)
-
Utrymme för att tänka nytt : En uppföljning av 89 projekt om autism och adhd
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är en uppföljning av sammanlagt 89 projekt, som under perioden 1993 till 2006, fått anslag genom Allmänna Arvsfonden. Till denna målgrupp brukar räknas autism och autismliknande tillstånd (Asperger och Tourettes syndrom) samt adhd (Attention-Deficit/Hyperactivity disorder) och damp (Decificits in Attention, Motor control and Perception). Totalt har cirka 150 miljoner kronor beviljats till de projekt som omfattas av uppföljningen. Syftet med uppföljningen har varit att undersöka vilka spår som lämnats av de projekt om autism och autismliknande tillstånd, samt adhd och damp, som Arvsfonden beviljat medel för under perioden, samt att ge en orientering om de tidigare viktigaste projekten, som Arvsfonden finansierat, inom området. Ett syfte har också varit att fördjupa förståelsen av hur Arvsfondens satsningar omsätts i verksamhetsutveckling och vilken betydelse detta har haft på utvecklingen inom området. Uppföljningen har gjorts med hjälp av flera undersökningsmetoder, av såväl kvalitativt som kvantitativt slag, i syfte att belysa projekten från olika perspektiv och att ge kunskap som kan ligga till grund för en diskussion om projektens betydelse för målgrupperna. Studien har genomförts i två steg –, dels som en kartläggning och översikt, och dels som en fördjupad fallstudie av två föreningar/organisationer samt av och fem enskilda projekt. Arbetet inleddes med en genomgång av det skriftliga material kring projekten, som fanns tillgängligt på Arvsfonden, främst ansökningshandlingar, redovisningar och slutrapporter. Materialet kategoriserades med utgångspunkt från att få en bred bild av projektens syfte och inriktning, men också för att hitta aspekter och intressanta projekt för de fördjupade fallbeskrivningarna. Den innehållsliga kategoriseringen resulterade i följande kategorier: metodutvecklingsprojekt, informations- och kunskapsspridningsprojekt, kunskapsutvecklingsprojekt, projekt inriktade på aktivitet och socialt gemenskapsinriktade projekt samt kultur- och demokratiprojekt. Mot bakgrund av den inledande kategoriseringen sammanställdes en enkät med frågor till ansvariga för samtliga 89 projekt. Efter flera påminnelser fick vi svar från 55 av 89 projektansvariga, några mer än ett halvår efter utsatt datum. Med utgångspunkt i enkäter och dokument kunde vi ge en översiktlig bild ges av projektens verksamhet och betydelse, vilka spår de lämnat och under vilka betingelser de verkat, även i de fall vi inte fick svar. Resultatet av översiktsstudien låg också till grund för urvalet av de projekt och organisationer som valdes ut för den fördjupade fallstudien. I ett andra steg studerades enskilda projekt och organisationer med hjälp av besök, intervjuer, observationer samt fördjupade studier av den skriftliga dokumentation som fanns samlad om projekten. Analyserna av de enskilda fallen har resulterat i en beskrivning och analys av projekten på olika nivåer. För det första har vi beskrivit, dels som en beskrivning av projektens verksamhet och mål, vilka spår projekten lämnat, vilka faktorer som underlättat respektive försvårat projektets genomförande. För det andra har vi analyserat projekten i relation till teoretiska perspektiv. Den sammanställning som gjorts visar att av de granskade 89 projekten har vi underlag för att kategorisera spår i 80 projekt, varav sex bedöms leva vidare med annan finansiering, där projektets erfarenheter fått en spridning, nationellt och/eller internationellt och i vissa fall utvecklats i nya former och inspirerat till andra verksamheter. Men i de flesta projekt lever dock erfarenheterna vidare, en del med annan finansiering och andra på annat sätt, även om de inte fått så stor spridning. Några projekt har runnit ut i sanden, där finns inga spår och man har av olika skäl, inte lyckats genomföra sin plan. Ett projekts framgång kan också ta sig väldigt olika uttryck; ibland blir framgången inte synlig i ett enskilt projekt utan först när man ser på hur det samverkar med andra. Ett intressant fynd i studien är att Allmänna arvsfondens innovationsmål tycks fungera i välfärdssamhällen av vår typ, där det ofta redan existerar en sorts stöd eller service till den målgrupp som projektet riktar sig till. En konsekvens blir att det innovativa ofta får karaktären av opposition mot något existerande, t.ex. en behandlingsform, en form av verksamheter som vänder sig till personer med en viss funktionsnedsättning eller en viss form av organisering av sådana verksamheter. Projekten blir ofta ett sorts motprojekt, i relation till etablerade perspektiv och synsätt De ideella föreningarna har med hjälp av projekten spritt en ny syn på såväl autism och autismliknande tillstånd som adhd. Här kan man se den ideella sektorn och det civila samhället som en frizon för nytänkande, som växer fram bland människor med egen erfarenhet Utrymme för att tänka nytt 6 av vad det innebär att leva med funktionsnedsättningen. I hög grad har projekten gett röst åt människor med egen erfarenhet av diagnoserna. Genom att projekten har fört människor med likartade erfarenheter samman har de också fått ett slags ökad, kollektiv makt över sina livssituationer. Allmänna arvsfondens projektstöd tycks vara ett viktigt bränsle för denna typ av nytänkande.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
