| 1. |
|
|
| 2. |
- Jung, Christian, et al.
(författare)
-
A comparison of very old patients admitted to intensive care unit after acute versus elective surgery or intervention
- 2019
-
Ingår i: Journal of critical care. - : W B SAUNDERS CO-ELSEVIER INC. - 0883-9441 .- 1557-8615. ; 52, s. 141-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: We aimed to evaluate differences in outcome between patients admitted to intensive care unit (ICU) after elective versus acute surgery in a multinational cohort of very old patients (80 years; VIP). Predictors of mortality, with special emphasis on frailty, were assessed.Methods: In total, 5063 VIPs were induded in this analysis, 922 were admitted after elective surgery or intervention, 4141 acutely, with 402 after acute surgery. Differences were calculated using Mann-Whitney-U test and Wilcoxon test. Univariate and multivariable logistic regression were used to assess associations with mortality.Results: Compared patients admitted after acute surgery, patients admitted after elective surgery suffered less often from frailty as defined as CFS (28% vs 46%; p < 0.001), evidenced lower SOFA scores (4 +/- 5 vs 7 +/- 7; p < 0.001). Presence of frailty (CFS >4) was associated with significantly increased mortality both in elective surgery patients (7% vs 12%; p = 0.01), in acute surgery (7% vs 12%; p = 0.02).Conclusions: VIPs admitted to ICU after elective surgery evidenced favorable outcome over patients after acute surgery even after correction for relevant confounders. Frailty might be used to guide clinicians in risk stratification in both patients admitted after elective and acute surgery.
|
|
| 3. |
- Ferrari, Raffaele, et al.
(författare)
-
Frontotemporal dementia and its subtypes: a genome-wide association study.
- 2014
-
Ingår i: Lancet Neurology. - 1474-4465. ; 13:7, s. 686-699
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frontotemporal dementia (FTD) is a complex disorder characterised by a broad range of clinical manifestations, differential pathological signatures, and genetic variability. Mutations in three genes-MAPT, GRN, and C9orf72-have been associated with FTD. We sought to identify novel genetic risk loci associated with the disorder.
|
|
| 4. |
- Dik, Vincent K, et al.
(författare)
-
Prediagnostic intake of dairy products and dietary calcium and colorectal cancer survival - results from the EPIC cohort study.
- 2014
-
Ingår i: Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention. - 1538-7755 .- 1055-9965. ; 23:9, s. 1813-1823
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background We investigated whether prediagnostic reported intake of dairy products and dietary calcium are associated with colorectal cancer (CRC) survival. Methods Data from 3,859 subjects with CRC (42.1% male, mean age at diagnosis 64.2 ± 8.1 years) in the European Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort were analyzed. Intake of dairy products and dietary calcium was assessed at baseline (1992-2000) using validated, country-specific dietary questionnaires. Multivariable Cox regression models were used to calculate hazard ratios (HR) and corresponding 95% confidence intervals (95%-CI) for CRC specific death (n=1,028) and all-cause death (n=1,525) for different quartiles of intake. Results The consumption of total dairy products was not statistically significantly associated with risk of CRC-specific death (adjusted HR Q4 vs. Q1: 1.17 95%-CI 0.97-1.43) nor of all-cause death (Q4 vs. Q1: 1.16 95%-CI 0.98-1.36). Multivariable adjusted HRs for CRC-specific death (Q4 vs. Q1) were 1.21 (95%-CI 0.99-1.48) for milk, 1.09 (95%-CI 0.88-1.34) for yoghurt and 0.93 (95%-CI 0.76-1.14) for cheese. The intake of dietary calcium was not associated with the risk of CRC-specific (adjusted HR Q4 vs. Q1: 1.01 95%-CI 0.81-1.26) nor of all-cause death (Q4 vs. Q1: 1.01 95%-CI 0.84-1.21). Conclusions The prediagnostic reported intake of dairy products and dietary calcium are not associated with disease-specific or all-cause risk of death in patients diagnosed with CRC. Impact The impact of diet on cancer survival is largely unknown. This study shows that despite it's inverse association with CRC risk, the prediagnostic intake of dairy and dietary calcium do not affect CRC survival.
|
|
| 5. |
- Bhoo-Pathy, Nirmala, et al.
(författare)
-
Coffee and tea consumption and risk of pre- and postmenopausal breast cancer in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort study
- 2015
-
Ingår i: Breast Cancer Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1465-5411 .- 1465-542X. ; 17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Specific coffee subtypes and tea may impact risk of pre- and post-menopausal breast cancer differently. We investigated the association between coffee (total, caffeinated, decaffeinated) and tea intake and risk of breast cancer. Methods: A total of 335,060 women participating in the European Prospective Investigation into Nutrition and Cancer (EPIC) Study, completed a dietary questionnaire from 1992 to 2000, and were followed-up until 2010 for incidence of breast cancer. Hazard ratios (HR) of breast cancer by country-specific, as well as cohort-wide categories of beverage intake were estimated. Results: During an average follow-up of 11 years, 1064 premenopausal, and 9134 postmenopausal breast cancers were diagnosed. Caffeinated coffee intake was associated with lower risk of postmenopausal breast cancer: adjusted HR = 0.90, 95% confidence interval (CI): 0.82 to 0.98, for high versus low consumption; P-trend = 0.029. While there was no significant effect modification by hormone receptor status (P = 0.711), linear trend for lower risk of breast cancer with increasing caffeinated coffee intake was clearest for estrogen and progesterone receptor negative (ER-PR-), postmenopausal breast cancer (P = 0.008). For every 100 ml increase in caffeinated coffee intake, the risk of ER-PR- breast cancer was lower by 4% (adjusted HR: 0.96, 95% CI: 0.93 to 1.00). Non-consumers of decaffeinated coffee had lower risk of postmenopausal breast cancer (adjusted HR = 0.89; 95% CI: 0.80 to 0.99) compared to low consumers, without evidence of dose-response relationship (P-trend = 0.128). Exclusive decaffeinated coffee consumption was not related to postmenopausal breast cancer risk, compared to any decaffeinated-low caffeinated intake (adjusted HR = 0.97; 95% CI: 0.82 to 1.14), or to no intake of any coffee (HR: 0.96; 95%: 0.82 to 1.14). Caffeinated and decaffeinated coffee were not associated with premenopausal breast cancer. Tea intake was neither associated with pre- nor post-menopausal breast cancer. Conclusions: Higher caffeinated coffee intake may be associated with lower risk of postmenopausal breast cancer. Decaffeinated coffee intake does not seem to be associated with breast cancer.
|
|
| 6. |
- Dossus, Laure, et al.
(författare)
-
Adipokines and inflammation markers and risk of differentiated thyroid carcinoma : The EPIC study
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : John Wiley & Sons. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 142:7, s. 1332-1342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Other than the influence of ionizing radiation and benign thyroid disease, little is known about the risk factors for differentiated thyroid cancer (TC) which is an increasing common cancer worldwide. Consistent evidence shows that body mass is positively associated with TC risk. As excess weight is a state of chronic inflammation, we investigated the relationship between concentrations of leptin, adiponectin, C-reactive protein, interleukin (IL)-6, IL-10 and tumor necrosis factor (TNF)-α and the risk of TC. A case-control study was nested within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) study and included 475 first primary incident TC cases (399 women and 76 men) and 1,016 matched cancer-free cohort participants. Biomarkers were measured in serum samples using validated and highly sensitive commercially available immunoassays. Odds ratios (ORs) of TC by levels of each biomarker were estimated using conditional logistic regression models, adjusting for BMI and alcohol consumption. Adiponectin was inversely associated with TC risk among women (ORT3vs.T1 = 0.69, 95% CI: 0.49-0.98, Ptrend = 0.04) but not among men (ORT3vs.T1 = 1.36, 95% CI: 0.67-2.76, Ptrend = 0.37). Increasing levels of IL-10 were positively associated with TC risk in both genders and significantly so in women (ORT3vs.T1 = 1.59, 95% CI: 1.13-2.25, Ptrend = 0.01) but not in men (ORT3vs.T1 = 1.78, 95% CI: 0.80-3.98, Ptrend = 0.17). Leptin, CRP, IL-6 and TNF-α were not associated with TC risk in either gender. These results indicate a positive association of TC risk with IL-10 and a negative association with adiponectin that is probably restricted to women. Inflammation may play a role in TC in combination with or independently of excess weight.
|
|
| 7. |
- Lécuyer, Lucie, et al.
(författare)
-
Associations between dietary inflammatory scores and biomarkers of inflammation in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort
- 2023
-
Ingår i: Clinical Nutrition. - : Elsevier. - 0261-5614 .- 1532-1983. ; 42:7, s. 1115-1125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Since the first version of the dietary inflammatory index (DII®) developed in the past decade, several other versions have been developed. However, to date no study has attempted to compare these versions with respect to their associations with biomarkers of inflammation.Objective: We aimed to investigate the relationship between four dietary inflammatory scores [DII, two energy-adjusted derivatives (E-DII and E-DIIr), and the Inflammatory Score of the Diet (ISD)], and circulating levels of several inflammatory markers and adipokines.Methods: This study included 17 637 participants from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort with at least one marker of inflammation measured in blood. Associations between the four scores and C-reactive protein (CRP), interleukin (IL)6, IL10, IL1RA, tumor necrosis factor-α (TNFα), soluble tumor necrosis factor receptor-1 (sTNFR1), sTNFR2, leptin, soluble leptin receptor (sLeptin R), adiponectin, and High Molecular Weight (HMW) adiponectin were evaluated using multivariable linear regressions adjusted for potential confounders.Results: Positive associations were observed between the four dietary inflammatory scores and levels of CRP, IL6, sTNFR1, sTNFR2 and leptin. However, only the DII and the ISD were positively associated with IL1RA levels and only the DII and the E-DIIr were positively associated with TNFα levels. The proportion of variance of each biomarker explained by the scores was lower than 2%, which was equivalent to the variance explained by smoking status but much lower than that explained by body mass index.Conclusions: Our results suggest that the four dietary inflammatory scores were associated with some biomarkers of inflammation and could be used to assess the inflammatory potential of diet in European adults but are not sufficient to capture the inflammatory status of an individual. These findings can help to better understand the inflammatory potential of diet, but they need to be replicated in studies with repeated dietary measurements.
|
|
| 8. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 9. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
