| 1. |
- Bergström, Göran, 1964, et al.
(författare)
-
Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
- 2021
-
Ingår i: Circulation. - Philadelphia : American Heart Association. - 0009-7322 .- 1524-4539. ; 144:12, s. 916-929
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Early detection of coronary atherosclerosis using coronary computed tomography angiography (CCTA), in addition to coronary artery calcification (CAC) scoring, may help inform prevention strategies. We used CCTA to determine the prevalence, severity, and characteristics of coronary atherosclerosis and its association with CAC scores in a general population.Methods: We recruited 30 154 randomly invited individuals age 50 to 64 years to SCAPIS (the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study). The study includes individuals without known coronary heart disease (ie, no previous myocardial infarctions or cardiac procedures) and with high-quality results from CCTA and CAC imaging performed using dedicated dual-source CT scanners. Noncontrast images were scored for CAC. CCTA images were visually read and scored for coronary atherosclerosis per segment (defined as no atherosclerosis, 1% to 49% stenosis, or ≥50% stenosis). External validity of prevalence estimates was evaluated using inverse probability for participation weighting and Swedish register data.Results: In total, 25 182 individuals without known coronary heart disease were included (50.6% women). Any CCTA-detected atherosclerosis was found in 42.1%; any significant stenosis (≥50%) in 5.2%; left main, proximal left anterior descending artery, or 3-vessel disease in 1.9%; and any noncalcified plaques in 8.3% of this population. Onset of atherosclerosis was delayed on average by 10 years in women. Atherosclerosis was more prevalent in older individuals and predominantly found in the proximal left anterior descending artery. Prevalence of CCTA-detected atherosclerosis increased with increasing CAC scores. Among those with a CAC score >400, all had atherosclerosis and 45.7% had significant stenosis. In those with 0 CAC, 5.5% had atherosclerosis and 0.4% had significant stenosis. In participants with 0 CAC and intermediate 10-year risk of atherosclerotic cardiovascular disease according to the pooled cohort equation, 9.2% had CCTA-verified atherosclerosis. Prevalence estimates had excellent external validity and changed marginally when adjusted to the age-matched Swedish background population.Conclusions: Using CCTA in a large, random sample of the general population without established disease, we showed that silent coronary atherosclerosis is common in this population. High CAC scores convey a significant probability of substantial stenosis, and 0 CAC does not exclude atherosclerosis, particularly in those at higher baseline risk.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Fredrik, 1976, et al.
(författare)
-
Collective Digital Transformation: Institutional Work in Municipal Collaboration
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the 24th Annual International Conference on Digital Government Research.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital transformation is dramatically changing the provisioning of public sector services. As such, it has moved from an added channel to fundamentally reshaping the public sector. Albeit transformative, this increased utilization of digital solutions is not equally distributed within the sector. Much has been written about the digital divide and how the shift to digital services marginalizes groups of citizens, yet less is known about the differences inferred through uneven digital transformation across municipalities. While certain municipalities have been quick to adopt digital solutions, others fall behind, increasing the performance spread and significantly challenging the notion of equal access to public sector services. In this study, we explore a revelatory case of inter-municipal collaboration targeted at counteracting this growing inequality among citizens belonging to two different municipalities. We find that collective digital transformation is enacted with a strong emphasis on assuring the complementarity rather than homogeneity of the two involved parties. This finding is discussed from the perspective of institutional work and collective ambidexterity to identify future research opportunities in the study of collective digital transformation.
|
|
| 3. |
- Carlsson, Fredrik, 1976, et al.
(författare)
-
Digital Transformation Drift: A Population Study of Swedish Municipalities
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the 24th Annual International Conference on Digital Government Research.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital transformation is argued to entail fundamental change in existing operations and strategy alike. In the public sector, there have been ample evidence of both the profound effect of digital transformation and its substantial caveats. As organizations embark on digital transformation, they formulate and execute what is referred to as digital transformation strategies. In this study, we approach the digital transformation strategies of municipalities as the resource allocation and goal setting associated with digital transformation. Through a population level content analysis, we analyze the top steering documents of all 290 Swedish municipalities over two years (2021-2022). The findings display a shift to more and more emphasis on external (as opposed to internal) direct aspired value and innovation (as opposed to efficiency) activities in the sector. We interpret this through three extant theories of drift, with the goal of exploring how theories of drift may inform the future study of digital transformation strategies in the public sector.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hagberg, Johan, 1973, et al.
(författare)
-
Försäkringsbolaget i de digitala ekosystemen – nya former av intermediering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultat från projektet Försäkringsbolaget i de digitala ekosystemen – nya former av intermediering. Projektets syfte har varit att belysa hur framväxande digitala ekosystem inverkar på försäkringsbranschens funktion som intermediär med specifikt fokus på 1) hur olika digitala ekosystem är utformade och vilka implikationer det har för intermediering av försäkringar, 2) hur tillgången till data i digitala ekosystem kommer att påverka försäkringsbolagets prissättning och riskbedömningar, samt 3) hur lokal respektive digital närvaro inverkar på försäkringstagare i framväxande digitala ekosystem. I rapporten ges en bakgrund till den pågående digitalisering som tar fasta på tio dimensioner av förändring från en industriell logik till en digital logik, följt av en beskrivning av den svenska försäkringsbranschen och förändring till följd av digitalisering fram till idag. Därefter beskrivs och diskuteras framväxande digitala ekosystem, olika aktörer som verkar i digitala ekosystem och hur det påverkar intermediering av försäkring. Detta följs av en analys av den informationsasymmetri som präglar försäkringsbranschen och hur denna påverkas av digitalisering. Därefter riktas fokus mot konsumenter i digitala ekosystem och specifika konsekvenser för försäkring när det gäller frågor kring integritet och betydelsen av lokal närvaro. Slutligen presenteras övergripande slutsatser utifrån projektets forskningsfrågor. Rapporten visar framväxten av digitala ekosystem där försäkring antingen är en central- eller komplementär komponent och där såväl etablerade försäkringsaktörer som nya aktörer är drivande. Framväxten av digitala ekosystem kan bidra till att förändra intermediering av försäkring genom uppdelning av försäkringserbjudandet respektive sammanslagning i mer omfattande värdeerbjudanden. Rapporten visar på en tydlig fortsatt ökning av tillgången till och användningen av nya datakällor för att både stödja och vidareutveckla försäkringsaffären, vilket kommer att medföra behov av att förstärka och förnya existerande praxis kring prissättning och riskbedömning. Vidare visar rapporten på hur lokal närvaro utgör en del av mer omfattande frågor kring integritet, vilka blir alltmer betydande för försäkringstagare i framväxande digitala ekosystem.
|
|
| 6. |
- Khisro, Jwan, 1983, et al.
(författare)
-
Mechanisms of Constraint: A Clinical Inquiry of Digital Infrastructuring in Municipalities
- 2022
-
Ingår i: Transforming Government: People, Process and Policy. - : Emerald. - 1750-6166 .- 1750-6174. ; 16:1, s. 81-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to contribute to research concerning the role of digital infrastructure in digital government. This is done by answering the research question: how does digital infrastructuring constrain ambidexterity in public sector organizations? The research is designed as a clinical inquiry in a large Swedish municipality, involving data collection in the form of interviews and internal documents. The method of analysis involves both exploring generative mechanisms in digital infrastructuring and theorizing on the findings based on previous literature. The findings identify four generative mechanisms through which stability and change in digital infrastructuring constrain ambidexterity in terms of both efficiency (exploitation) and innovation (exploration). The study’s limitations are related to international and intersectoral transferability and risks associated with its approach to clinical inquiry. The main implications are its contribution to the literature on how stability counteracts not only innovation but also efficiency and how change counteracts not only efficiency but also innovation. The study identifies clear generative mechanisms that should be avoided by managers striving for digital government, and it offers clear recommendations for said managers regarding to how to avoid them. As two of the four identified generative mechanisms are novel contributions, the study offers a concrete addition to existing research. The study has resulted in factual change in the studied organization as well as at the national level through successful dissemination of the findings for both policy and practice in other public sector organizations.
|
|
| 7. |
- Lindroth, Tomas, 1976, et al.
(författare)
-
Balancing the Digital Portfolio: Empirical evidence of an ambidextrous bias in digital government
- 2022
-
Ingår i: 23rd Annual International Conference on Digital Government Research.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The public sector is currently undergoing significant transformation in striving for digital government. With digital government involving a dilemma between continuous improvements and radical innovation, this places new demands on the manner through which digital initiatives are prioritized and managed. Previous research has called for both increased agility and adaptability in the governing of digital, yet there is to date a dearth of studies into public sector portfolio management. In this study, we address the issue of how digital initiatives are prioritized and managed in organizations, i.e., the practice of portfolio management. Through a clinical inquiry of three public sector organizations (one agency, one healthcare region, and one municipality), we analyze and compare existing portfolio management practices and portfolio compositions using previous findings from the field of organizational ambidexterity. Based on this, we identify pathologies in the current practice, elaborate on the role of balancing in portfolio management, and offer concrete recommendations to practice.
|
|
| 8. |
- Lindroth, Tomas, 1976, et al.
(författare)
-
Digitalisering – Vägen mot ett Trollhättan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trollhättans kommun står, som många kommuner, inför utmaningar med en åldrande befolkning och svårigheter att rekrytera personal. I sex av tio kommuner minskar de i arbetsför ålder samtidigt som behoven av välfärd ökar. Att anställa fler är en väg framåt men på sikt kommer det inte att räcka. I stället finns potentialen i att fortsätta förändra arbetssätt och ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare. För att möta invånarnas förändrade behov behövs kontinuerlig balans mellan att förbättra befintliga arbetssätt och att utforska nya möjligheter. Ett sätt att utforska är digitalisering. I rapporten beskriver vi digitalisering som verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för antingen effektivisera befintlig verksamhet genom kontinuerliga förbättringar eller genom att utforska nya transformativa arbetssätt. Baserat på en serie intervjuer och möten, dokument och mognadsmätningar levererar rapporten sju rekommendationer för att undvika en negativ spiral hos förvaltningar med låg förändringsförmåga. Rapporten avslutas med tre strategiska optioner med fokus på potentiell ambitionsnivå.
|
|
| 9. |
- Lindroth, Tomas, 1976, et al.
(författare)
-
Hinder för Digitalisering i Västragötalandsregionen: Ett styrningsperspektiv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en ny rapport från en klinisk studie i Västra Götalandsregionen lyfter forskningen rekommendationer för hur man hanterar de djupa strukturer som tidigare styrning skapat. Rekommendationerna pekar mot en styrning som är agil, adaptiv och empatisk för att hantera styrningsarvet.
|
|
| 10. |
- Lindroth, Tomas, 1976, et al.
(författare)
-
Overcoming barriers to the digitalization of education
- 2023
-
Ingår i: Digitalization and digital competence in educational contexts: a nordic perspective from policy to practice. - London : Routledge. - 9781003355694
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
